Demokratins genombrott i Sverige

Första maj 1904. En historisk dag. Då genomfördes arbetarrörelsens demonstration för första gången i Åmål. Mötet hölls på Högbergsåsen väster om järnvägsstationen och bangården. Efter August Pettersson Wibergs timslånga tal, marscherade 150 män och kvinnor genom Åmåls gator. Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.

Arbetarekommunen i Fröskog ordnade i många år egna demonstrationer på Första maj. I denna berättelse kan du läsa om hur firandet utvecklades under första halvan av 1900-talet. Artikel ur Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2021", publicerad med författaren Sten Lindströms tillstånd.

Allmän och lika rösträtt gällde för första gången i valen 2021. Sverige var sist i Norden. Vägen hade varit lång och krokig och det var bl a den samhällsutveckling som industrialiseringen fört med sig som låg bakom den politiska kampen.  

Vid sekelskiftet 1900 växte en stark rösträttsrörelsen fram i Sverige med kamp för kvinnors rättigheter att få rösta i allmänna val och att kunna vara valbara till politiska församlingar. Engagemanget i rösträttsrörelsen var också ett arbete att över lag förbättra levnadsvillkoren för kvinnor och barn. 1902 bildades en av de första socialdemokratiska kvinnoklubbarna i Sverige, Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb. Denna blev mycket viktig i kampen för införande av rösträtt till kvinnor. Flera kvinnoklubbar startades med åren runt om i Västsverige och 1944 bildades den livaktiga socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik.

Året är 1914. Ute i det bohuslänska kustbandet ligger ön Tjörn. Ett kargt och vindpinat landskap, där de odlingsbara markerna är små och inkilade mellan klipporna. Öns invånare är allkonstnärer, det måste de vara för att överleva. Entreprenörsådran har gått i arv i generationer och kommer att leva kvar in i modern tid. De små fiskelägenas manliga befolkning är ute till sjöss stora delar av året. Då är det kvinnorna som tar hand om allt där hemma. Men i Sveriges ögon är inte kvinnorna fullvärdiga medborgare – de har nämligen inte politisk rösträtt. Familjens ekonomi är kvinnornas ansvarsområde, männen har oftast ingen insyn i den. Men ute i samhället räknas inte kvinnornas röst.

Föredrag av Karin Askberger.Film och klippning: Astrid Askberger

I år firar vi demokratins genombrott i Sverige. Det är 100 år sedan de första valen hölls med allmän och lika rösträtt. Detta uppmärksammas i en serie aktiviteter inom ramarna för PrismaVG. Först ut är en föreläsning av Gunnar Wetterberg, historiker, diplomat, författare och medlem i panelen i SVT:s Fråga Lund.

Frigga Carlberg och Eva Rohde var två av förgrundsfigurerna i kampen för kvinnlig rösträtt i Göteborg och Västsverige vid förra sekelskiftet. På 1890-talet växte kravet på allmän och lika rösträtt till en massrörelse med manifestationer, agitationsmöten och rösträttsföreningar. I Göteborg startades året 1902 två föreningar som blev viktiga i denna rörelse; Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och Socialdemokratiska kvinnoklubben. Frigga Carlberg och Eva Rohde var några av de som reste runt och agiterade för kvinnors rätt - och 1919 kröntes den långa kampen för demokrati med framgång. Införandet av allmän och lika rösträtt till den svenska riksdagen var ett efterlängtat beslut!  

Charlotta, Beda, Elida, Maria, Serafia, Margit, Olivia, Maja-Stina och Ottilia – de är alla kvinnor i Krokstrand som för första gången gick och röstade i ett riksdagsval. I år firar vi hundraårsminnet av att dessa damer klev över tröskeln i Krokstrands Folkets hus, uppklädda för det högtidliga ögonblicket, och lämnade sina röster. Jag kan tro att många till och med neg när rösten lämnades över. Vi kan bara föreställa oss hur det kändes att stå där och vänta medan valförrättaren bläddrade fram namnet i röstlängden och skrev ett rött R i kolumnen för ”har utövat rösträtt”.

1906 bildades den första fackföreningen i Lilla Edet av 180 fabriksarbetare från Edet pappersbruk. Snart ingick fabriksarbetarna från Inlands pappersbruk och Göta pappersbruk som egna sektioner i avdelningen. Redan 1906 tecknade föreningen andelar för att bygga det första Folkets Hus på orten, som invigdes under nästkommande år. Idag finns Folkets Hus mitt i samhället med många kulturaktiviteter, och med förenings- och sammanträdeslokaler och en välbesökt biograf. Här hänger också en spännande målning över Lilla Edets långa och omväxlande industrihistoria, skänkt 1952 av Svenska Pappersindustriarbetarförbundet till Folkets Hus.