Teman

Finns det en Storgata i alla städer och på alla större orter? Hur många Storgator finns i hela Västra Götaland - och vilken historia har dessa gator? Varför har dessa gator fått namnet Storgatan - är detta alltid den största gatan på orten eller är det speciella händelser i en stads historia som gör att gatorna har fått namnet Storgatan? Prisma vill gärna veta mera om Storgator i regionen - skicka tips till redaktionen info@prismavg.se

Idag är vi mitt inne i en kraftig urbanisering. Storstadsområdena växer, landsbygdskommuner har vikande invånarantal. Samtidigt är omflyttningen blygsam ur ett historiskt perspektiv. Här har vi samlat berättelser om städernas utveckling i Västra Götaland.

Textilindustrin är en av de branscher som satt starkast prägel på Västra Götalandsregionen, inte minst i Borås och Sjuhärad. Den växte fram ur en tradition av textilproduktion som funnits sedan långt tillbaka. Arbetet organiserades redan under medeltiden genom ett förläggarsystem. Förläggare var handelsmän som distribuerade garn till väverskor som i sina hem vävde tyger som levererades tillbaka till förläggaren. Förtjänsterna blev stora och förläggarna byggde upp stora förmögenheter. När industrialiseringen slog igenom ordentligt i mitten av 1800-talet var steget inte så stort att omvandla förlagssystemet till fabrikstillverkning. Efter andra världskriget slog de fabrikstillverkade kläderna igenom ordentligt och konfektionsindustrin växte så det knakade. Behovet av arbetskraft gjorde att människor från hela Europa tog arbete i industrin. Under 1970-talet kom kraschen. Företag efter företag slogs ut. Jobben flyttade utomlands. Idag är textilindustrin fortfarande stark i Borås med omnejd. Men den är inte var den varit tidigare. Nu är det innovativa textilier som dominerar. Forskning och utveckling är motorn för en fortsatt stark textilbransch.

Järnvägen blev en enorm katalysator för landets industrialisering och transporten av varor och personer under decennierna kring 1900. Järnvägsutbyggandet startade vid mitten av 1800-talet och fortsatte fram till ”järnvägsdöden” hundra år senare när bilen och vägutbyggandet medförde att resandet med tåg minskade. Under slutet av 1800- och början på 1900-talet sågs tågresan fortfarande som något nytt, modernt och äventyrligt. Tågbiljetten blev en frihetssymbol och en möjlighet att upptäcka både Sverige och världen.  I och med den tågtrafikens nedgång började stationshusen förfalla. Det innebar att många hus har rivits eller sålts och funktionen har ändrats.  Under temat Järnvägen har vi samlat berättelsen om allt som kan knytas till järnvägen, såsom berättelsen om stationsorternas framväxt, om industrin som producerade lok, vagnar och räls, och om transporter på järnvägen. 

Dagens samhälle är beroende av bilen. Bilen ger frihet, underlättar våra kommunikationer men skapar också problem. I mitten av 1900-talet var Sverige världens biltätaste land, som redan då också stoltserar med att ha två egna biltillverkare i form av SAAB och Volvo. Tusentals är de som söker sig från både när och fjärran för att arbeta inom bilindustrin i västra Sverige. Bilismen fick styra hur vi byggde städer och hur städer kopplades samman. Till och med vårt sätt att tänka påverkades av bilen. Hur påverkar det vår syn på bilen idag och i framtiden?

Det var de fylliga skroven och dunket från tändkulemotorerna För ett halvt sekel sedan byggdes den sista träfiskebåten av traditionell typ i Sverige. Fiskebåten var GG 254 Tel Aviv som byggdes 1968 och levererades 1969 till Hönö Röd, ett litet fiskesamhälle i Göteborgs norra skärgård. Tillverkningen av den traditionella träfiskebåten blev en viktig epok i den svenska industri- och hantverkshistorien. Vid en stor mängd varv längs kusterna och vid större insjöar och vattenleder byggdes fiskebåtar till fiskerinäringen. Byggandet av den moderna fiskebåten - motorbåten - tog sin start i början av seklet 1900. Då introducerades båtmotorer för fiskebåtar och man behövde nu inte segla eller ro ut till fiskeplatserna. Ett nytt havsfiske längre ut från kusterna blev allt viktigare. Framdragandet av järnvägen genom landet medförde också att fiskefångsterna kunde transporeras till en större marknad och det fanns en större efterfrågan på fisk. Ett hotat kulturarv  Idag är den traditionella träfiskebåten med sina fylliga och vitmålade skrov allt mindre vanlig längs kusterna. I kustsamhällena runt Smögen - fiskecentrat där en gång Bohusläns största fiskeflotta fanns - är inte många träfiskebåtar registrerade. Moderna ståltrålare som flertalet beställts från utlandet, är nu den mest förekommande fiskebåten. Göteborgs skärgård med alla sina öar har idag det största tonnaget. Det är också ett fåtal av de tidigare träfiskebåtsvarven som fortfarande är i drift - men av dessa varv återfinns några av de mest framgångsrika företagen i Västsverige. Nu med en modern och omfattande verksamhet inom den marina branschen.

På tema Yrken samlar vi berättelser om yrken. Gamla yrken som idag är ovanliga, dagens framtidsyrken, yrken som var livsfarliga eller bara långtråkiga – här finns utrymme för berättelser om alla slags yrken! Tillsammans är de en del av industrisamhällets kulturarv. Industrialiseringen har förändrat hur vi producerar varor och hur vi arbetar. Övergången från småskaligt hantverksmässigt arbete till maskindriven serietillverkning i fabrik, innebar att yrkesroller förändrades eller att helt nya uppkom. I takt med den industriella utvecklingen har sedan nya yrken kommit och gamla försvunnit – eller kanske flyttats till andra länder. Uråldriga yrken som jordbruk och skogsbruk finns ännu kvar, men utförs idag med hjälp av avancerade maskiner och av en bråkdel av den arbetskraft som krävdes för hundra år sedan. Den som behöver ett par skor vänder sig inte till sockenskomakaren, utan köper ett par i butik eller online. Men skofabriken ligger inte i Vänersborg eller Örebro, utan kanske i andra delar av Europa eller i Kina. Samtidigt fortsätter arbetsmarknaden att utvecklas och många hinner idag prova på flera olika yrken under sin tid i arbetslivet. Har du ett yrke du vill berätta om? Hör av dig!

Berättelser längs med Kinnekullebanan. Här hittar du en RAMBERÄTTELSE "Kinnekullebanan och järnvägarna i norra Skaraborg" av Thomas Ohlsson Här hittar du också RAMBERÄTTELSE "Kinnekullebanan på prismavg.se" ett projekt som innehåller en uppsjö av berättelser och iakttagelser längs banan; med och av unga från bygden. Men här finner du också andras berättelser som har anknytning till detta historierika område kring Kinnekullebanans sträckning. Ta del av berättelserna och förundrar, kanske när du sitter på tåget...

Stenindustrin har haft stor betydelse för samhällsutvecklingen i Västra Götaland. Stenbrott, gruvor, cementfabriker och andra verksamheter har både försett oss med material till bygge av byggnader, vägar och annan infrastruktur och lokalt gett levebröd åt tusentals arbetare. I mellersta och norra Bohuslän bröt man granit som användes till alltifrån gatsten och vägbankar till brovalv och gravstenar. I Skaraborg har kalkbrytningen sedan långt tillbaka varit en viktig näring och bland annat gett upphov till cementfabriker i Skövde och Hällekis. Även Dalsland har en spännande historia av sten- och gruvindustri. Produkter av sten som huggits fram för mer än hundra år sedan kan beskådas än idag i vår bebyggelsemiljö. Produkter som tegel, porslin, cement och grus har också fortsatt att påverka vår vardag. Här i tema Stenindustri samlar vi berättelser om arbetet, produkterna, platserna och minnena från dessa branscher. Välkommen att bidra med din berättelse!

1900-talet var seklet då begreppet fritid blev en realitet för alla människor. Denna nya, mer konkreta fritid var en följd av framväxten av det moderna arbetslivet och industrisamhället. 1938 kom också den första semesterlagen som garanterade två veckors betald ledighet. Under de följande decennierna utökades semestertiden så att man framme vid 1978 kunde lagstifta om fem veckors semester. Sommarsemestern, som inom industrin i regel ägde rum under en gemensam period i juli, gav möjlighet till nya fritidsaktiviteter såsom att bo i husvagn och stugbyar, campa, fjällvandra eller åka på charterresa. Större industrier och fackföreningar kunde även äga egna stugbyar. Kortare arbetsdagar, längre helger och förbättrad arbetsmiljö möjliggjorde också en mer innehållsrik fritid under veckorna, vilket exempelvis gynnade föreningslivet. Under detta tema samlar vi berättelser om fritid, semester, friluftsliv och nöjen – som alltsammans har varit en viktig del av 1900-talets västsvenska industrisamhälle.

Allmän och lika rösträtt gällde för första gången i valen 1921. Sverige var sist i Norden. Vägen hade varit lång och krokig och det var bl.a. den samhällsutveckling som industrialiseringen fört med sig som låg bakom den politiska kampen. Den 24 maj 1919 togs besluten i Riksdagen. Tidigare hade rösträtten begränsats till män över en viss ålder och med en god ekonomi. Även om villkoren förändrats efterhand var besluten en av de största milstolparna i demokratins utveckling i vårt land.

Idrott av olika slag har varit en viktig del av människors liv och fritid under århundradena. Idrotten har förutom att vara hälsofrämjande för individen varit viktig för gemenskapen i samhället. Inte minst i brukssamhällena samlades man kring exempelvis fotboll och många av våra stora idrottsföreningar har sitt ursprung i just brukssamhällen. Men vi vill också lyfta fram lite mer okända idrottsgrenar och deras historia. I detta tema ryms allt från bollsporter som basket och fotboll till bågskytte, gymnastik och skidåkning.

Användandet av maskiner som drivs med mekanisk kraft har alltid varit ett av industrins främsta kännetecken. Nya innovationer för att alstra eller tygla kraft har varit avgörande för den industriella utvecklingen. Via vattenhjul, väderkvarnar, ångmaskiner, förbränningsmotorer, elektriska motorer och mycket annat, har kraftkällorna förändrat både samhället och industrin under de senaste seklen. Energin i våra eluttag har genererats ur vattenturbiner, koleldning och atomklyvning. Tåg, bilar, hissar och lyftkranar har underlättat både arbetet och vardagen. Samtidigt har kraften från människor och dragdjur fått allt mindre betydelse. Under detta tema samlar vi berättelser om hur industrisamhällets tid påverkats av kraft och energi - en både ständig och föränderlig del av vår historia.

Segel- och ångfartyg var nödvändigt för att, under den industriella utvecklingen, kunna exportera och importera gods. Inre vattenvägar gjorde det möjligt att frakta gods till omlastningsplatser där järnväg tog över eller direkt till hamnar för lastning/lossning av oceanfartyg. Hamnar varv och fartyg utvecklades. Industrin fick fart och därmed sysselsättningen. I Västra Götalandsregionen finns det fortfarande ett flytande kulturarv från denna period. Det består av skutor som skeppade gods på Vänern, skonare som seglade world-wide som fraktfartyg, fartyg som skeppade last mellan Sverige och kontinenten, engelska kuttrar och fiskebåtar som fiskade på Nordsjön samt ångbåtar som skeppade last och passagerare längs kusterna och i sjöarna. Föreningarna som idag driver verksamhet med dessa, oftast k-märkta, traditionsfartyg har en spännande historia att berätta om fartygen. Varför fartyget byggdes, vilka trader man seglade på, hur man levde ombord och händelser som inträffat. Föreningarna ordnar ofta öppet skepp och seglingar med passagerare. Det flytande kulturarvet har haft en viktig roll i samhällets utveckling och har en historia som är väl värd att berätta.