Berättelser (471 st)

Sortering
Den förste grävmaskinisten i Skara

Första grävmaskinisten i Skara

Harry Ek föddes 1906 i Norra Lundby utanför Axvall. Hans arbetsliv präglades mycket av att köra grävmaskiner och andra större fordon. Denna berättelse handlar om den förste grävmaskinisten i Skara. Den beskriver även hur anläggningsarbetare blev sysselsatta genom Statens arbetslöshetskommission, såkallade AK-jobb eller nödhjälpsarbeten på 1930-talet. När grävmaskinerna kom till var det revolutionerade, ett jobb kunde utföras snabbare - många tyckte dock att de tog bort arbetsmöjligheter.  Medverkat har Harry Eks son, Jan-Åke, som berättat om sin fars liv och även givit Skara Gille tillgång till fotografier.
Bilhandel i Skara

Bilhandeln i Skara

Denna berättelse handlar om bilhandel i Skara, som startade för mer än 120 år sedan.  Berättelsen är nedtecknad och berättad av f.d. bilhandlare Rolf Pettersson, som under hela sitt liv jobbat inom bilbranschen. Hans far Anders Pettersson var delägare och startade Br. Peterssons Bil AB tillsammans med sin bor Olle. Rolfs farfar startade Skaras första bilverkstad redan i början av 1900-talet. Detta var grunden till en kommande bilhandelsepok. Utvecklingen i återförsäljarledet inom bilbranschen har lett till fusioner och företagsuppköp. Tidigare var en återförsäljare knuten till ett bilmärke i ett område, sedan fler år är det s.k. flermärkesförsäljning. Det viktigaste är att knyta till sig kunder och att de är nöjda. Alla bilder i berättelsen kan man klicka på bilderna, så syns de i ett större format. Källor: Rolf Pettersson, anteckningar, information,tidningsartiklar, privta foton mm. foton från  www.digitaltmuseum.se samt Freddie Wendin 
Fattigpojken som blev stordonator

Fattigpojken som blev stordonator

Berättelsen handlar om Herman Hallgren från Skara som donerade en stor summa pengar till Skara stad. Tanken var att en fastighet med lägenheter för ensamstående personer med dålig ekonomi skulle byggas efter Hermans död. Fastigheten skulle erbjuda små lägenheter till en lägre hyra. Herman växte upp med sin ensamstående mor Anna, hon slet hårt under livet och fostrade sin son ensam. Herman var föddes år 1870 och avled 1942 och han var mycket tacksam mot sin mor då hon prioriterade honom under uppväxten. Källa: Utdrag ur artikel av Gunnar Berggren i Skara Gilles årsbok 2004 – 2005 år
Bjarnes Barnkläder - Drottningen på Klostergatan i Skara

Bjarnes Barnkläder - Drottningen på Klostergatan i Skara

Detta är berättelsen om Kerstin Lundgren, hon började som 15 åring i klädbranschen och arbetade till året hon fyllde 75 år. Hennes mor övertog en affär för barnkläder 1946 och fick namnet Bjarnes. Att Kerstin skulle arbeta i sin mammas butik var inte helt klart. Mamman ville att Kerstin skulle gå "Hushållsskolan", men det var inget för Kerstin hon hade för mycket spring i benen, enligt henne själv. Kerstin kom att kallas "Drottningen på Klostergatan" hon hade tre butiker på denna gatan och det var inte ovanligt att man såg Kerstin gå med hastiga steg mellan butikerna. Källa: Intervju Kerstin Lundgren den 14 september 2018, foto Freddie Wendin samt artiklar från SKLT i samband med nedläggning av butikerna. Foto från bildarkivet på vGM och nytagna bilder av Freddie Wendin
Mats Ljung - bondkomikern mett i väla

Mats Ljung - bondkomikern mett i väla

Denna berättelse handlar om bondkomikern Mats Ljung. I slutet av 1980-talet blev Mats känd i Skaraborg. Han var en kraftigt byggd man med stort rött skägg och bodde på ett tôrpaställe ute i skogen i Vinköl utanför Skara. På dagarna var han lärare och på ledig tid spelade han revyer. Vem var denna man? Han var bondkomikern "mett i väla". En rolig västgöte med fötterna stadigt i jorden och i myllan, en människa med stor empati för den lilla människan, bonden och jorden. Mats kom att ägna sig helt och hållet åt bondkomiken, tillsammans med sin fru Ingvor  formades bolaget Bondkomik i Vinköl AB. Källa: Boken "Mats Ljung - bondkomikern mett i väla" av Ingvor Ljung och sönerna Andreas och Magnus. Tillsammans med familjen Ljung har Skara Gille fått tillåtelse att använda material i boken samt skannat av bilder. 
Fika på varven, bild2.jpg

Fikarast på varvet

I början av 1900-talet etablerades fikaraster, eller kafferaster som det ofta hette på den tiden, på arbetsplatserna, då personalen tog en kopp kaffe eller ett glas mjölk med en smörgås eller en kaka på sin schemalagda paus i arbetet, ofta både på förmiddagen och eftermiddagen. Vad man åt och drack kunde variera beroende på typ av arbete och arbetsplats. Om man var tjänsteman på ett kontor eller arbetare på ett skeppsvarv till exempel. Människor med fysiskt tunga arbeten behöver ju mer näring för att orka med hela arbetsdagen. Även platsen för fikarasten har ju varierat mycket beroende på tid och arbetsplats.
Vy över kalkbrottet.jpg

Ulunda kalkbruk

Inom Billingen-Falköpingsomradet rådde det under 1800-talet stor brist på skog. Därför behövde man hitta annat lämpligt material för att ersätta trä som byggmaterial. I området fanns rikligt förekommande, lättillgänglig och lättbearbetad kalksten. Stenhuggeriverksamheten går tillbaka till förhistorisk tid, men i mitten på 1800-talet påbörjades mekaniserad stenbearbetning i större skala. I denna berättelse från Skarke-Varnhems hembygdsförening får vi stifta bekantskap med Ulunda kalkbruk, som låg strax utanför Varnhem.
Kiosker

Kiosker

Redan från 1700-talet kom ordet "kiosk" från turkiskan och betecknades där som ett litet lusthus. Det dröjde till 1800-talet innan ordet fick dagens betydelse. Under senare delen av 1800-talet spred sig fenomenet med kioskerna runt om i Sverige. Det vanligaste var vattenkiosker som sålde mineralvatten och senare läskedrycker men även cigarrkiosker, biljettkiosker, tidningskiosker och även allmänna kiosker som sålde lite av varje förekom. Kioskerna uppfördes vanligtvis på kommunal mark och kioskägaren betalde arrende. Denna typ av små handelsrörelser förstods ofta av kvinnor som sällan drev affärsrörelser. Svenska gifta kvinnor var omyndiga fram till 1921 ogifta kvinnar var myndiga från 25 års ålder. På 1940-talet fanns en statlig förordning att handikappade personer kunde få tillstånd att driva en kioskrörelse för att bättra på sin ekonomi. Denna berättelse handlar just om kiosker som företeelse, hur de började och lockade många kunder och i dag nästan har upphört. Förr var kiosken en fysisk social mötesplats idag används Internet och man möts virtuellt och kanske är den man möter en annan person än den man tror sig mötas.  Kiosken  - "en liten fristående byggnad med försäljning av varor och tjänster som bidrar till allmänna nyttan och trevnaden". Av de fristående kioskerna som många av oss minns finns endast ett fåtal kvar.  Källor: www.handelshistoria.se/olika-sorters-handel/kiosker, www.wikipedia.se 20240206. foto från bl.a www.digitaltmuseum.se, Facebookgruppen "Du vet att du är från Skara när..SSMB_0026275_01.pdf (sklivedata.blob.core.windows.net
Skaras speedwaysförare Bo Håkansson.

Skaras speedwayförare Bo Håkansson

Speedwayföraren Bo Håkansson från Skara handlar denna berättelse om. Bosse föddes 1935 och redan tidigt blev han intresserad av motorer, bilar och motorcyklar. Efter 7 år i folkskolan började han arbeta hos sin far Elis som hade en Shell-mack i Skara. Det var nog där som grunden till det stora intresset för motorcyklar lades. Hobbyn kom senare att bli en viktig del i Bosses liv, sitt sista lopp var ett veteranlopp när han var 70 år. Efter motorsporten blev det många mil på en vanlig cykel bl.a Vätternrundan, Vänern runt m.m.  Bilderna och informationen är från en intervju gjord med Bosse och hans fru Anita den 20240129 av Freddie Wendin och Lena Brodin 
J. Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad

J.Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad

Josef Johansson startade en mekanisk verkstad i Skara år 1916. Trots oroliga tider i världen vågade han sig på att bli egen företagare. I företagen kom hans tidigare meriter som smed väl till användning. Denna berättelse visar hur företaget J. Johansson & Co AB utvecklade ytterligare ett företag med namnet AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad. Roland Johansson berättar om hur hans farfar Josef Johansson byggde upp sina företag. Materialet har sammanställts av Lena Brodin och Freddie Wendin på basis av Rolands anteckningar och bilder.
Janssons Åkeri

Janssons Åkeri - från hästskjuts till lastbilstransporter

Det äldsta hjulet var troligen en drejskiva, som började användas för cirka 5 500 år sedan. När man satte hjul på slädar fick vi kärror och vagnar. Människor och saker kunde på så sätt transporteras längre sträckor. Städer växte, vägar byggdes och världen blev en annan Denna berättelse handlar om Janssons Åkeri i Skara. Gottfrid Jansson startade åkeri i Skara 1918,  han var då 24 år. Åkeriet kom att gå i arv till son och barnbarn och över tid ändrades både uppdragen och transportmedlen.  Källa Eva Almgren (f. Jansson),  barnbarn till Gottfrid Jansson som startade Janssons Åkeri. Bilder från Eva och digitalamuseum
Everts Livs

Everts Livs i Skara

Denna berättelse är skriven av Tommy Kroon, son till handlare Evert Kroon som under många år hade livsmedelshandel i Skara. Här beskrivs utvecklingen av dagligvaruhandeln över tid i Skara och samma utveckling skedde säkert över hela landet. Från  handelsboden och nischade butiker där det endast fanns att köpa t.ex. mejerivaror, charkvaror, bröd etc. Butiker kom senare att bli breda i sitt varuutbud och i hyllorna fanns allt som kunderna behövde. Kunderna behövde inte längre gå mellan olika butiker för att handla olika varor. Idag är tiden knapp för barnfamiljer och de som förvärvsarbetar, många väljer att besöka stormarknaderna för att kunna göra sina inköp på ett och samma ställe för att spara tid. De större  livsmedelskedjor som ICA, Coop, Willys, City-Gross m.fl. är idag de som styr dagligvaruhandeln. Marknaden är fördelad på stormarknader, lågprisbutiker, närbutiker och man knyter sina kunder till sig genom att registrera kunderna och erbjuda rabatter och information om specialpriser just för dig som kund. Källa: Bilder och berättelse av Tommy Kroon. Svartvit bild från Tullportagatan/Skolgatan 1964 av Stig Rehn
partner_lesjofors museum beskuren.JPG

När det tillverkades motorsågar i Mölndal

Partner har en given plats i skogshistorien som skaparen av den första svenska motorsågen Bebo. Under decennier levererade Mölndalsbolaget motorsågar till huggare runt om i världen. Dessutom är kapsågen som Partner utvecklade än idag en favorit hos brandkårerna i USA.
DSCF1420.JPG

Surte - Europas modernaste glasbruk

Efter andra världskriget började en kraftig modernisering vid Surte Glasbruk. De gamla traditionerna gav vika, bruksorten Surte omvandlades. Bland annat byggdes nya silor som blivit landmärken för Surte och ett nytt kontor förutom den nya glashyttan. Det hela påskyndades av en förödande brand 1955. Det skedde också moderniseringar i hanteringen när truckar köptes in som förenklade arbetet. Det lades stor vikt vid rationalisering och automatisering. 
DSCF1438.JPG

När maskinerna tog över på Surte Glasbruk

1911 stod arbetarna samlade. Nu skulle det ske. Surte Glasbruk gick efter 49 år över till att tillverka glas med hjälp av maskiner. Den väldiga Owensmaskinen dundrade igång och inledde en 67-årig epok som skulle göra Surte till Nordens största emballageglasbruk.
Järbo KHF_GFS11095202 2-Colorized.jpg

De första automobilerna i Dalsland

De första automobilerna i Dalsland med start år 1901 och fram till och med ca år 1926. Denna berättelse om de första bilarna i Dalsland är ett kortare sammandrag av en artikel som är införd i Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbunds årsbok "Hembygden Dalsland 2023".
Skara Gjuteri

Gjuteriarbete och Skara Gjuteri

Järngjutning, tillverkning av gjutjärngods, uppfanns i Kina för mer än 2000 år sedan. Genom teknik vet man att gjutjärnsgods vittnar om en lång utvecklad konstförfarenhet som användes vid ett brobygge under kejsare Hao-Ming Tes regering (59–76 e.Kr). Från Kina spred sig gjutkonsten sakta till västlandet. Dent första järngjuteriet i Sverige anlades troligtvis i Stockholm 1762. Förr var gjuterierna verksamheter som släppte ut mycket miljöfarliga utsläpp och arbetsuppgifterna var tunga och smutsiga. Idag ser gjuteriindustrin annorlunda ut och den tekniska utvecklingen förändras. Denna berättelse handlar om gjuteriarbetet och dess förändring.   En berättelse om Skara Gjuteri och dess efterträdare finns beskrivet och här finns även fotografier. Källor: Information från www.gjuteriforening.se Bilder och information från Lars-Olof Almgren och Jan Bernthson, båda är söner till kompanjonerna Rolf Bernthson och Olle Almgren som startade Skara Gjuteri år 1948.
DSCF2248.JPG

Ballograf AB - en pennfabrik i Göteborg

Bakgrunden till detta unika företag i Göteborg är en fascinerande och gripande historia som placerar Ballograf i den europeiska 1900-talshistorien.Ballograf är unikt som den enda penntillverkaren i Sverige och produkter som Epoca och Desktop är klassiska. Men länge var bolagets historia okänd förutom att grundaren hette Eugen Spitzer. Genom ett historiskt arbete initirerat av Ballograf kunde bolagets spännande historia tas fram och presenteras för första gången 2019.
Hattmakare och modist

Modist och hattmakare

Denna berättelse beskriver yrken som modist och hattmakare från förr och nu. Yvonne Törn från Skara har gjort damhattar i många år. Här kan du läsa hennes berättelse om sitt liv och hur hon började göra solhattar och fortsatte senare i livet att tillverka vackra hattar för alla ändamål.  Hattmakare och modist är två närbesläktade yrken. Hattmakaren tillverkar och renoverar hattar med främst hjälp av gamla arbetstekniker och samma verktyg som förr. Hattmakaren tillverkar herrhattar. En stor del av produktionen riktar sig mot doktorshattar samt till film, tv och teater. Modist kallas de hattmakare som tillverkar damhattar. Modist är en person som har utbildnig inom design, sömnad och montering av hattar och även andra huvudbonader. En modist kan även sälja hattar. Ordet "modist" kommer från det franska ordet "modiste" och kommer från mode. Hatten som huvudbonad är historiskt sett ett utryck för mode och stil. Yrket har nästan försvunnit då hattar har blivit ovanligare i allmänna sammanhang.  Källor: Boken Hantverksyrken i Sverige. www.hattmakarna.se. www.wikipedia.se/20230425 samt intervju och foto hemma hos Yvonne Törn i Skara.
KMV_hanhe7_Torps holkkvarn_20221103 (44) Omslagsbild.jpg

Holkkvarnar

Väderkvarnar, det vill säga kvarnar som drivs med vindkraft, var förr en vanlig syn på landsbygden. Holkkvarnen är en typ av väderkvarn som började byggas på 1600-talet och var vanlig i trakten kring Vänern. Här kan du läsa om de holkkvarnar som finns kvar att beskåda i Västra Götaland.