Berättelser (23 st)

Sortering
Fika på varven, bild2.jpg

Fikarast på varvet

I början av 1900-talet etablerades fikaraster, eller kafferaster som det ofta hette på den tiden, på arbetsplatserna, då personalen tog en kopp kaffe eller ett glas mjölk med en smörgås eller en kaka på sin schemalagda paus i arbetet, ofta både på förmiddagen och eftermiddagen. Vad man åt och drack kunde variera beroende på typ av arbete och arbetsplats. Om man var tjänsteman på ett kontor eller arbetare på ett skeppsvarv till exempel. Människor med fysiskt tunga arbeten behöver ju mer näring för att orka med hela arbetsdagen. Även platsen för fikarasten har ju varierat mycket beroende på tid och arbetsplats.
stigberget.png

Historiens Skuggor : Stigberget - att lämna eller lämnas...

I projektet Historiens skuggor skapades 24 st animerade skuggfilmer som lekfullt presenterar människor och händelser ur västsvensk historia med ett personligt tilltal av filmcurator Jonas Myrstrand. Ett samarbete mellan Västarvet, Studio Jox och Kultur i Väst.
Lindholmen.png

Historiens Skuggor : Lindholmen - genom historien

I projektet Historiens skuggor skapades 24 st animerade skuggfilmer som lekfullt presenterar människor och händelser ur västsvensk historia med ett personligt tilltal av filmcurator Jonas Myrstrand. Ett samarbete mellan Västarvet, Studio Jox och Kultur i Väst.
götaverken.png

Historiens skuggor: Götaverken - varv på varv

Följ med på en gränslös resa längs Göta älv under 2000 år mellan Vänern och Vinga.  I projektet Historiens skuggor skapades 24 st animerade skuggfilmer som lekfullt presenterar människor och händelser ur västsvensk historia med ett personligt tilltal av filmcurator Jonas Myrstrand. Ett samarbete mellan Västarvet, Studio Jox och Kultur i Väst. I denna film får ni uppleva båtbyggartraditionen som leder fram till Götaverken - varv på varv
VarvGötaälvBrita Ilses sjösättning (1).jpg

Varv i älvdalen

Göta älv har sedan lång tid tillbaka varit en livsnerv i de bygder där den har runnit fram. Älven har varit en naturlig farled och kommunikationsled som har förbundit Göta älvdalens befolkning med samhällen i när och fjärran. Utefter Göta älvdalen har funnits otaliga varv och fortfarande för ett par generationer sedan var älvstränderna kantade av industrier, mekaniska verkstäder och skeppsvarv, slipar, mindre båtbyggerier och pråmvarv. Från de flesta av dessa varv och industrier finns enbart lämningar kvar - men många som bor här har fortfarande minnen av verksamheterna som bedrevs i älvdalen.
Stångeforsen.jpg

Stångeforsens pråmvarv

När de nya slussarna i Göta älv byggdes vid Lilla Edet år 1916, beslöts att öka fallhöjden i älven istället för att bygga en ny sluss vid Åkerström. Vattenståndet höjdes därmed med 1,8 meter och Slumpån rensades upp och iordningställdes för att kunna göras seglingsbar. 1918 anlägger Martin Johansson, tidigare ägare till Norra Garns varv, ett pråmvarv här.
Vänersborgshamn1871VMO00824.jpg

Varfs och sjöfartsstaden Vänersborg

Vid mitten av 1800-talet fanns i Vänersborg sex varvsplatser där större fartyg som skonerter, briggar och barkskepp byggdes, men också de mera lättseglade Vänerskutorna. Det var moderna seglare som byggdes, av vilka många såldes till Göteborg eller västkusten. Vänersborg var vid denna tid Vänerns största hamn och staden växte enormt. Också rederiverksamheten blomstrade. På 1880-talet minskade dock nybyggnadsverksamheten och Vänersborg förlorade sin ställning som ledande varvs- och sjöfartsstad i Västsverige.
RättaregårdenWarnhemBeskär1880fartyg.jpg

Rättaregårdens - Nylandsös Varf

På fartygstavlan stävar ångskonerten Wanhem, byggd 1880 på Rättaregårdens Skeppsvarf, fram över böljan blå - det ryker ur skorstenen och vinden tar tag i unionsflaggan som är hissad i aktern. Wanhem är utrustad med en ångmaskin af 45 hästkrafters styrka och tillhör den viktiga ångbåtsepoken. Från 1870-talet arrenderar Gustaf Persson Rättaregårdens Warfsplats, där flera större segelfartyg och ångfartyg kommer att byggas. 1892 byter varvet ägare och sågverksägare August Andersson blir den som driver varvet vidare. 1914 köps varvsanläggningen av Lödöse Varf AB, där träpråmar till älvtrafiken byggs under ett flertal år.  
LödöseGamlaVarvKepler.jpg

Gamla Lödöse Skeppsvarf

Arkeologiska fynd visar att båtbyggeri har funnits i Lödöse sedan 1300-talet. Under 1500- och 1600-talen var varvet flitigt anlitat som skeppsbyggeri, inte minst för kronans räkning. Ett antal krigsskepp byggdes vid varvet i denna tid, av vilka flera deltog i sjöslag mot Danmark. På 1700- och 1800-talen byggdes i Lödöse ståtliga segelfartyg för handelssjöfart och under slutet av 1800-talet började ångfartyg att byggas vid varvet.  
LödöseVarvSektionsbygge1982a.jpg

Lödöse Varf

Lödöse Varf AB bildades som aktiebolag året 1899 och ända fram på 1980-talet – i nästan etthundra år – bedrevs en varvsverksamhet här. Omkring 170 fartyg och pråmar kom att byggas under dessa år. På platsen hade tidigare byggts större segel- och ångfartyg, men nu inriktade sig företaget på stålskeppsbyggnation. Att ställa om produktionen från trä till järn var en kostsam historia, vilket många varv fick erfara. Tidigt startades vid varvet en avdelning till Svenska Järn- och Metallarbetarförbundet, där en stor del av de åttio anställda blev medlemmar.
Bohus Varv 1981.jpg

Bohus varv

1907 startades Bohus varv – och detta var i en tid när sjöfarten på Göta älv ökade i omfattning och allt mer gods transporterades på älven. I starten var det bland annat reparationer av pråmar som var stora beställningar. Varvet låg söder om nuvarande Jordfallsbron och snart hade företaget så mycket som ett 25-tal anställda. Några år efter starten flyttades varvet längre norrut och verkstadslokaler och en slip anlades. Senare blev varvet känt för reparationer och ombyggnader av stålfartyg. Varvet tillverkade också i många år fartygssektioner och utrustningsdetaljer till storvarven i Göteborg.  
PråmarThorskogRex med pråmar.jpg

Pråmbygge i Göta älvdalen

Fram på 1950-talet var en bogserbåt med pråmar på släp efter sig en vanlig syn på Göta älv. Många av företagen längs älven fraktade råvaror och sina produkter till och från Göteborg och andra lastageplatser med just pråmar. Flera av varven i Göta älvdalen byggde och reparerade pråmar i stor skala. Pråmarnas utseende och storlek skiftade, men de byggdes i regel av trä. Inte förrän på 1950-talet började stålpråmar att användas. Från 1960-talet började pråmarna att minska i antal - nya typer av fartyg för sjötransporter blev allt vanligare och lastbilar kom att ersätta de idoga sjötransporterna med pråmar.
Thorskog1Slott.jpg

Thorskogs Mek. Verkstad och Skeppsvarv

Mitt emot Lödöse, på strandpartiet på andra sidan Göta älv, fanns under 1700-talet ett järnmanufakturverk. Detta övertogs under andra halvan av 1800-talet av Petter Larsson, som här anlade en mekanisk verkstad och skeppsvarv. Under de nästan 50 år som varvet var igång byggdes över 200 fartyg av olika typer – lastångfartyg, bogserbåtar, passagerarbåtar, fiskeångfartyg, segelfartyg och ångslupar. Det var också Petter Larsson som uppförde magnifika Thorskogs slott. Ett av de allra äldsta fartygen och det första järnfartyget som byggdes här var ångfartyget Olof Trätälja, som fortfarande är i trafik och numera är K-märkt.
Pråmbyggare.jpg

Norra Garns Varv

Norra Garns varv har rötter tillbaka till 1700-talet, men exakt när varvet startade är svårt att veta. Med sitt läge vid strandbrinken vid Norra Garn fanns goda möjligheter att bygga större fartyg - och framför allt byggdes här en mängd pråmar. Varvet var i drift fram till 1921 och ett av de större nybyggnationerna i tidigt 1900-tal var det gasdrivna motorfartyget Rex, som 1906 beställdes till Göteborg. På bilden syns pråmbyggare och drivare med sina drevklubbor vid Norra Garns varv. Några av kuskarna - med sina piskor -  som var anställa vid varvet för allehanda transporter med häst och vagn finns också med på bilden.  
Övarvet Bild 4B.jpg

Ö-varvet - Traditionsrikt företag i Öckerö

I Öckerö hamn finns ett varvsföretag med traditioner – Ö-varvet. 2016 firade företaget 100 år av att grundaren Ernst Backman anlade en upphalningsslip för fiskebåtar här och startade varvsverksamhet. Idag drivs Ö-varvet av fjärde generationen Backman och är en framgångsrik marin bolagsgrupp som även har etablerat sig med varv på ost- och sydkusten.  
Östra sidan med Skutan Västkust.JPG

Kungsviken - I historisk tid

I Kungsviken och andra orter på Orust har båtbyggeriet gamla anor. Enligt sägnen skall Olaf Tryggvassons vikingaskepp "Ormen Långe" ha byggts här redan på 900-talet. Men de första uppgifterna om båtbyggeriet kring Orust omnämns först på 1200-talet i och med att kung Håkon Håkonssons lät beställa ett större skepp från trakterna. Vid denna tid fanns stora ekskogar i Morlanda socken som kom till nytta i skeppsbyggeriet vid varvsplatserna längs Orusts stränder. I slutet av 1800-talet finns ett flertal varv i Kungsviken. Det är ofta de markägande bönderna som driver varvsverksamhet och de har en samsplan nere vid viken där båtar på upp till 60 fot byggs. På 1890-talet kan man i husförhörslängder för Morlanda socken se att ett hundratal personer är boende här. Av dessa finns nästa generation båtbyggare efter de omtalade och skickliga hantverkarna från Kungsviken -  som båtbyggarna ”Boon i Kongsviga”, ”Bräcken” och” Alfred i Kihln”.      
Gröna varvet (2).JPG

Gösta Johansson - Gröna varvet i Kungsviken

1947 startade båtbyggare Gösta Johansson en egen rörelse i Kungsviken. Vid varvet utfördes legosågning till andra båtbyggare och på 1950- och 1960-talen byggdes mycket motorbåtar till framför allt fiskare. 1974 slutade Gösta med att ha anställda vid varvet och trappade ner verksamheten. 1979 - 1980 byggdes de sista motorbåtarna tillsammans med tre lärlingar och med Gösta som mentor. I mitten av 1980-talet belönades Gösta Johansson med Göteborgs och Bohus läns landstings stora kulturpris för sin skicklighet som båtbyggare och sitt intresse för att lära ut båtbyggarhantverket till yngre. I Kungsviken finns den unika jakten Polstjernan, som 2019 fyller 100 år!
KungsvikenFoto3Kajsa.jpg

Einar Karlssons varv i Kungsviken - Orust

Einar Karlsson och hans varvsrörelse var välkänd i Bohuslän. Det var 1935 som Einar startade ett båtvarv i Kungsviken på nordvästra Orust och företaget drevs på samma plats fram till 1963. Varvet hade en stor kundkrets och var känd för sina gedigna båtbyggeri- och verkstadsarbeten. Några år senare, året 1966, återvänder Einars son Gösta Dahlborg till Kungsviken och startar en varvsverksamhet i samma lokaler under firmanamnet Dahlborgs Slip och Mekaniska. Varvet utförde översyns-och reparationsarbeten av fiskebåtar och färjor, och utförde mekaniska arbeten åt kunderna. På senare år hade företaget också vinterförvaring av segel-och motorbåtar och utförde vissa legoarbeten som tillverkning av propelleraxlar.    
SjötorpsvarvLidan.jpg

Sjötorps Varv - Inlandsvarv vid Vänern

Runt Vänern fanns under 1800- och 1900-talen ett flertal skeppsvarv. Ett av de mera kända träskeppsvarven var Sjötorps Varf. Vid den västgötska orten Sjötorp, där Göta kanal mynnar ut i Vänern har det byggts skepp, fartyg och båtar under många år, även innan kanalen anlades. Enligt skriftliga källor är det känt att en varvsplats i Sjötorp fanns redan på 1740-talet, däremot blev ortens och varvets storhetstid i anslutning till byggandet av Göta kanal. Som klassiskt skeppsvarv var Sjötorps varv i drift långt in i modern tid och skeppsbyggnadsverksamheten upphörde först år 1976.
Sverre1.jpg

Sverre Varv & Mek. Verkstad vid Göta Älv

Sverre Varv & Mek. Verkstad kom att bli känt som ett högklassigt lustbåtsvarv, lämpligt beläget vid Göta älv och i Hisings Kärra i norra delen av Göteborg. Vid varvet fanns en modellverkstad där fartygsmodeller tillverkades, men också populära träleksaker. Varvet hade genom sitt tekniska utvecklingsarbete dessutom en stor betydelse för den varvsindustri som nyproducerade träfiskebåtar. Fortfarande kan man skönja den tidigare rymliga hamnbassängen som hörde till varvet alldeles söder om Angeredsbron.