Kiosker

Redan från 1700-talet kom ordet "kiosk" från turkiskan och betecknades där som ett litet lusthus. Det dröjde till 1800-talet innan ordet fick dagens betydelse. Under senare delen av 1800-talet spred sig fenomenet med kioskerna runt om i Sverige. Det vanligaste var vattenkiosker som sålde mineralvatten och senare läskedrycker men även cigarrkiosker, biljettkiosker, tidningskiosker och även allmänna kiosker som sålde lite av varje förekom. Kioskerna uppfördes vanligtvis på kommunal mark och kioskägaren betalde arrende. Denna typ av små handelsrörelser förstods ofta av kvinnor som sällan drev affärsrörelser. Svenska gifta kvinnor var omyndiga fram till 1921 ogifta kvinnar var myndiga från 25 års ålder. På 1940-talet fanns en statlig förordning att handikappade personer kunde få tillstånd att driva en kioskrörelse för att bättra på sin ekonomi. Denna berättelse handlar just om kiosker som företeelse, hur de började och lockade många kunder och i dag nästan har upphört. Förr var kiosken en fysisk social mötesplats idag används Internet och man möts virtuellt och kanske är den man möter en annan person än den man tror sig mötas.  Kiosken  - "en liten fristående byggnad med försäljning av varor och tjänster som bidrar till allmänna nyttan och trevnaden". Av de fristående kioskerna som många av oss minns finns endast ett fåtal kvar.  Källor: www.handelshistoria.se/olika-sorters-handel/kiosker, www.wikipedia.se 20240206. foto från bl.a www.digitaltmuseum.se, Facebookgruppen "Du vet att du är från Skara när..SSMB_0026275_01.pdf (sklivedata.blob.core.windows.net