Berättelser (471 st)

Sortering
ISC-00495.jpg

Produkten och staden - Trollhättan

Möjligheten att knyta en framgångsrik produkt till staden den tillverkas i är något som kan bidra till samhörighet för invånarna, och också innebära extra draghjälp för företaget bakom det som tillverkas.
SkandiaverkenNordSegl2MartinJohanssonP1090917.jpg

Lysekils Mekaniska Verkstad - Skandiaverken

Lysekils Mekaniska Verkstad – Skandiaverken - var en industri som hade stor betydelse för Lysekil. Efter de första åren med en tillverkning av maskiner till konservindustrin, startade produktionen av tändkulemotorer. Företaget kom att bli en av de större motortillverkarna som levererade motorer till fiskelag på västkusten. Fabrikslokalerna finns kvar i Norra Hamnen i Lysekil - där Skandiamuseet visar motorer och berättar om denna spännande industrihistoriska epok. Ordförande i Föreningen L Laurin i Lysekil startar upp och demonstrerar en större Skandiamotor på Nordisk Seglats i Lysekil i juni 2019
Jonsered motorsåg

Jonsereds motorsågar

Jonsereds fabriker var både textil- och verkstadsindustri. Efter framgångar med segeldukar, brandslangar och träbearbetningsmaskiner följde på 1950-talet motorsågar som blev en världssuccé.Ofta är det William Gibson och 1800-talet brukssamhälle som tar plats i historien om Jonsered. Men en minst lika intressant del är Jonsereds mycket framgångsrika satsning på motorsågar som blev en världsexport. Verksamheten blev dessutom inte bara viktig för orten Jonsered utan även för Brastad i Bohuslän.
Bohus Varv 1981.jpg

Bohus varv

1907 startades Bohus varv – och detta var i en tid när sjöfarten på Göta älv ökade i omfattning och allt mer gods transporterades på älven. I starten var det bland annat reparationer av pråmar som var stora beställningar. Varvet låg söder om nuvarande Jordfallsbron och snart hade företaget så mycket som ett 25-tal anställda. Några år efter starten flyttades varvet längre norrut och verkstadslokaler och en slip anlades. Senare blev varvet känt för reparationer och ombyggnader av stålfartyg. Varvet tillverkade också i många år fartygssektioner och utrustningsdetaljer till storvarven i Göteborg.  
PråmarThorskogRex med pråmar.jpg

Pråmbygge i Göta älvdalen

Fram på 1950-talet var en bogserbåt med pråmar på släp efter sig en vanlig syn på Göta älv. Många av företagen längs älven fraktade råvaror och sina produkter till och från Göteborg och andra lastageplatser med just pråmar. Flera av varven i Göta älvdalen byggde och reparerade pråmar i stor skala. Pråmarnas utseende och storlek skiftade, men de byggdes i regel av trä. Inte förrän på 1950-talet började stålpråmar att användas. Från 1960-talet började pråmarna att minska i antal - nya typer av fartyg för sjötransporter blev allt vanligare och lastbilar kom att ersätta de idoga sjötransporterna med pråmar.
Thorskog1Slott.jpg

Thorskogs Mek. Verkstad och Skeppsvarv

Mitt emot Lödöse, på strandpartiet på andra sidan Göta älv, fanns under 1700-talet ett järnmanufakturverk. Detta övertogs under andra halvan av 1800-talet av Petter Larsson, som här anlade en mekanisk verkstad och skeppsvarv. Under de nästan 50 år som varvet var igång byggdes över 200 fartyg av olika typer – lastångfartyg, bogserbåtar, passagerarbåtar, fiskeångfartyg, segelfartyg och ångslupar. Det var också Petter Larsson som uppförde magnifika Thorskogs slott. Ett av de allra äldsta fartygen och det första järnfartyget som byggdes här var ångfartyget Olof Trätälja, som fortfarande är i trafik och numera är K-märkt.
Teaterhuset 1908 fotograf Albert Granqvist.jpg

Teaterhuset som gick upp i rök

Teaterhuset i Skara stod klart år 1905. Idag skulle man troligtvis kalla det ett aktivitetshus. Huset uppfördes av godtemplarlogerna Skaraborg 145 och Pingstliljan 171. Byggnadsinsatsen måste än idag ses som en utmärkt kulturgärning som var värd ett mycket stort beröm. Här spelades teater, visades film, det brottades och boxades. Flera föreningar hade sina lokaler i huset, som låg mitt i centrala Skara. Ett teaterkafé fanns även i huset. År 1981 stod byggnaden i lågor, inget gick att räddas. Detta är berättelsen om ett hus som betytt mycket för skaraborna och som försvann över en natt. Källa: Boken Skara III efter 1900, artikel i SKlt 20051208, intervju om Teaterkaféet med Hans Johansson, Skara Gilles årsböcker 
Bastöna.jpg

Bastöna hembygdsgård

Dessa berättelser är från projektet Berättelser från Norra Vånga där kan du besöka platser och ta del av berättelser, minnen och föremål knutna till byn och hembygdsgården Bastöna.  Ett projekt av konstnären Richard Widerberg och hembygdsföreningen Excelsior Norra Vånga.
NorraVanga_Humlaledet.jpg

Berättelser från Norra Vånga

Dessa berättelser är från projektet Berättelser från Norra Vånga där kan du besöka platser och ta del av berättelser, minnen och föremål knutna till byn och hembygdsgården Bastöna.  Ett projekt av konstnären Richard Widerberg och hembygdsföreningen Excelsior Norra Vånga.
Pråmbyggare.jpg

Norra Garns Varv

Norra Garns varv har rötter tillbaka till 1700-talet, men exakt när varvet startade är svårt att veta. Med sitt läge vid strandbrinken vid Norra Garn fanns goda möjligheter att bygga större fartyg - och framför allt byggdes här en mängd pråmar. Varvet var i drift fram till 1921 och ett av de större nybyggnationerna i tidigt 1900-tal var det gasdrivna motorfartyget Rex, som 1906 beställdes till Göteborg. På bilden syns pråmbyggare och drivare med sina drevklubbor vid Norra Garns varv. Några av kuskarna - med sina piskor -  som var anställa vid varvet för allehanda transporter med häst och vagn finns också med på bilden.  
2961_1586.jpg

Åke Örtlund- Trettio år på Papyrus

Åke Örtlund fick anställning på pappersbruket Papyrus som fjortonåring, vilket var vanligt så sent som på 1930-talet. Från papperskross och klippmaskiner till truckkörning; Åke upplevde produktionsårens upp- och nedgångar på pappersbruket. Arbetet och stämningen var tuff och det hände ofta att han ville säga upp sig. Det var med blandade känslor han återvände till fabriken efter sin militärtjänst.
Epidemisjukhuset.jpg

Epidemisjukhuset i Göteborg

Epidemisjukhuset i Göteborg anlades 1886 och var verksamt till 1970. Därefter tog Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset över lokalerna. Verksamheten flyttades med tiden till andra platser och paviljonger på området stängdes ner. 1987 flyttade föreningen Konstepidemin in i lokalerna. Innehållet här är en del av projektet KOM - Konst och medicin - som lyfter fram ett osynligt kulturarv och skapar en konstutställning på Konstepidemin med öppning 2021. Projektet är ett samarbete mellan föreningen Spotcity, Kulturarvsakademin, Konstepidemin, Göteborgs Universitet, Medicinhistoriska museet, Centrum för kritiska kulturarvsstudier (GU) och Folkuniversitetet. Projektet är pågende och nya berättelser läggs löpande till. Kontakta Richard Widerberg, richard@riwid.net, för mer information.
Per-Toresgarden.jpg

Per-Töresgården i Lugnås

Bröderna Åke (född 1949) och Olle (född 1952) Andersson berättar om Per-Töresgården. Om gårdens historia, sin uppväxt, hur det var att driva jordbruk, om Lugnåsandan och historia om byn. Både nutids och äldre historia. Åke tog över gården 1973 och drev jordbruk med mjölkkor fram tills det inte gick att driva ett småbruk längre. Han bor kvar på gården. Åkes och Olles farmor och farfar köpte gården i mars 1914 så gården har varit i släktens ägo i dryga hundra år. Åkes och Olles pappa tog över gården 1940. Med på samtalet är också Gunnel och Lars Törnell som båda har anknytning till Lugnås. Samtalet spelades in 17 maj 2018 Inspelningen är en del av projektet Berättelser, minnen, platser där ljudkonstnären Richard Widerberg spelar in berättelser knutet till utvalda platser i olika bygder
Volvo Uddevallaverken

Hel bil i produktverkstad

Marianne Apelman var en av de första som anställdes som montör på bilfabriken i Uddevalla. Detta var 1986 när Volvo Personvagnar Uddevallaverken hade kommit igång med sin tillverkning. Under de närmaste åren byggdes ett stort antal Volvo 740 och därefter Volvo 940. Marianne var kvar till 2013, när bilfabriken lades ner och den sista bilen rullade ut från fabriksområdet. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
Volvo Uddevallaverken

Tak och Bagage

Marlene Palander-Berglöv var 21 år när hon började på bilfabriken i Uddevalla. Det var mestadels i slutmonteringen som Marlene arbetade och med justering av tak och bagage. Från 2003 drevs biltillverkningen av Pininfarina Sverige AB, med tillverkning av framför allt Volvo C70 cabriolet och coupemodeller. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.  
L_2012_0128_1200.jpg

Din och min stad - Lindome då och nu

Mölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Lindome.
K_2014_0074-3.jpg

Din och min stad - Kållered då och nu

Mölndal har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. Hus har byggts om eller försvunnit och nya byggnader har tillkommit. Där det tidigare fanns åkrar och ängar ligger idag radhusområden eller industribyggnader. I fotoutställningen "Din och min stad" visas äldre bilder av Kållered, Lindome och Mölndal som ställs mot nya foton tagna på samma plats och ur samma vinkel. Här presenteras bilderna från Kållered.
Volvotruckar.jpg

Logistik på godsmottagningen

Patrik Patulski började att arbeta på bilfabriken i Uddevalla 1998 och han var kvar fram till att tillverkningen lades ner 2013. Från 2003 drevs fabriken som Pininfarina Sverige AB och det var framför Volvo C70 cabriolet och coupemodell som tillverkades. Det var på godsmottagningen och varuflödet från inhemska och utländska leverantörer som Patrik var anställd. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.
Volvo Uddevallaverken

Arbete på finishstation

Claes Claesson var en av de som arbetade vid bilfabriken i Uddevalla i många år. Det var på finishstation och i Karossfabriken som Claes arbetade - i hela 18 år fram till 2013 när produktionen upphörde, men dessutom hade Claes innan dess arbetat på området i några kortare omgångar. En av arbetskollegorna var Luis Lopez, en mångårig medarbetare som också syns på bilden vid framvagnskarossen. Bohusläns museum dokumenterade år 2012 arbetet i bilfabriken Pininfarina Sverige AB, året innan tillverkningen lades ner.