Berättelser (471 st)

Sortering
Bild 2076.tif

Stenhuggare på Kinnekulle

Stenbearbetningens historia på Kinnekulle sträcker sig till tidig medeltid, då området var centrum för kyrklig stenhuggarkonst. Kalkstenen och sandstenen användes för olika andamål och var en viktig binäring för befolkningen. Den industriella epoken inleddes på 1800-talets senare del, då flera mekaniska stenhuggerier startade. År 1888 togs Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri i bruk och var i drift till 1970. Anläggningen var i stort sett oförändrad under tiden. Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri visar ett viktigt kapitel i stenbearbetningens historia på Kinnekulle och i landet för övrigt.  Stenhuggeribyggnaden har under åren rustats upp av en stiftelse med syfte att bevara och vårda anläggning, samt levandegöra arbetet och miljön vid stenhuggeriet för kommande generationer.  Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri drivs av en stiftelse och år 2018 utnämndes det till "Årets arbetslivsmuseum". Varje sommar anordnas kurser i stenhuggeri. Källa: Broschyr Byggnadsminnen i Skaraborgs av Länsstyrelsen/Länsmuseet i Skaraborgs län år 1986. Foto. www.digitaltmuseum.se. Privata bilder Freddie Wendin  
h.jpg

Hotell Kinnekulle "Turisthotellet"

Friherre Carl Klingspor på Råbäcks Egendom ville att Kinnekulle skulle bli ett stort besöksmål redan på 1800-talet. Carl var en person som hade många idéer och grundade bland annat Hotell Kinnekulle, "Turisthotellet" vid Råbäck. Han var också mycket aktiv och lobbade för att få järnvägen till västra sidan av Kinnekulle. Järnvägen med Råbäcks station var viktig för att få besökarna till Turisthotellet. Det berömda utsiktstornet på Högkulle var också ett av hans verk. Att locka turister till Kinnekulle innebar att tre ingredienser måste kunna erbjudas besökarna och detta insåg Carl. Detta var attraktion, kommunikation och god mat och boende.  Källa: Boken "Lustresande och bärsöndagar" av Anna och Anders Lokrantz.www.wikipedia.se 20200317. Fotografier från www.digitalmuseum.se och privata bilder av Freddie Wendin. 
DSC03677liten.jpg

Bilelektriker - Diagnostekniker inom motorbranschen

Bilelektriker, ett yrke som under flera år gått från att att arbeta manuellt med felsökningar, byte av startmotorer, generatorer och diverse andra reparationer där el är inblandat. Dagens yrkesman kallas "Diagnostekniker inom motorbranschen" och letar felsökningar i de moderna digitaliserade och elektronikfyllda fordonen.  Denna berättelse handlar om Skara Bilelektriska som startade år 1962 av Sten Orchidéen. Sonen Rolf fortsatte i sin fars fotspår och jobbar fortfarande på överrtid,  han fyllde pensionär för några år sedan.  Källa: Intervju gjord med Rolf Orchidéen den 13 mars 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin
OL 02 108.jpg

Vykortsfirmorna på Baldersnäs

Berättelsen om de två vykortsfirmorna som funnits på Baldersnäs, Dals Långed. Under närmare 60 år fanns A/B Flygtrafik och O. Lilljeqvist Konstförlag på Baldersnäs strax utanför Dals Långed och gav ut både vykort med flygfoton och markbilder. Berättelsens bilder kommer från Västarvet (numera Förvaltningen för kulturutveckling) och användes av  Kroppefjälls Hembygdsförening till en utställning sommaren 2011 i Brunnsparken, Dals Rostock. Temat var Lilljeqvists vykort från Melleruds kommun.Bilden ovan visar dock Bäckefors centrum år 1955. Källa: Baldersnäs under 1900-talet, utgiven av Baldersnäs Vänner 2010
missionshus.jpg

Missionshuset i Västerplana

I takt med den ökade religionsfriheten växte under 1800-talet en stark svensk frikyrkorörelse fram. Missionshusen, bönehusen och frikyrkorna kom att bli ett utmärkande inslag både på landsbygden som i städerna. Svenska Kyrkans kyrkobyggnader omfattas av kulturmiljölagen, men frikyrkorna har inte getts någon uppmärksamhet i lagstiftningen. Många missionshus och missionskyrkor har därför rivits eller sålts. Det kulturarv som frikyrkan lämnat efter sig är viktig samhällshistoria, om hur väckelserörelsens folk levde, arbetade och bad samt firade sin gudtjänst.   Denna berättelse handlar om Västerplana Missionsförsamling eller som den hette "Kinnekulle Kristna Missionsförsamling" som upphörde 1976 efter nästan 100 år.  Källa: Boken "Mín Hemsocken" av J-E Eriksson samt skrifter från Svenska Missionsförbundet, div privata bilder samt www.digitalamuseum.se
001_KHF_Vykort_Skallerud_001.jpg

Köpmannebro - järnvägsstationen utan landsväg

En berättelse om Sveriges enda järnvägsstation på en ö utan fast vägförbindelse till fastlandet. Källor:Skållerud, utgiven av Logen Mellerud 644, Vasa Orden av Amerika, 1973.Guide till Skålleruds socken, industrihistoria och framtidstro, 2011.
DSC03490palm.jpg

Typograf - konstförvant i ett spegelvänt perspektiv

Det typografiska hantverket utförs av bland andra typografer, grafiska formgivare, bokkonstnärer och nu för tiden tidningsredigerare, art directors, webbdesigners med flera, men tack vare datortekniken även av många lekmän och amatörer.En äldre beteckning för sättare, tryckare och typograf är konstförvant (äldre stavning konstförvandt), som härstammar från tyskans werwandte eller kunstwervandte, som betyder medbroder i konsten. Typografyrket ett av alla yrken där det skett stora förändringar, från blytyper till digitalisering.  Källa: intervju med typograf Bengt Palm den 12 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.wikipedia.se. Foto privata Freddie Wendin, Bengt Palm samt www.digitalmuseum.se 
DSC03534.JPG

Rörmokare, rörkrökare och VVS-montör

Rörmokare är ett yrke som det troligtvis alltid kommer att finnas behov av. Tekniken går framåt , men hantverket och problemlösningarna försvinner aldrig. Hur än arbetet utförs måste rörmokaren arbeta med både hjärna och händer. Idag finns ofta komplicerade datorstyningar av värme- och kylanläggningar, för att behärska denna teknik måste man kunna läsa ritningar och tänka kreativt för de bästa lösningarna.  Detta är berättelsen om Hans Wallgren i Skara som blev rörmokare och startade egen verksamhet. Källa: Intervju med rörmokare Hans Wallgren den 13 febr. 2020 av Freddie Wendin och Lena Brodin, www.framtid.se
torbjorn.jpg

Berättelser från SAAB: Torbjörn Trollby var mekaniker under Safarirallyt 1963

Torbjörn Trollby berättar om minnen från sitt arbete som mekaniker på SAAB:s tävlingsavdelning under Safarirallyt 1963. En del av Innovatums industrihistoriska dokumentationsarbete kring Trollhättans industrier.
gullholmen3.jpg

Konservfabriken Fyrtornet på Gullholmen

1864 startades en konservfabrik på den lilla och tätbefolkade ön Gullholmen väster om Orust i Bohuslän. Det var handlanden och fabrikör Johan Jakob Hallgren som tidigt började med inläggningar av ansjovis och sill. I konservfabriken fick många kvinnor från Gullholmen arbete som sillskärerskor och konservarbeterskor. Johan Jakob Hallgren startade inte bara en konservfabrik - han var också först med att ta fram hermetiskt tillslutna bleckkärl till sillinläggningarna - som var en helt ny konserveringsmetod som förändrade möjligheterna att förvara och transportera produkterna! 1899 kom fabriken att ingå i företagskoncernen Sveriges Förenade Konservfabriker och senare fick fabriken namnet Fyrtornets konservfabrik, Gullholmen. Idag finns sedan ett fyrtiotal år en bostadsrättsförening i den gamla konservfabriken. 
limgobba.tif

Kalkarbetare - Limgobbar

Kalkarbetare - ett yrke som funnits under lång tid men nu är borta sedan slutet av 1950-talet. Kalkarbetarna kallades limgobbar eller limbrännare och kalkugnarna limomma. Den släckta kalken kallades lim, därav namnet. Kanske är det så att även det engelska ordet för kalk som är "lime" ligger till grund för lim (kalk) i Sverige. I stadsdelen Limhamn i Malmö fanns tidigare cementtillverkning och kalkbrytning.  I denna berättelse beskrivs arbetet och livet som kalkarbetare främst under sekelskiftet 1800-1900-talet på Kinnekulle.  Källa: Folklivsforskning gjord av Märta Götlind-Tamm på 1940-talet. Boken Min hemsocken av John-Eric Andersson och boken Kalkbränning och kalkbrännare på Kinnekulle av Christer Westerdal. Foto: www.digitalmuseum.se samt privata bilder. 
bageri.jpg

OH Gustafssons Bageri & Konditori AB

Bagare och konditor är yrken som funnits under lång tid. I mitten av 1800-talet försvan skråväsendet i Sverige. I bagaryrket fanns då vita och svarta bagare. De vita bagarna bakade med vetemjöl och de svarta med det grova mjölet. Visst har industrin tagit över mycket av brödtillverkningen, men än finns det små lokala bagerier kvar. I bageriet fortsätter hantverket och inte så mycket har förändrats. Det är bagarens och konditorns händer som är de bästa redskapen för att forma alla dessa vackra bakverk som sedan vi kunder får njuta av.   Denna berättelsen handlar om Gustafssons Bageri i Skara. Bageriet bytte ägare år 1948 och lever kvar ännu idag. Anor från slutet av 1800-talet finns och det är tredje generationen som leder företaget. Källa: Intervju med tidigare ägare Olle Gustafsson, hans son Anders och Anders fru Helle i januari 2020 utförd av Freddie Wendin och Lena Brodin, foto Freddie Wendin
2340, 3 beskuren.jpg

Borås - undantaget i kristider

En film om Borås på 1920- till 1940-talet, baserad på fotografier från Textilmuseets arkiv. Filmen producerades 2019 i samarbete mellan Textilhistoriska sällskapet och Textilmuseet. Producent: Jan Berg och Jan Carlsson. Filmbearbetning: Fredrik Malmlund. Research och speaker: Lars G. Strömberg.
A Hedlunds specerier, Uddevallaplatsen 1943, exteriör.jpg

Anna Hedlund - en livsberättelse

Antastad av en pedofil på biograf som nioåring. Tuff vistelse på Sahlgrenska sjukhuset. Far och syskon dog. Detta drabbades Anna Hedlund av under sin uppväxt i början av 1900-talet. 1922 startade hon speceriaffär i Göteborg tillsammans med sin man Gunnar Hedlund. Livet blev då lättare och makarna Hedlund drev tillsammans affärsrörelser fram till 1956. Även musiken blev en viktig del i deras liv. Text: Thomas Attnäs, barnbarn till Anna Hedlund
VargönAlloysVinjett.jpg

Vargön Alloys

I Vargön i Vänersborg ligger ett av Europas största tillverkare av ferrokrom - som är en viktig råvara för stålindustrin. 1912 installerades den första legeringsugnen här och sedan dess har produktionen ökat och produkterna är mycket efterfrågade. Idag – mer än hundra år efter starten – exporterar Vargön Alloys till många olika länder i Europa, men också till andra kunder runt om i världen. Följ med på ett besök till detta smältverk! Foto Anna Panser, Vänersborgs museum 2018
Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara

Folkskole- och småskoleseminarierna i Skara - en 130 årig epok

Skara vara tidigt en av Sveriges lärostäder. När den allmänna skolplikten infördes i landet 1842 fick det konsekvenser för hela utbildningsväsendet i landet. I folkskolestadgan beslöts att utbildning av folkskolelärare skulle anordas i stiftstäderna. Skara var en av dessa städer och utbildningen startade redan i februari 1843. I denna dokumentation kan man redan på 1800-talet och fram till idag se ett liknande mönster. Planering av utbildning för att täcka arbetsmarknadens behov har alltid varit en svår fråga för våra politiker.  Källa: Boken "Skara II mellan 1700-1970", boken "Skara efter 1900". Boken "Skara Folkskoleseminarium 1842-1935" av LA Cederbom Fotografier från www.digitalmuseum.se samt privata av Freddie Wendin, sidan om Tina Kjellman information och foton från Kristina Albinsson.  Flertalet bilder från digigalmuseum tagna av Emil Almqvist. 
veterinär.jpg

Den första skolan för djurläkare - Veterinärinrättningen i Skara

Detta är historien om den första skola för djurläkare i Sverige som kom att starta i Skara redan i slutet på 1700-talet. Peter Hernquist fick slita hårt för att få igenom sina tankar om en skolan för djurläkare.  Peter Hernquist var lärljunge till Carl von Linné och kom att bli den svenska veterinärmedicinens fader, han kom att förestå den nya institutionen som då var den sjätte i sitt slag i världen. Veterinärinrättningens vara eller icke vara i Skara har ältats och diskuterats många gånger,  men än så länge finns utbildningen kvar. Källa: Boken "Skara Efter 1900", www.wikipedia.se  dat 20200104. www.slu.se/om-slu/orter/skara
sponda.jpg

Sponda Mekanisk Verkstad

Sponda var ett mindre verkstadsföretag i Skara. Arbetskamraterna Johansson, Jonsson, Thorn och Nyström som var anställda på Eccoverken tog steget till eget företag och lämnade tryggheten som anställda. Sponda Jonsson & Co var namnet från början. Namnet Sponda kom troligtvis från en av de första produkter som tillverkades i företaget vilket var tältsängar men kom att utvecklas till något helt annat. Källa: Intervju med Christina Johansson, Skara den 16 dec. 2019 av Freddie Wendin och Lena Brodin. Privata bilder samt foto av Freddie Wedin
PrismaSillfabrikläggsalskarpsillUMFA53278_3602.jpg

Sillen på julbordet

För många är sillen höjdpunkten på julbordet, ett absolut måste! Men förr var sillen vardagsmat i form av spekesill, speciellt längs västkusten. I Bohuslän låg tidigare ett stort antal konservfabriker där saltsillen förädlades till den allra godaste julsillen av sillskärerskorna.Vilken julsill är din favorit? Foto: Inläggning av skarpsill vid konservindustri i Lysekil, troligtvis 1910 - 20-talet. Fotograf Hugo Hallgren, Bohusläns museum
idrottsälskarenjanoscarsson.jpg

Idrottsälskaren Jan Oscarsson

Ta del av idrottälskaren Jan Oscarssons minnen från Trollhättan, Göteborg och Bohuslän.