Berättelser (471 st)
Sortering
Lindholmen förr och nu
En berättelse om Lindholmen nu och då producerad under prao årskurs 8. Maj 2016
Från katekes till rökruta - om skolans historia
1930-talet folkskola skola utbildningFöreställ dig en tid långt före varma element, skolbussar och surfplattor. Hur var det att gå i skolan då, och hur såg skolan ut? Hur var det att arbeta som lärare för 100 år sedan, och vad skiljer en skoldag idag från en skoldag på 1930-talet?
Följ med på en resa genom skolans historia, med vissa nedslag i Marks kommun. Texten hänger samman med uppdateringen av Marks kommuns kulturmiljöprogram, som Västarvet arbetar med under 2015-16.
Den stora utvandringen
1800-talet emigranter migration utvandringFrån och med 1821 till och med 1930 utvandrade cirka 1,3 miljoner svenskar, de allra flesta till USA, men en del också till Canada, Australien, Nya Zeeland och Sydamerika. Nära var femte, sammanlagt över 200.000 återvände till Sverige, men gott och väl 1 miljon lämnade landet för gott.
Den här utställningen handlar om utvandringen från Sverige, och den bygger på uppgifter hämtade i arkivalier som förvaras på Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg.
Fritidshuset - från enkel stuga till åretruntboende
I början av 1900-talet växte en längtan till naturen fram. Idén om den lilla stugan i skogsbrynet föddes, där man skulle leva ett aktivt liv i stärkande sol. Med lagstadgad rätt till semester på 1930-talet och en bättre ekonomi för gemene man under årtiondena som följde uppstod små byar av stugor kring kuster och stadsnära sjöar.
Idag finns det något självklart i att stugorna ska anpassas efter våra krav på en bekväm tillvaro. Sedan mer än trettio år tillbaka i tiden omvandlas många fritidshus till permanentbostäder i rask takt. De byggs till och om, tilläggsisoleras och naturtomter görs om till inhägnade trädgårdar.
Numera bidrar fritidsbebyggelsen till historieskrivningen om välfärdssamhällets framväxt. Fritidshusen har blivit en viktig del av det moderna kulturarvet - följ med på en berättelse om deras historia!
Källa: Carlsson, Carina: Fritidshuset Kulturarv och välfärdssymbol. Västarvet 2011.
NOHAB-arkiven och "Ryssordern"
1920-talet lok NOHAB ryssordernVid slutet av första världskriget gick produktionen vid Nohab, ett av Trollhättans största företag, på sparlåga, under vissa perioder bedrevs arbetet endast fyra dagar i veckan. I detta besvärliga läge kommer så en beställning på 1000 lok från Sovjetunionen.
Innan bilen fanns vagnen
Andree Gränna Vagnar vagnfabrik Vagnsmuseet i Fristad"Allting har en början och ett slut. Hur slutet blir, vet jag inte om jag vill veta. Men början har sin grund i att vi i familj och släkt har haft med hästar och vagnar att göra i evinnerliga tider..."
Så börjar Borås siste yrkeskusk, Sten Björkman, sin berättelse.
Gårda
Gårda Göteborg MölndalsånBerättelsen om en stadsdel i ständig omvandling från ca 1600 till 2016.
Fall- och slussområdet i Trollhättan
elkraft fall fallen olidan sluss slussar TrollhättanEn utställning om fall- och slussområdet i Trollhättan. Utöver text och bild också en mängd ljudberättelser från området. Bland annat berättelser om slussning, slussvakter, Oscarsbron och om Olidan med mera.
Lidköping
Staden ligger söder om den sydöstra del av Vänern som kallas Kinneviken. Genom staden rinner ån Lidan.
Bland Lidköpings första större industrier fanns Lidköpings mekaniska verkstad och Lidköpings porslinsfabrik (Rörstrand). Man tillverkade också bland annat sågar, socker, tändstickor och öl.
Mariestad
Mariestad är en tätort i Västergötland. Förr var Mariestad residensstad i Skaraborgs län och stiftsstad i Mariestads stift.
Det var Gustav Vasas son Hertig Karl, senare kung Karl IX, som på 1570-talet lät anlägga en stad på åsen öster om Tidan.
Både staden och gården fick namn efter hans hustru Maria av Pfalz – Mariestad och Marieholm.
Stadsprivilegierna undertecknades den 9 oktober 1583.
Under mer än 330 år var den gamla kungsgården Marieholm residens och bostad för landshövdingen i Skaraborgs län.
1998 bildades Västra Götalands län och landshövdingen flyttade till Göteborg.
Säveån
Britanniafabriken Garveriet i Floda Hedefors fabriker Hillefors grynkvarnEn guidetur mellan industrihistoriska besöksmål, längs Säveån i Skallsjö och Lerums socknar, i nuvarande Lerums kommun. Följ med och lär dig hur människorna nyttjat vattnet genom århundradena!
På räls: Järnvägen i Sverige
1800-talet infrastruktur järnväg järnvägsnätJärnvägens intåg i Sverige skedde relativt sent, de flesta länder i Europa hade redan ett järnvägsnät runt 1850. I Sverige sköttes de flesta transporterna av hästdrivna vagnar och båtar. Men när järnvägen väl introducerats var genomslaget överraskande. Utbredningen av järnvägsnätet krympte de geografiska avstånden både inom och utom Sverige. Genom detta blev också järnvägen en enande kraft, som exempelvis införde en gemensam tid i hela Sverige, samt möjliggjorde för massmedias spridning och genomslagskraft. Detta gav stor påverkan både för de små samhällen som växte fram kring stationerna och som samordning nationellt.
Repslagarmuseet i Älvängen
1917 Älvängen rep Repslagarmuseet repslageriFöretaget PA Carlmark grundades 1848 i Åmål. När Carlmarks Repslageri expanderade runt sekelskiftet 1900 valde Hugo Carlmark att 1917 flytta hela verksamheten (såväl personal som repslagarbanan) från Åmål till Älvängen. Carlmarks var under lång tid den största repproducenten i Sverige, och flytten till Älvängen påverkade samhällets utveckling. Då många i byn kom att arbeta på fabriken fick orten karaktären av ett brukssamhälle. Hugo Carlmark lät bl.a. införa elektrisk belysning på orten, långt innan det kommunala elnätet etablerades. I en tidningsartikel från 1948 kan man få ytterligare förståelse för Carlmarks betydelse för Älvängen; här berättas att samhällets befolkning vuxit till 1400 invånare och samma år hade fabriken över 200 anställda.
Industrins landskap
agrarhistoriaVästra Götalands län har formats av årtusenden av jordbruksaktiviteter; bebyggelse, odling, bete, slåtter, stenröjning, stängsling, skogsbruk, samfärdsel. Olika tiders behov och användande av marken har haft inflytande, och mycket går fortfarande att se som spår i landskapet. Generationers liv och arbete avtecknar sig i form av åkrar, ängar och betesmarker, bebyggelse och hägnader, fornlämningar, färdvägar, ortnamn, vegetation och övergivna arbetsplatser. Speciellt under vissa tidsperioder har förändringen varit extra påtaglig.
Här är en berättelse och några exempel på hur industrialismens framväxt påverkat och förändrat både jordbruket och vårt samhälle. Vad tror du att landskapet kommer visa om 50, 100 eller 150 år?
Den heliga lågan
1936 Trollhättan
I förhoppningen om att bjuda Trollhätteborna andlig inspiration och "skingra all okunnighets mörker och tända sanningens heliga eld i allas hjärtan och sinnen"skänkte fröken Caroline Setterberg statyn ”Den heliga lågan” att pryda Karl-Johans torg.
Av Annika Hjortkap.
Industristaden Lidköping
arbetare bostäder industri Lidkoping LMV PLM RörstrandOm Lidköpings spännande utveckling från 1850 fram till idag. Här kan du läsa om några av de mest intressanta företagen, om branschers uppgång och fall, om idérika industriledare, om hur arbetarna bodde och hur arbetslivet har förändrats.
Skojareberget: ett hem för det resande folket
1800-talet resandefolket SkojarebergetPå det så kallade Skojareberget fanns under slutet av 1800-talet en mindre by med familjer ur det resande folket. Idag finns endast rester efter husgrunderna kvar, efter att den fasta lokalbefolkningen bränt ner husen för att bli av med det resande folket.
Resandefolket har funnits i Sverige åtminstone sedan 1600-talet, men deras kultur är relativt okänd för majoriteten av befolkningen. Folkets språk heter romani, och förekommer i många lokala varianter. I Sverige ingår resandefolket i den nationella minoriteten romer.
Unica-boxen - signum för den svenska arbetaren
1897 Aanon Sörensen AB Tidan Grevilli Katrinefors Bruk Mariestad Norrköpings bomullsväveri unica-box Vadsbo museumSäg ”Unica-box” och den vuxna delen av Sveriges befolkning ser framför sig en brun oansenlig låda lagom att stoppa matsäcken i. Ingen tvekan om att Unica-boxen är i särklass den mest välkända produkt som någonsin tillverkats i Mariestad. Kanske är den en av de mest kända produkter landet har ägt.
Gårdsten, en ung stadsdel med historia
1970-talet Gårdsten stadsplaneringGårdsten är en stadsdel i nordöstra Göteborg med ca 10 000 invånare. Stadsdelen planerades och uppfördes under början av 1970-talet. Bebyggelsen är strikt trafikseparerad utifrån tankar om effektivitet och säkerhet. Byggnaderna är uppförda på bergsplatåer som plansprängts för att möjliggöra ett rationellt byggande med betongelement som lyftes på plats med hjälp av rälsgående kranar.
Den här berättelsen handlar om hur stadsdelen planerades och om hur bebyggelsen i stadsdelen senare förändrats i omgångar i syfte att påverka det sociala klimatet i och bilden av området. Berättelsen är skriven av Lotten Andreasson och Hampus Winroth, studenter på bebyggelseantikvariskt program vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Goebbels käft i brun bakelit
1930-talet bostaden folkhem modernitet propaganda radio världsbildOm socialt konstruerad teknologi
”En god regering kan inte existera utan god propaganda, god propaganda klarar sig inte utan en god regering.”
Joseph Goebbels, tysk propagandaminister
Folkradion kom att utvecklas i Tyskland under 1930-talet. Radioapparater var då dyra och programutbudet begränsat. Landets radiosändare hade dessutom dålig räckvidd.
Den första folkradion fick beteckningen VE 301. Vilket syftade på maktövertagandet i januari 1933. Den kostade hälften av vad av vad andra radioapparater kostade. Den enklare mindre radion kom att populärt kallas för Goebbels käft då den användes i propagandasyfte. Folkradion tillverkades även i Sverige ända fram till 1950-talet under märket Skandia.
Folkradion skapades inte av en tillfällighet. Redan vid invigningen av radioutställningen 1933 beskrev Goebbels syftet med den nya teknologin. Radion skulle bli ett stöd för det intellektuella och kulturella livet i nationen. Radion var den åttonde stormakten, enligt Goebbels. I och med öppnandet av utställningen påbörjades en systematisk reklamkampanj för den nya radion där all den nationalsocialistiska propagandakunskapen skulle dubbla antalet lyssnare.