Berättelser (471 st)

Sortering
Levin.jpg

Störst på strängaspel – Herman Carlson Levin

I början av 1950-talet var Herman Carlson Levins musikinstrumentfabrik Europas största. Ändå är det ett av Göteborgs mindre kända men framgångsrika industriföretag. Idag, när fler människor än nånsin spelar gitarr, är firman på Kvillegatan på Hisingen tyvärr historia. Men den som äger en Levingitarr idag är rädd om den, för det är ett kvalitetsinstrument rakt igenom.
IMG_1272.JPG

Kruttle kvarn och såg

Kruttle kvarn och såg är beläget ca tio km sydost om Tidaholm. Kvarnen har anor från 1600-talet. Den nuvarande är byggd 1916 och har en sockelvåning av tegel samt 1 1⁄2 våningar av stolpverk. Första gången det uttryckligen nämns att det förekommer sågverksamhet på Kruttle är i husförhörslängden från 1930.
bryggeriet (11).jpg

Skara Bryggeri

Detta är berättelsen om Skara Bryggeri som startade 1902 och fortsatte till 1946 med ölbryggning. Därefter fortsatte tillverkningen av läsk och svagdricka mm fram till början av 1960-talet. Det stora huset på Härlundagatan/Vallgatan vittnar om storsatsning inom bryggerinäringen i Skara. Innan Skara Bryggeri startade fanns flera mindre bryggerier i staden, men med denna storsatsning var det inte lätt att konkurrera.  Sveriges Bryggerier bildades av ölbryggeriidkare 1885 och är Sveriges äldsta industribranschförening som verkar i oförändrad form. Sedan 1950 ingick även läskedryck och vattentillverkarna i föreningen.  Vid bildandet av föreningen 1885 fanns det tre starka skäl som fick bryggarna att gå samman: Fördelarna med ett gemensamt förpacknings- och retursystem En röst i alkohol- och nykterhetsdebatten Frågan om ölets beskattning Berättelsen utgår från artikel i Skara Gilles årsbok 1994-95 av Per-Erik Petré
Erik jonsson ciselör & guldsmedsaffär. Källa Sklt. 20170825.jpg

Erik Jonssons Ciselör och Guldsmedsaffär

Detta är berättelsen om Erik Jonsson som startade en guldsmedsaffär på Marumsgatan 4 i Skara år 1923. Affären finns ännu kvar på samma adress och en ny generation tog över verksamheten vid millennieskiftet.Namnet på affären blev Erik Jonssons Ciselör & Guldsmed. Den gamla skylten som hänger utanför affären är tillverkad av Erik själv, i smidesjärn med bladförgyllda bokstäver.En ciselör arbetar med dekoration och utsmyckning av prydnads- och nyttoföremål av metall. Tekniken innebär att man med verktygen hammare och puns göra reliefutsmyckning i metallen. Vid ciselering görs nedsänkningar i metallen genom att man hamrar från framsidan.
SjötorpsvarvLidan.jpg

Sjötorps Varv - Inlandsvarv vid Vänern

Runt Vänern fanns under 1800- och 1900-talen ett flertal skeppsvarv. Ett av de mera kända träskeppsvarven var Sjötorps Varf. Vid den västgötska orten Sjötorp, där Göta kanal mynnar ut i Vänern har det byggts skepp, fartyg och båtar under många år, även innan kanalen anlades. Enligt skriftliga källor är det känt att en varvsplats i Sjötorp fanns redan på 1740-talet, däremot blev ortens och varvets storhetstid i anslutning till byggandet av Göta kanal. Som klassiskt skeppsvarv var Sjötorps varv i drift långt in i modern tid och skeppsbyggnadsverksamheten upphörde först år 1976.
scan-SKLS Charkfabriken foto VGM[2166].jpg

Scan Andelsslakteriet i Skara

Detta är historien om Scan i Skara och dess uppbyggnad fram till år 2018. Skaras placering mitt i det livsmedelsproducerande Skaraborg har naturligt nog satt sin prägel på näringslivet. Inte minst har slakteriet som början av förra seklet placerades på ett stort gärde i västra utkanten av staden bidragit till Skaras profil som livsmedelscentrum. Att Skaras näringslivsprofil dominerats av modernäringen kan vi tacka Skaraborgs läns Hushållningssällskap för. Slakteriet har varit det stora, dominerande företaget i Skara under i stort sett hela 1900-talet. Som mest med 1 200 anställda i slutet av 1980-talet och början av 90-talet. I slutet av 2010 fanns 550 personer anställda vid Scan och 2017 ca 200 personer. Källa:Boken Skara efter 1900 samt artikel i Skara Gilles årsbok 2007 av Elof Johansson
eccoverken (2).jpg

Erik Järnåker - grundare till två av Skaras industrier

Detta är berättelsen om grundaren till de båda industrierna Eccoverken och Skaraplast i Skara.  Erik Järnåker (född Svensson) levde mellan åren 1904-1992. Redan som barn började Erik i sin pappas företag Svenssons Träförädling tillsammans med sin bror. Efter skolan var det arbete i verkstaden som gällde. Ingen kunde ana att Erik skulle bli en mäktig industriman,  men det var ett hårt och slitsamt arbete som krävdes.  Källa: Valda delar ur boken "Vagnsmakarens son" skriven av Erik Järnåker, sammanställt av Lena Brodin och Freddie Wendin
oljekoken gössäter.jpg

Oljekoken i Gössäter

Detta är berättelsen om den så kallade Oljekoken i Gössäter och ägaren L.W Kylberg som på slutet av 1800-talet hade stora visioner om att utvinna olja.  Processen att ta fram olja vår mycket kostsam och kvalitén blev inte heller bra. Projektet resulterade i att verksamheten var endast igång några och upphörde innan 1900 startade.  Ett nytt beslut om en ny farbrik togs och år 1917 började statliga Svensk oljeindustri bygga en stor fabrik i Gössäter, men den blev aldrig klar. Den andra ”oljekoken” i Gössäter byggdes strax intill den första under åren 1917-20. Mycket folk anställdes, mest utifrån. Strejker utbröt och efter miljonförluster trädde företaget Svenska Emissionsbolaget i likvidation. Då hade någon egentlig oljeutvinning ännu inte kommit igång. Av anläggningen kvarstår nu endast ruiner. Källa: www.kinnekullehembygd.se, foton från hembygdsföreningen samt www.digitaltmuseum.se
flygfoto.jpg

Cementfabriken och brukssamhället Hällekis

Detta är historien om cementfabriken i Hällekis och hur ett brukssamhälle byggdes upp. Cementfabriken startade 1892 och verksamheten upphörde 1979, var detta slutet för samhället och dess invånare? Många stora krafterna var igång  för att få dit en ersättningsindustri och till slut flyttades Rockwools produktionsanläggning från Skövde till Hällekis. Många av de anställda på cementfabriken fick anställning i den nya industrin. Bruksandan från Cementa-epoken lever kvar bland de äldre Hällekisborna och bygde lever vidare. 
TegelbrukTorpady3.jpg

Tegelstenen som byggde Göteborg

Längs Göta älv har en mängd tegelbruk funnits, som hade en stor avsättningsmarknad i Göteborg och andra närbelägna städer. Flera av tegelbruken hade anor från 1700-talet eller det tidiga 1800-talet, men det var med industrialiseringen som den stora efterfrågan kom. Städerna expanderade och såväl industrier som offentliga byggnader uppfördes i detta nya byggnadsmaterial. Det var också eftertraktat att bygga bostadshus i tegel. Den sandblandade leran som lämpade sig till tegel fanns längs stora delar av älvdalen. Med alla de tegelbruk som anlades, kom tegelindustrin i Västsverige att växa till en betydande industribransch.
Hällans skifferbrott3VMG00038-002 (1).jpg

Hällans Skifferbrott i Dalsland

Allt sedan 1780-talet och fram till i början av 1900-talet har skifferbrytning bedrivits i Dalsland. Skiffer bröts och bearbetades till taktäckning och långt fram till idag har skiffertak varit vanliga i detta landskap. Fortfarande kan man finna spåren efter denna skifferbrytning i Dalsland, som skrotstenen som finns kvar vid Hällans skifferbrott vid Skiffertjärn, även kallad Långtjärn, i Kroppefjäll.  
DonsöVarv_Bild 3.jpg

Donsö varv - rederimiljö i Göteborgs skärgård

Vid Donsö varv i Göteborgs södra skärgård byggdes under åren mellan 1927 och 1937 fjorton större fiskefartyg. Den allra största delen av dessa beställdes av fiskelag på Donsö eller näraliggande Styrsö och Vrångö. På 1940-talet hade Donsö den största fiskeflottan i södra skärgården och ett stort antal fraktfartyg hade också hemmahamn här. Donsö var redan då en viktig rederiort. Donsö varv var en mångsidig och viktig serviceanläggning för fiske- och fraktfartyg. Vid de tre slipar som fanns på varvet från mitten av 1950-talet sliptogs ca 300 fartyg per år och varvet blev också känt för sina ombyggnader som utfördes på tank- och stålfiskefartyg.  
vallgatan4.jpg

Skara Metall

Skara Metall var ett hantverksföretag som arbetade med att göra prydnadsföremål i malm och mässing. Det tillverkades ljusstakar, ljuskronor med mera och det renoverades föremål i olika slags metall. Varorna såldes genom grossister i hela landet.  På 1980-talet hände något. Efterfrågan sjönk snabbt då de privata kunderna kunde köpa importerade varor till låga priser och begreppet "slit och släng" blev allt vanligare. 
2339, beskuren.jpg

Omstart i Borås

Med traumatiska minnen och sönderslagna liv kom de till Sverige. Andra världskriget hade äntligen nått sitt slut. Överlevande från koncentrationslägren kunde fritas och sättas i säkerhet. 1945-47 kom omkring 600 judar till Borås. En ny vardag skulle skapas i ett nytt land, utan kontaktytor och språkkunskaper. Det här är berättelsen om judarnas Borås. 
collage 10-1.jpg

Telefonens tillkomst och utveckling

I 140 år har vi haft telefon. Telefonen uppfanns av Antonio Meucci som konstruerade den första telefonen omkring 1849. Här kan du ta del av den tekniska utvecklingen, från den första telefonen till dagens smartphones.
ekeberg.jpg

Stora Ekebergs Sanatorium i Axvall

Vid 1907 års landsting gjordes en statlig utredning där det föreslog att det i varje län skulle uppföras ett speciellt sjukhus för vård av tuberkulossjuka. Vid denna tid var lungtuberkulosen eller lungsoten, som den också kallades, vår svåraste folksjukdom. Idag är förhållandena helt annorlunda sedan sjukdomen nästan försvunnit i vårt land.  För den som numera insjuknar i lungtuberkulos finns mycket goda förutsättningar för ett fullständigt tillfrisknande. Det vi idag kallar för tuberkulossjukdomen har haft många namn i folkmun: lungsot, lunghosta, lungröta, lungtäring, bröstsjukan, bröstilska, hekti, vita pesten etc.  Först år 1913 fattade landstinget beslut om att uppföra ett sanatorium på Stora Ekeberg och det startade den 3 januari 1918.  
Carl plöjer m oxarna.jpg

Vallby Sörgården i Tidan - Skaraborgs enda kulturreservat

Här drevs jordbruket med oxar ända in på 1960-talet Erik Johan Johansson med hustrun Hanna tog över släktgården 1908. Han var då femte generationen brukare på Sörgården.  Med åren kom familjen att få många medaljer och diplom för sin odling. Men allt blev inte som de tänkt sig. När sonen Folke, som skulle bli sjätte generationen brukare på gården, avled stannade utvecklingen av. Man blev kvar i det gamla och fortsatte bruka jorden med oxar ända in på 1960-talet.
lockökvarn (1).JPG

Lockö kvarn

Lockö kvarn byggdes intill ån Surtan 1863, men här finns spår från 1700-talet. Kvarnen ligger i ett omtyckt vattenlandskap där forsen är delad mellan två gårdar i småorten Hyssna.

Erik Jonssons Gelbgjuteri i Skara

Denna berättelsen är historien om Erik Jonssons Gjelbgjuteri i Skara och hur det under tre generationer gått i arv. Gelbgjuteriet främsta uppgift var att att gjuta föremål i malm, mässing och andra metaller. Företaget gjorde ljusstakar, ljuskronor, brickor mm. En stor kundgrupp var kyrkorna i Sverige, mycket upp i Norrland. Renoveringsarbeten och underhåll av föremål var en stor del i arbetet. Ljuskronor i kyrkor plockades ner och togs hem till Skara, för att sedan renoveras och monteras igen. Putsning av koppar och andra gulmetaller skedde också.  .
Borg vävbok.jpg

Två väveriarbetare i Kinnahult på 1910-talet

I arkivet från A.J. Borgs väveri i Kinnahult, som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, finns en spännande serie med anställningskort. Korten fördes under 1910-talet och innehåller information  om de anställdas hemvist, lön med mera. Firman grundades 1893. Enligt en beskrivning från 1920 var företagets verksamhet att: ”idka tillverkning och försäljning af väfnader äfvensom annan därmed förenlig fabriks- och handelsrörelse.”