Berättelser (9 st)
Sortering
Berättelsen om en "räv"
Dalsland Dalslands kanal Mustadfors räv skottkärra vedBerättelsen om en "räv", som är en skottkärra utan balja.Tillverkad i slöjden av Vidar Nordvall.
Kvarnstenshuggning på Lianefjället
Dalskog Dalsland kvarnsten Skållerud skiffer stenbrytningOm kvarnstenshuggning och stenbrytning på Liane- och Korserudsfjället.
Källor: Hembygden Dalsland 1935, Kvarnstenshuggningen i Korserudsfjället, Elis Svensson sid. 89 - 94 Hembygden Dalsland 1973, Brytning och bearbetning av dalskogsstenen, Lisa Lönnroth sid 125 - 135
Mjölnaryrket
Dalsland kvarn mjölnare yrkeBerättelsen om mjölnarfamiljen Åhlund från Steneby, berättad av en mjölnardotter.
Vykortsfirmorna på Baldersnäs
Baldersnäs Dals Långed Dalsland flyg fotografering vykortBerättelsen om de två vykortsfirmorna som funnits på Baldersnäs, Dals Långed.
Under närmare 60 år fanns A/B Flygtrafik och O. Lilljeqvist Konstförlag på Baldersnäs strax utanför Dals Långed och gav ut både vykort med flygfoton och markbilder.
Berättelsens bilder kommer från Västarvet (numera Förvaltningen för kulturutveckling) och användes av Kroppefjälls Hembygdsförening till en utställning sommaren 2011 i Brunnsparken, Dals Rostock. Temat var Lilljeqvists vykort från Melleruds kommun.Bilden ovan visar dock Bäckefors centrum år 1955.
Källa: Baldersnäs under 1900-talet, utgiven av Baldersnäs Vänner 2010
Köpmannebro - järnvägsstationen utan landsväg
Dalsland fabrik järnväg järnvägsstation Köpmannebro MellerudEn berättelse om Sveriges enda järnvägsstation på en ö utan fast vägförbindelse till fastlandet.
Källor:Skållerud, utgiven av Logen Mellerud 644, Vasa Orden av Amerika, 1973.Guide till Skålleruds socken, industrihistoria och framtidstro, 2011.
Hällans Skifferbrott i Dalsland
Dalsland Hällans skifferbrott Kroppefjäll lerskiffer skifferbrott taktäckningAllt sedan 1780-talet och fram till i början av 1900-talet har skifferbrytning bedrivits i Dalsland. Skiffer bröts och bearbetades till taktäckning och långt fram till idag har skiffertak varit vanliga i detta landskap. Fortfarande kan man finna spåren efter denna skifferbrytning i Dalsland, som skrotstenen som finns kvar vid Hällans skifferbrott vid Skiffertjärn, även kallad Långtjärn, i Kroppefjäll.
Nedslag från 1860-talet i Dalslands kanalbolags arkiv
arkiv Dalsland Dalslands kanal HåverudDalslands kanal AB:s arkiv (på Landsarkivet i Götbeorg) är välbevarat och innehåller en mängd intressant material för den som intresserar sig för lokalhistoria, kanaltrafik eller bruks- och handelshistoria. Här ges några axplock ur detta stora, drygt 150-åriga arkiv.
Fraktdragare och ångbåtsturer - Dalslands kanal 150 år
ångbåt båttrafik Dalsland Dalslands kanal Herman Ahlin kanalbolaget kanalfartyg slussar transporterI en föränderlig tid och i industrialismens tidiga år blev transportvägar av största betydelse för landets bygder. För nordvästra Dalsland hade redan vid 1840 – 1841 års riksdag framlagts förslag om en blivande kanal, likaså vid flera tillfällen senare. Först 1863 beviljade riksdagens ständer statsanslag till anläggandet. Med öppnandet av Dalslands kanal 1868 skapades nya möjligheter för transporter och resande. Dalslands kanal trafikerades från åren efter invigningen livligt av allehanda transporter. Inte minst kom ångbåtarna att utgöra ett viktigt inslag i båttrafiken. En man som i fotografier har skildrat det omväxlande båtlivet och intressanta kanalmiljöer var kanalkamrer Herman Ahlin på Dalslands kanalbolag i Upperud. Genom hans stora mängd fotografier kan vi lära känna livet vid kanalen från åren innan sekelskiftet och de första decennierna av 1900-talet.
Dalslands glittrande blåa led - Dalslands kanal 150 år
akvedukt Dalsland Dalslands kanal dalslänsk natur Emil Almqvist kanalingenjör slussarI ett omväxlande naturlandskap sträcker sig Dalslands glittrande blåa led – kanalen som blev av största betydelse för landskapet. När kanalen invigdes 1868 kom de tidigare isolerade bygderna i de inre och norra delarna av Dalsland att få regelbundna förbindelser med Norge och Göteborg. Många har fascinerats av kanalens historia och dess dragning genom landskapet, och inte minst av den tekniskt djärva konstruktionen i Håveruds akvedukt. En av dessa var Emil Almqvist, botaniker och lärare från Skara, som i fotografier har skildrat den natursköna miljön runt kanalen.