Berättelser (81 st)

Sortering
Bilhandel i Skara

Bilhandeln i Skara

Denna berättelse handlar om bilhandel i Skara, som startade för mer än 120 år sedan.  Berättelsen är nedtecknad och berättad av f.d. bilhandlare Rolf Pettersson, som under hela sitt liv jobbat inom bilbranschen. Hans far Anders Pettersson var delägare och startade Br. Peterssons Bil AB tillsammans med sin bor Olle. Rolfs farfar startade Skaras första bilverkstad redan i början av 1900-talet. Detta var grunden till en kommande bilhandelsepok. Utvecklingen i återförsäljarledet inom bilbranschen har lett till fusioner och företagsuppköp. Tidigare var en återförsäljare knuten till ett bilmärke i ett område, sedan fler år är det s.k. flermärkesförsäljning. Det viktigaste är att knyta till sig kunder och att de är nöjda. Alla bilder i berättelsen kan man klicka på bilderna, så syns de i ett större format. Källor: Rolf Pettersson, anteckningar, information,tidningsartiklar, privta foton mm. foton från  www.digitaltmuseum.se samt Freddie Wendin 
Fattigpojken som blev stordonator

Fattigpojken som blev stordonator

Berättelsen handlar om Herman Hallgren från Skara som donerade en stor summa pengar till Skara stad. Tanken var att en fastighet med lägenheter för ensamstående personer med dålig ekonomi skulle byggas efter Hermans död. Fastigheten skulle erbjuda små lägenheter till en lägre hyra. Herman växte upp med sin ensamstående mor Anna, hon slet hårt under livet och fostrade sin son ensam. Herman var föddes år 1870 och avled 1942 och han var mycket tacksam mot sin mor då hon prioriterade honom under uppväxten. Källa: Utdrag ur artikel av Gunnar Berggren i Skara Gilles årsbok 2004 – 2005 år
Bjarnes Barnkläder - Drottningen på Klostergatan i Skara

Bjarnes Barnkläder - Drottningen på Klostergatan i Skara

Detta är berättelsen om Kerstin Lundgren, hon började som 15 åring i klädbranschen och arbetade till året hon fyllde 75 år. Hennes mor övertog en affär för barnkläder 1946 och fick namnet Bjarnes. Att Kerstin skulle arbeta i sin mammas butik var inte helt klart. Mamman ville att Kerstin skulle gå "Hushållsskolan", men det var inget för Kerstin hon hade för mycket spring i benen, enligt henne själv. Kerstin kom att kallas "Drottningen på Klostergatan" hon hade tre butiker på denna gatan och det var inte ovanligt att man såg Kerstin gå med hastiga steg mellan butikerna. Källa: Intervju Kerstin Lundgren den 14 september 2018, foto Freddie Wendin samt artiklar från SKLT i samband med nedläggning av butikerna. Foto från bildarkivet på vGM och nytagna bilder av Freddie Wendin
Mats Ljung - bondkomikern mett i väla

Mats Ljung - bondkomikern mett i väla

Denna berättelse handlar om bondkomikern Mats Ljung. I slutet av 1980-talet blev Mats känd i Skaraborg. Han var en kraftigt byggd man med stort rött skägg och bodde på ett tôrpaställe ute i skogen i Vinköl utanför Skara. På dagarna var han lärare och på ledig tid spelade han revyer. Vem var denna man? Han var bondkomikern "mett i väla". En rolig västgöte med fötterna stadigt i jorden och i myllan, en människa med stor empati för den lilla människan, bonden och jorden. Mats kom att ägna sig helt och hållet åt bondkomiken, tillsammans med sin fru Ingvor  formades bolaget Bondkomik i Vinköl AB. Källa: Boken "Mats Ljung - bondkomikern mett i väla" av Ingvor Ljung och sönerna Andreas och Magnus. Tillsammans med familjen Ljung har Skara Gille fått tillåtelse att använda material i boken samt skannat av bilder. 
Kiosker

Kiosker

Redan från 1700-talet kom ordet "kiosk" från turkiskan och betecknades där som ett litet lusthus. Det dröjde till 1800-talet innan ordet fick dagens betydelse. Under senare delen av 1800-talet spred sig fenomenet med kioskerna runt om i Sverige. Det vanligaste var vattenkiosker som sålde mineralvatten och senare läskedrycker men även cigarrkiosker, biljettkiosker, tidningskiosker och även allmänna kiosker som sålde lite av varje förekom. Kioskerna uppfördes vanligtvis på kommunal mark och kioskägaren betalde arrende. Denna typ av små handelsrörelser förstods ofta av kvinnor som sällan drev affärsrörelser. Svenska gifta kvinnor var omyndiga fram till 1921 ogifta kvinnar var myndiga från 25 års ålder. På 1940-talet fanns en statlig förordning att handikappade personer kunde få tillstånd att driva en kioskrörelse för att bättra på sin ekonomi. Denna berättelse handlar just om kiosker som företeelse, hur de började och lockade många kunder och i dag nästan har upphört. Förr var kiosken en fysisk social mötesplats idag används Internet och man möts virtuellt och kanske är den man möter en annan person än den man tror sig mötas.  Kiosken  - "en liten fristående byggnad med försäljning av varor och tjänster som bidrar till allmänna nyttan och trevnaden". Av de fristående kioskerna som många av oss minns finns endast ett fåtal kvar.  Källor: www.handelshistoria.se/olika-sorters-handel/kiosker, www.wikipedia.se 20240206. foto från bl.a www.digitaltmuseum.se, Facebookgruppen "Du vet att du är från Skara när..SSMB_0026275_01.pdf (sklivedata.blob.core.windows.net
Skaras speedwaysförare Bo Håkansson.

Skaras speedwayförare Bo Håkansson

Speedwayföraren Bo Håkansson från Skara handlar denna berättelse om. Bosse föddes 1935 och redan tidigt blev han intresserad av motorer, bilar och motorcyklar. Efter 7 år i folkskolan började han arbeta hos sin far Elis som hade en Shell-mack i Skara. Det var nog där som grunden till det stora intresset för motorcyklar lades. Hobbyn kom senare att bli en viktig del i Bosses liv, sitt sista lopp var ett veteranlopp när han var 70 år. Efter motorsporten blev det många mil på en vanlig cykel bl.a Vätternrundan, Vänern runt m.m.  Bilderna och informationen är från en intervju gjord med Bosse och hans fru Anita den 20240129 av Freddie Wendin och Lena Brodin 
J. Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad

J.Johansson & Co AB, AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad

Josef Johansson startade en mekanisk verkstad i Skara år 1916. Trots oroliga tider i världen vågade han sig på att bli egen företagare. I företagen kom hans tidigare meriter som smed väl till användning. Denna berättelse visar hur företaget J. Johansson & Co AB utvecklade ytterligare ett företag med namnet AB Skara Karosserifabriks Automobilverkstad. Roland Johansson berättar om hur hans farfar Josef Johansson byggde upp sina företag. Materialet har sammanställts av Lena Brodin och Freddie Wendin på basis av Rolands anteckningar och bilder.
Janssons Åkeri

Janssons Åkeri - från hästskjuts till lastbilstransporter

Det äldsta hjulet var troligen en drejskiva, som började användas för cirka 5 500 år sedan. När man satte hjul på slädar fick vi kärror och vagnar. Människor och saker kunde på så sätt transporteras längre sträckor. Städer växte, vägar byggdes och världen blev en annan Denna berättelse handlar om Janssons Åkeri i Skara. Gottfrid Jansson startade åkeri i Skara 1918,  han var då 24 år. Åkeriet kom att gå i arv till son och barnbarn och över tid ändrades både uppdragen och transportmedlen.  Källa Eva Almgren (f. Jansson),  barnbarn till Gottfrid Jansson som startade Janssons Åkeri. Bilder från Eva och digitalamuseum
Everts Livs

Everts Livs i Skara

Denna berättelse är skriven av Tommy Kroon, son till handlare Evert Kroon som under många år hade livsmedelshandel i Skara. Här beskrivs utvecklingen av dagligvaruhandeln över tid i Skara och samma utveckling skedde säkert över hela landet. Från  handelsboden och nischade butiker där det endast fanns att köpa t.ex. mejerivaror, charkvaror, bröd etc. Butiker kom senare att bli breda i sitt varuutbud och i hyllorna fanns allt som kunderna behövde. Kunderna behövde inte längre gå mellan olika butiker för att handla olika varor. Idag är tiden knapp för barnfamiljer och de som förvärvsarbetar, många väljer att besöka stormarknaderna för att kunna göra sina inköp på ett och samma ställe för att spara tid. De större  livsmedelskedjor som ICA, Coop, Willys, City-Gross m.fl. är idag de som styr dagligvaruhandeln. Marknaden är fördelad på stormarknader, lågprisbutiker, närbutiker och man knyter sina kunder till sig genom att registrera kunderna och erbjuda rabatter och information om specialpriser just för dig som kund. Källa: Bilder och berättelse av Tommy Kroon. Svartvit bild från Tullportagatan/Skolgatan 1964 av Stig Rehn
Skara Gjuteri

Gjuteriarbete och Skara Gjuteri

Järngjutning, tillverkning av gjutjärngods, uppfanns i Kina för mer än 2000 år sedan. Genom teknik vet man att gjutjärnsgods vittnar om en lång utvecklad konstförfarenhet som användes vid ett brobygge under kejsare Hao-Ming Tes regering (59–76 e.Kr). Från Kina spred sig gjutkonsten sakta till västlandet. Dent första järngjuteriet i Sverige anlades troligtvis i Stockholm 1762. Förr var gjuterierna verksamheter som släppte ut mycket miljöfarliga utsläpp och arbetsuppgifterna var tunga och smutsiga. Idag ser gjuteriindustrin annorlunda ut och den tekniska utvecklingen förändras. Denna berättelse handlar om gjuteriarbetet och dess förändring.   En berättelse om Skara Gjuteri och dess efterträdare finns beskrivet och här finns även fotografier. Källor: Information från www.gjuteriforening.se Bilder och information från Lars-Olof Almgren och Jan Bernthson, båda är söner till kompanjonerna Rolf Bernthson och Olle Almgren som startade Skara Gjuteri år 1948.
Hattmakare och modist

Modist och hattmakare

Denna berättelse beskriver yrken som modist och hattmakare från förr och nu. Yvonne Törn från Skara har gjort damhattar i många år. Här kan du läsa hennes berättelse om sitt liv och hur hon började göra solhattar och fortsatte senare i livet att tillverka vackra hattar för alla ändamål.  Hattmakare och modist är två närbesläktade yrken. Hattmakaren tillverkar och renoverar hattar med främst hjälp av gamla arbetstekniker och samma verktyg som förr. Hattmakaren tillverkar herrhattar. En stor del av produktionen riktar sig mot doktorshattar samt till film, tv och teater. Modist kallas de hattmakare som tillverkar damhattar. Modist är en person som har utbildnig inom design, sömnad och montering av hattar och även andra huvudbonader. En modist kan även sälja hattar. Ordet "modist" kommer från det franska ordet "modiste" och kommer från mode. Hatten som huvudbonad är historiskt sett ett utryck för mode och stil. Yrket har nästan försvunnit då hattar har blivit ovanligare i allmänna sammanhang.  Källor: Boken Hantverksyrken i Sverige. www.hattmakarna.se. www.wikipedia.se/20230425 samt intervju och foto hemma hos Yvonne Törn i Skara.
Kokerskan Märta - 40 år med familjen på Götala Herrgård

Kokerskan Märta - 40 år på Götala Herrgård

Märta Johansson har arbetat så gott som hela liv inom restaurang och storhushåll. I början av 1980-talet kom Märta och hennes make Elof till Götala Herrgård utanför Skara. Gården ägdes då av Domänverket och arrenderades av Hushållningssällskapet. Herrgården var då i mycket dåligt skick. Men hos Märta föddes en idé, här skulle det kunna vara en restaurang. En tanke som var en stor chansning, men kom att bli en lyckad sådan. Det skulle bli restaurang för slutna sällskap, bröllop, minnesstunder, bemärkelsedagar, julbord och mycket.  Under många år sköttes verksamheten av Märta och hennes familj. Sedan flera år tillbaka är det sonen Tony och hans hustru Anette  tagit över verksamheten, men Märta finns fortfarande med och hjälper till när det behövs och när hon kan och vill.  Källor: Intervju med Märta Johansson, Tony och Anette Stenberg februari och mars 2023. 
Bryggaren Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening

Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening

Berättelsen är skriven av Allan Ahlman i Skara och handlar om bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening. En spännande tid, ett fascinerande människoöde och en förening som lever vidare än idag, 150 år senare.  Den 26 oktober 1872 bildades Skara Stads Missionförening hemma hos bryggare Johannes Andersson vid Skara källa, senare kom den att ombildas till Skara Missionsförsamling som numera är Equmeniakyrkan i Skara. Detta innebär att Missionsförsamlingen är äldre än själva samfundet som bildades under ledning av PP Waldenström år 1878.  Källa: Skriften om "Bryggare Johannes Andersson och Skara Stads Missionsförening" av Allan Ahlman tryckt 2022. Skara Gille har fått möjigheten att publicera denna
Tunnbindare

Tunnbindare

I denna berättelse beskrivs om yrket tunnbindare, ett yrke som har funnits sedan medeltiden och än idag men aldrig blivit en stor yrkesgrupp. De fyllde dock en central uppgift genom att tillgodose behovet av tunnor, fat, såar, karl osv för allt gods som skulle beredas, förvaras och distribueras. . För att bli tunnbindare finns hantverksutbildningar i Sverige, prognosen att få arbete inom detta skrå efter utbildningen är relativt goda. Som alla hantverk behövs lång läringstid för att bli fullärd om man någonsin blir det. Att arbeta med hantverk innebär att man ständigt lär sig och utvecklar arbetsmetoder, teknik. Både verktyg och material ändras också men inte så mycket.   Källor: wikipedia.se 20230215, kinnekullehembygd.se. skaragille, tunnor.se. Boken Hantverk i Sverige 
Kvinnliga fotografer

Kvinnliga yrkesfotografer

Fotografering var under 1800-talet och början av 1900-talet ett nytt yrke som fängslade många. Detta var ett nytt yrke som inte hade någon koppling till ett visst kön, både män och kvinnor kunde ägna sig åt detta. Många kvinnor jobbade med fotografering för att klara sin försörjning och som i många andra yrken kom fotograferingen att bli ett fritidsintresse.  Berättelserna om kvinnliga fotografer är inte många, tyvärr slutade många med sitt yrke i samband med giftermål. Gifta kvinnor var omyndiga i Sverige fram till 1921.  Källor: www.wikipedia 220315,www.diva-portal.org/smash/get/diva2:426716, privat dokumentation och bilder av Freddie Wendin och Lena Brodin. www.fotografregistret.se   
En sjö till Viktorias ära

En sjö till Viktorias ära

Skara är inte känd för sina vattendrag och sjöar. Men i andra hälften av 1800-talet så anlades en sjö till skarabornas stora nöje. Sjön var nog tänkt som badsjö i första hand, men vattnet var grumligt och kändes då inte så fräscht.  När Gustaf Victor Hofling från Östersund kom till Skara 1855 för att arbeta som adjunkt vid veterinärutbildning saknade hans hustru Hilda Josefina Viktoria vatten i sin närhet och Storsjön. Då lät Hofling anlägga en sjö för att uppmuntra sin hustru. Källa: Tidningsartikel 28 mars 2014 i SKLT av Petra Marklund/Gösta Andersson, Skaragille.se, hembygd.se, fotografier från Digitala museet, Allan Andersson och Freddie Wendin
Stationsskrivare

Stationsskrivare vid järnvägen

Denna berättelse handlar om yrket stationsskrivare som tidigare fanns vid varje station. Stationsskrivaren hade administrativa arbetsuppgifter som låg direkt under befälen på stationen.  Idag är många järnvägsstationer obemannade och resenärerna får klara sig mycket på egen hand. I första hand hänvisas resenärerna till tjänsterna på Internet.  Erik Holm i Skara jobbade som stationsskrivare vid järnvägsstationen i Skara. Han började som 20 åring inom järnvägen i Axvall och var anställd i 49 år. Källa: Erik Holms barnbarn Margareta Lindström och hennes kusiner Anna-Karin Schöld och Kristina Berry har släktforskat och lämnat materialet till Skara Gille. www.wikipedia.se 20221201
2022_11_23_09_20_42_Hilma_af_Klints_veterinära_illustrationer_YouTube_och_58_sidor_till_Arbete_.png

Hilma av Klints veterinära illustrationer

Under samma period som konstnärinnan Hilma af Klint bröt tidens konstnormer med sina abstrakta målningar illustrerade hon även böcker och trycksaker. Bland annat tecknade hon närmare 200 veterinära illustrationer till boken "Hästens operativa, speciella Kirurgi" - en samling originalbilder som idag finns bevarade på Veterinärmuseet i Skara. Det här historien om hur det kom att bli så.
Folkskollärare och folkbibliotekarie

Folkskollärare och folkbibliotekarie

Denna berättelse handlar om Johannes Lindström, han var verksam som folkskollärare från 1899 - 1941 i Norra  Härene, Otterstad och Skara. Johannes hade många intressen och han vurmade för folkbildningen, därför tog han även på sig att vara  folkbibliotekarie. Detta var en uppgift som han skötte på egen hand i Skara under många år. Av familjens sju barn blev de sex första barnen akademiker, kanske var detta ett resultat av Johannes folkbildning. Musiken var även ett av hans stora intresse och detta följde honom genom livet Källa: Barnbarnen Margareta, Lars och Sven Lindström har berätta om Johannes och bilderna är lånade av dem. Information om folkskollärare och skolbibliotekarie är från www.wikipedia.se 20221113
Barnkolonier

Barnkolonier förr och nu -inte bara för utsatta barn

Denna berättelse handlar om barnkoloniverksamheten som var som störst på 1930-40-talet. Skollovskoloni eller kollo som man benämnde verksamheten var främst för att barn till föräldrar i storstäderna. Föräldrar med knappa ekonomiska förhållanden eller sociala problem som inte hade möjlighet att ge sina barn tillgång till natur, sol och bad under sommarlovet.  Barnkoloniverksamheten kom att utvecklas och på senare tid minska. Många skrönor fanns på 1960-70 talet att denna verksamhet inte var bra för banen. Nu för tiden är det till för alla och betalas och oftast har sommarlovsveckorna ett tema, t.ex. ridläger, seglingsläger mm. Källa: www.wikipedia.se/ 20221102 www.kinnekullehembygd.sewww.riksarkivet.se/barnkolonierArtiklar ur programblad från Barnens dag Skara 1948