Textilindustrin
Textilindustrin är en av de branscher som satt starkast prägel på Västra Götalandsregionen, inte minst i Borås och Sjuhärad. Den växte fram ur en tradition av textilproduktion som funnits sedan långt tillbaka.
Arbetet organiserades redan under medeltiden genom ett förläggarsystem. Förläggare var handelsmän som distribuerade garn till väverskor som i sina hem vävde tyger som levererades tillbaka till förläggaren. Förtjänsterna blev stora och förläggarna byggde upp stora förmögenheter. När industrialiseringen slog igenom ordentligt i mitten av 1800-talet var steget inte så stort att omvandla förlagssystemet till fabrikstillverkning. Efter andra världskriget slog de fabrikstillverkade kläderna igenom ordentligt och konfektionsindustrin växte så det knakade. Behovet av arbetskraft gjorde att människor från hela Europa tog arbete i industrin. Under 1970-talet kom kraschen. Företag efter företag slogs ut. Jobben flyttade utomlands.
Idag är textilindustrin fortfarande stark i Borås med omnejd. Men den är inte var den varit tidigare. Nu är det innovativa textilier som dominerar. Forskning och utveckling är motorn för en fortsatt stark textilbransch.
Sortering
![IMG_0102[92]-V2.jpg](https://www.prismavg.se/files/thumbnails/1eef87af754e81fac15399cdcc8eef1d.jpg "IMG_0102[92]-V2.jpg")
Jonsereds fabriker – en tidig fabrikshistoria
NAVs årsmöte 2023 inleddes med en guidad tur vid Jonsereds fabriker med start i fabrikens gamla lokalkontor, numera Jonsereds hembygdsföreningens lokal, där disponentens skrivbord ännu går att skåda. Hjördis Fohrman, föreningens ordförande, tog oss tillbaka till en av Sveriges tidigaste industrietableringar. I början av 1830-talet slogs den första pålen ner i leran.
Aspen fabrik Jonsered Jonsereds fabriker Jonsereds hembygdsförening NAV Partille Textilfabrik
En konfektionsfabrik i miniatyr
Sommaren 1949 anordnades en stor mässa i Borås där den lokala textil- och konfektionsindustrin visade upp sig för kunder, leverantörer, press och allmänhet. Boråsmässan symboliserade i efterhand en storhetstid för stadens textila industrier. Bland mässans många sevärdheter fanns en skalenlig modell av en konfektionsfabrik, som vi här ska se närmare på.
Borås industri kläder konfektion konfektionsindustri mode sömnad
Textila yrken: arbete i konfektionsindustrin
På 1900-talet fanns hundratals konfektionsfabriker i Sverige, där kläder tillverkades. De viktigaste orterna var Göteborg, Borås och Stockholm. Idag sys det mesta av våra kläder i Asien, där företagen har lägre kostnader för bland annat löner och arbetsmiljö, än i Sverige. Fortfarande på slutet av 1960-talet var ungefär 70 procent av kläderna som såldes här i landet tillverkade på svenska fabriker.
På en konfektionsfabrik fanns många olika arbeten – här presenteras några av dessa!
Borås kläder konfektion sömnad textil textilindustri yrken
Från bomullsbal till väv – maskinerna på Textilmuseet
Kardmaskin, sträckmaskin, slubb, selfaktor, jacquardvävstol, rundstickmaskin – det finns otaliga maskiner för textilindustrins många tillverkningsmoment. En stor samling textilmaskiner bevaras av Textilmuseet i Borås. Här ska vi presentera några av dem.
Borås film indsutri maskiner textil textilindustri Textilmuseet vävstol
Kirudds konfektionsindustri i Vänersborg
Kirudds konfektionsindustri var en välkänd industri i Vänersborg. Företaget grundades ursprungligen i Uddevalla år 1917 under namnet AB Åhman & Mattssons Eftr. År 1940 ändrades firmanamnet till Kirudds AB.
Kirudds AB tillverkade till en början arbetskläder och overaller, men övergick så småningom till damkonfektion.
design kläder konfektion mode Vänersborg
Omstart i Borås
Med traumatiska minnen och sönderslagna liv kom de till Sverige. Andra världskriget hade äntligen nått sitt slut. Överlevande från koncentrationslägren kunde fritas och sättas i säkerhet. 1945-47 kom omkring 600 judar till Borås. En ny vardag skulle skapas i ett nytt land, utan kontaktytor och språkkunskaper. Det här är berättelsen om judarnas Borås.
Borås invandring judar sömmerskor textilindustri
Två väveriarbetare i Kinnahult på 1910-talet
I arkivet från A.J. Borgs väveri i Kinnahult, som förvaras på Landsarkivet i Göteborg, finns en spännande serie med anställningskort. Korten fördes under 1910-talet och innehåller information om de anställdas hemvist, lön med mera.
Firman grundades 1893. Enligt en beskrivning från 1920 var företagets verksamhet att: ”idka tillverkning och försäljning af väfnader äfvensom annan därmed förenlig fabriks- och handelsrörelse.”
Kinna Kinnahult löner Sjuhäradsbygden textilindustri väveri vävning yrke
Resteröds Trikå - nu startar maskinerna igen
Resteröds Trikå i Ljungskile har i alla år varit kända för sin tillverkning av klassiska herrunderkläder i stickad bomullstrikå av hög kvalitet. Efter att fabrikstillverkningen legat nere i många år, har nu de äldre stick- och symaskinerna iordningställts. En ny tillverkning planeras i fabrikslokalerna inom företaget Ljungskile Trikå.
design hemkonfektion Ljungskile mode Resteröd textilindustri trikå
Dalsjöfors. Tack vare en felberäkning
Vad hade Dalsjöfors varit utan textilindustrin? Säkert väldigt annorlunda. Hade det inte varit för det att en ingenjör gjort ett rejält misstag hade historien om fabrikssamhället Dalsjöfors troligen slutat redan på ritbordet.
Almedahls fabriker Dalsjöfors Dalsjöfors fabriker textilindustri
Tack vare finskorna
I takt med att tillverkningen av fabrikstillverkade kläder expanderade efter andra världskriget växte behovet av arbetskraft. Inflyttningen till Borås blev stor och det var arbetskraftsinvandringen som gjorde framgången för konfektionsföretagen möjlig.
Den största andelen invandrare som kom till Borås var från Finland. Det här är berättelsen om de finska sömmerskorna.
arbetskraftsinvandring Borås Finland Finskor konfektion sömmerskor
Brevet till Remfabriken
Remfabriken i Gårda fick ett brev om gamla spetsar från Borås spetsfabrik i Gingri.
Borås Gårda Gingri remfabriken spets textil
Ahlafors Spinneri spinner vidare
1856 startas det upp flera fabriker vid Hältorpsån, detta blir startskottet för ett nytt samhälle. Idag, över 150 år senare, är fortfarande fabrikerna inblandade i samhället Alafors utveckling och tillväxt. På 1850-talet fick de första arbetarna på fabriken vandra ca fyra mil till sin nya arbetsplats. 2016 är spinneriet ett hem för ensamkommande flyktingbarn. Resan för Alafors fabriker är långt ifrån avslutad.
1856 Ahlafors Alafors fabriker bryggeri Göta Älv spinneri
Berättelsen om Bohus Stickning - Så gick det till när stenhuggarkrisen vändes till textil internationell succé
Allt startade med att Emma Jacobsson i Göteborg fick besök av två kvinnor, Augusta Teng och Helga Karlsson från Fågelviken på Härnäset i Bohuslän. De kom till Emma Jacobsson, landshövdingens fru, för att höra om hon kunde ordna med något avlönat hemarbete för stenhuggarhustrurna i länet.
Och Emma ville hjälpa dem. Läs om hur föreningen Bohus Stickning, som startade 1939, blev en världsomspännande succé!
1939 Bohus Stickning hantverk hemarbete konsthantverk stickning
Simonsland
Här följer du utvecklingen av stadsdelen Simonsland i centrala Borås, från Simon som fått ge namn åt platsen vidare till de första industrierna, den framgångsrika industrin Konstsilke och fram till dagens Textile fashion center som är ett kreativt kluster för textil – vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet.
Det handlar om en liten del av Borås men speglar hela stadens utveckling.Från landsbygd till textilindustri fram till dagens Borås där identiteten fortfarande är textil men tillverkningsindustrin har fått ge plats åt handel, design och forskning.
Borås simonland textil