Om Eugen Spitzer har det ofta sagts att han kom med Vita bussarna 1945 men han kom till Sverige efter att ha flytt hemstaden Wien i samband med nazisternas inmarsch 1938. I Sverige byggde han som kontorsvaruförsäljare upp en ny tillvaro, under lång tid under hotet om utvisning och med irritation från svenska konkurrenter. Han kunde även få hit sin fru och dotter.

När kriget tog slut satsade han på en produkt som var mycket eftertraktad – kulspetspennan. Han fick då hjälp av Fredrich Schächter, en ung konstnär och självlärd tekniker, som också han flytt
Wien. Schächter kom till Sverige genom en så kallad Kindertransport. Bredvid hans namn i passagerarlistan återfinns ett känt namn, Harry Schein. Schächter stod för den tekniska utvecklingen av den första pennan i en liten verkstad i Göteborg 1947.

Bolaget hade då sitt kontor på Postgatan 59 där köpcentrumet Nordstan numera huserar. Bolaget hette först Romo men fick snart namnet Ballograf efter latinets ord för kula och skriva. Efter inledande problem med bläckspill fick man så småningom ordning på pennorna. Schächter gick senare vidare i karriären som internationell specialist inom penntillverkning.