Leif kallade sin gammelmoster Olga "MorMor" hon kallade honom "Gull Gull". Med tre år i skolan och nästan döv sedan 23 års ålder var Olga mycket beläst. Hon var förlovad med Gustaf Frödings kusin men giftermålet gick inte ann. Han kom från adeln och hon från arbetarklassen.
Olga var politiskt mycket vänstervriden/kommunist. Leifs riktiga mormor dog när hans mor var 9 år och morfar när hon var 18 år, därför blev gammelmoster Olga som en mormor för honom.
Det var Mormor Olga som lärde Leif läsa, men redan efter första terminen i småskolan skulle han lära sig siffror. Det var svårt med siffrorna. På jullovet hjälpte faster Agda Leif räkna. En svår uppgift, men efter det kom intresset för siffror och de harmoniska talen. 

Det blev inte så mycket traditionell läsning, utan mer att lära sig utantill och memorera. Först i 3:e klass hade Leif lärt sig läsa, men att skriva vackert var inte hans starka sida. Handstilen kom aldrig att bli bra, vilket skulle visa sig framöver i konkurrensen om ett sökt arbete.

År 1943 började Leif skolan, han var då 6,5 år och omogen, själv tyckte han att det var något för tidigt.
På det gamla Seminariet började Leif i skolan och den första skoldagen trodde han att hans sista dag var kommen. Leif och hans kompis Gunnar Pärlström var på väg till skolan, nästan framme vid Albano - strykjärnshuset, kom fyra stora ardennerhästar skenande mot dem. Pojkarna hade tur, hästarna valde vägen till höger om Albano mot Biskopsgården. Väl framme vid skolan kom nästa chock. En
tjej i 4:e klass gav Leif flera örfilar, varför detta hände fick han aldrig veta. Att slå tillbaka var otänkbart, en flicka slår man inte så det var bara att stå och ta emot örfilarna.
Efter höstterminen rådde Leifs lärare honom att inte fortsätta på vårterminen, främst för hans dåliga matematikkunskaper. Julen 1943 ägnade han åt matematik och drömde om att bli bankman.