Artikel i programbladet för Barnens dag Skara 1948

Två gånger - en gång i fjol och en gång i år - har det fallit sig så, att min fru och jag passerat Skara barnkoloni vid den vackra Gullmarsfjorden ner i Bohuslän. Första gången visste vi ingenting exakt om dess belägenhet, blott att den skulle ligga intill Saltkällans gård. När vi färdades vägen fram i den trakten, upptäckte vi rätt som det var genom bilrutan en byggnad, som påfallande erinrade om de bilder från den nya kolonien vi sett i Skaratidningarna. Ovissheten hävdes strax, när vi på planen utanför huset fick sikte på ett par välkända ansikten. Det var överlärare och fru Alvegren, som just befann sig mitt uppe i en flock brunbrända och glada barn. Att den entusiastiske tillskyndaren av detta företag här var i sitt verkliga esse var inte svårt att se. När han och hans maka sedan visade oss kring på sin sommardomän, var det också med uppenbar och begriplig tillfredställelse över att så många års förhoppningar och ihärdigt arbete äntligen krönts med fullbordan. Och vem måste inte erkänna, att allt därnere är både praktiskt och på annat sätt förstklassigt ordnat?

Att också barnen trivdes i denna miljö var ganska lätt att konstatera. Det var en fröjd att se dem både vid matborden med en aptit, som det sannerligen inte var något att anmärka på, och under lek utanför logementen, där det är rymligt och fritt, och inte minst i badet vid den präktiga badplatsen. Ett idealiskt ställe för de små! Det är något för de unga telningarna från det kära, men ack så torra Skara! Här är hälsa och kraft att hämta, det förstår varje besökare.

Nu önskar jag för de många Skarabarnens skull, att resultatet av årets kraftansträngningar måtte bli verkligt gott! Lycka till!

Skara i augusti 1948 Gustaf Ljunggren