Arbetets utveckling
Utvecklingen inom det fordonselektriska har under alla år förändrats. De moderna bilarna har blivit mer knutna till märkesverkstäderna. Bosch och andra generalagenter kom att ställa större krav på verkstäderna och återförsäljarna. De mindre verkstäderna hade inte resurser att hela tiden hålla sig uppgraderade och investera i nya diagnosutrustningar. Även försäkringsbolagen kom att ändra kraven på de verkstäder som skulle utföra försäkringsarbetena. Kostnaderna skulle hållas nere, begagnade fordon som reparerades skulle ersättas med begagnade reservdelar (samma skick som innan skadan). Rolf kände sig inte nöjd med att laga med "begagnade reservdelar", då resultatet inte alltid höll så länge.
Att arbetet som fordonselektriker/bilelektriker har utvecklats är helt klart. Kompetens och stort mått av problemlösningsförmåga är ingredienser som behövs. Den digitalisering och den elektroniska utveckling som skett i bilarna gör att hantverket försvunnit. Nu krävs en annan kompetens, den forne bilelektrikern kallas nu diagnostekniker inom motorbranschen. Felsökningarna görs nu med datorer och olika programvaror. De många modellbytena som sker inom fordonsbranschen innebär uppdateringar och mycket tid att lägga på att hålla sig ájour med utvecklingen.
För att arbeta som bilelektriker idag krävs först bilmekanikerutbildning/fordonsmekaniker och sedan Yrkeshögskolans kurser, till exempel Diagonstekniker inom motorbranschen. Till Yrkeshögskolan kan man även få behörighet om man kan styrka arbete som bilmekaniker i minst tre år (de senaste fem åren). På de stora märkesverkstäderna sker vidareutbildningar av duktiga fordonsmekaniker.
Idag har Rolf främst privata kunder med äldre bilar/traktorer, det är det han bäst på säger han. Många jobb handlar om att reparera generatorer i bilar.