Uppemot 170 företag ställde ut på mässan. Man vände sig till både branschfolk och den breda allmänheten. Ett mässområde byggdes upp vid Gustav Adolfskolan och dåvarande Läroverket, där företagen inredde montrar och tog emot besökare.

Mässan sträckte sig även utanför utställningsområdet. De flesta  av stadens större fabriker erbjöd rundvandringar och varje dag hölls mannekänguppvisningar med lokaltillverkat mode i Läroverkets aula. 30 olika företag deltog i mannekänguppvisningarna. I en intilliggande skolas gymnastiksal visades en utställning om konfektionsindustrins maskiner och arbetsmetoder.

Dessutom anordnades tivoli, cirkus, konserter, idrottstävlingar och andra aktiviteter. Bland annat hölls en friidrottstävling med amerikanska gäster på Ryavallen den 14 augusti, inför cirka 3 000 åskådare.

Boråsmässan fick stor uppmärksamhet i dagspress och branschtidskrifter. Mässan blev en formlig kraftdemonstration för branschen och bidrog till att sätta den moderna textilstaden Borås på kartan. 1949 hade många av andra världskrigets restriktioner för industri och handel börjat försvinna. Både textil- och konfektionsindustrin upplevde mycket goda tider och framtidstron inom branschen var ljus. I efterhand blev därför Boråsmässan något av en symbol för textilindustrins guldår i Borås.

Inför mässan utgavs en 200 sidors mässkatalog. Flera av bilderna i denna berättelse kommer från denna katalog.