Folketshusföreningen i Skara
Det var skofabriksarbetarna som initierade den moderna fackföreningsrörelsen i Skara. Som på många andra orter i Sverige hade arbetarrörelsen svårt att få tag i en lokal för sina möten. En bit in på 1900-talet förbättrades situation, men det fanns fortfarande motstånd till ett Folkets Hus. Många folkparker placerades ofta utanför själva stadskärnan för att inte störa när det blev tjo och tjim.

År 1908 hyrde skoarbetarna i Skara en tomt, omkring 1910 startade arbetarekommunen förberedelserna för en nöjespark i Skara. Det dröjde till år 1914 och detta blev startåret och den första dansbanan stod klar. 

Parken sköttes då av en kommitté med Gustav Ryd, Karl Palm, Gerda Nord, Anna Karlsson, Signe Holm, Gustav Andersson, Gösta Svensson, Frans Svensson, Alfred Johansson, KG Johansson, August Karlsson, CA Nord, AKarl August Kämpe och John Spjut

Avsiken var att sprida rörelsen och skapa ett nöjestillfälle. Vid Björkelund som ligger på andra sidan av nuvarande E20 fanns sedan tidigare ett redan uppfört nöjesplats som drevs av godtemplarna. Konkurrensen blev för stor och därför enades skofabriksarbetarna och godtemplarna om att slå samman festplatserna. Redan 1915 fick festplatsen upphöra då markägaren vräkte hyresgästerna. Följden blev att en folketshusförening startade samma år. Man kände att det fanns ett stort behov av att fylla tomrummet av en mötesplats, rörelsens existens var i farozonen. Folketshusföreningen gick samman med den socialdemokratiska arbetarkommunen. Vid Glasbacken hyrdes mark för utomhustillställningar och 1919 inköptes tomtmarken Björkängen. 

Under tiden bildades en Folket Husförening och avsikten med folkparkens verksamhet var att samla pengar för att bygga ett Folkets Hus. Under ett 20-tal år drevs parken, dock inte helt problemfritt fram till mitten av 1930-tal. Ekonomin blev allt sämre och det blev inga pengar i Folkhetshuskassan. Folkparken började också alltmer förfalla. En ny styrelse valdes 1937 och det startades en omfattande renovering av byggnaderna. En stor täckt dansbana i parkens norra del anlades, här kunde det dansas året runt. 

I Folkparken fanns också en friluftsscen, kägelbana, skjutbana och en räcka med kiosker för basaranordningar. Skaraparken ansågs i mitten av 1940-talet med sina två dansbanor som en av landets förnämsta. Här spelade landets mest kända orkestrar i den s.k. Teaterladan främträdde en rad turnerande sällskap. Än idag har Gösta "Snoddas" Nordgren publikrekordet. 

Stora tankar om att bygga ett Folkets Hus i Skara fanns på 1940-talet. Att starta en insamling för ett Folkets Hus i Skara var inte så enkelt som många hade föreställt sig. Motståndet från vissa grupper var kompakt och svårtolkat och andra grupper stötte arbetet. Det svåra var att få en organisation som ställde sig bakom själva bildandet. Fem anonyma bekostade lokal och övriga utgifter för det första sammanträde och sedan började arbetet med insamling av kapital.
Det var inte endast fackliga, politiska och ideella organisationer utan även representanter för läkarkåren, industriföreningar mm. Pengar samlades in och kapitalet växte snabbt, den 25 oktober 1954 inlämnade föreningen en hemställan till kommunfullmäktige att få en tomt anvisad till ett Folkets Hus. För att komma i god turordning för de lån, som staten och LO:byggnadsfond ställde i utsikt, uttalades också en önskan till Folkets Hus riksorganisation och LO:s byggnadsfond att få bygga inom den närmaste 10-årsperioden.

År 1943 bildades Skara Folkets Park och ungefär samtidigt nybildades Föreningen Folkes Hus. De fackliga organisationerna ställde upp med både pengar och arbete, men också andra föreningar, organisationer och privatpersoner bidrog ekonomiskt. Folkparken hade ständiga ekonomiska bekymmer. Folkets hus däremot hade god ekonomi - den föreningen hade inte heller några utgifter. Folkets Park redovisade återigen förlustbringade verksamhet. Med hjälp av lämplig propaganda mot ett Folkets Hus iscensattes en kupp, som bestod i att genom en snabb fusion omorganisera de båda föreningar till en enda och därigenom kunna tillgodogöra sig det till ett Folkets Hus insamlat kapital för en sanering av folkparkens nerkörda finanser. Alla tankar om en välskött parkverksamhet och ett Folkes Hus gjorde helt om. De insamlade pengarna grävdes bokstavligen ner i folkparken.

Parkens utveckling
Under 1940-talet utvecklades Skara Folkets Park till den anläggning som finns idag. Parken erbjuder olika tillställningar och lokalerna arrenderas ut vid behov

Till- och ombyggnadsarbete kom att ske under åren redan redan 1941 ritade Sven Jansson en sommarteater med scen, loger och läktare. Byggnadens södra del utgjordes av en scen med loger innanför brädväggar. Den vidbyggda läktaren mot norr hade tak, men saknade ytterväggar. Den panelklädda serveringsbyggnaden hade såväl inomhusservering under tak samt en kiosk, och placerades strax norr om teaterbyggnaden.

Serveringsbyggnaden från 1943 revs, medan teatern och rotundan renoverades och byggdes samman med en byggnadskropp med lokaler för garderob, foajéer, toaletter m.m. År 1944 gjordes en tillbyggnad av sommarteaterns läktare, efter ritningar från AB Fribärande Träkonstruktioner Töreboda. Samma firma upprättade samma år även ritningar till en dansbana med åtta sidor, som uppfördes strax öster om teatern. Dansbanan hade sommartid öppna fasader, som under vintern igensattes med fönster. Dansbanans entré vände sig mot parkens centrala delar och i den motsatta delen fanns scen, garderob och kök. Trots att populära artister under de kommande åren lockade många besökare till folkparken var ekonomi för Föreningen Skara Folkets Park u.p.a ett problem.

År 1958 erbjöd man Skara stad att förvärva fastigheten, dock utan att det blev någon uppgörelse, och år 1965 ansökte man om ett anslag för att rusta upp dansrotundan. Året därpå lämnade staden ett ränte- och amorteringsfritt lån under fem år till föreningen, som nu bytt namn till Skara Folkets Husförening u.p.a och genomgripande med ombyggnaden monterades skylten med namnet ”Fokus” som anläggningen kallas sedan dess.

Samtidigt gjordes en del invändiga ombyggnadsarbete, bl.a. flyttades rotundans estrad för att lämna plats åt större kökslokaler. Ritningar till ombyggnadsarbetena som var färdiga 1968, upprättades av Ingenjörsfirma Lars E Jorméus AB, Falköping.

Efter ombyggnaden i slutet på 1960-talet har det under årens lopp skett en del förändringar i parken, bl.a. har parkens lekplats skiftat utseende och under en period fanns en minigolfbana.