Redan under 1920-talet kom på olika vägar impulser från USA om kraftsport, frigymnastik och ett friskare liv.

En stor inspirationskälla fanns i den amerikanska Physical Culture-rörelsen och Bernarr Macfadden som kroppsbyggare var frontfigur. Från att ha haft dålig hälsa i unga år tränade han sig till en imponerande fysik. Ett av hans viktigaste budskap var att kroppsligt välbefinnande berodde på hur man levde och skötte sin fysik. 

Ungdomsrörelsen Wandervogel från Tyskland ägnade sig åt friluftsliv och vildmarksaktiviteter, en reaktion mot modernisering och industrialisering i samhälle. I tidningen Swing från USA propagerade bröerna Hentzel för dessa nya, sunda livsstilar. 

Under 1900-talets första hälft blev frisksport en svensk folkrörelse, en förutsättning var ett nytt fenomen: Fritid. 

Med industrialismens genombrott ändrades förutsättningarna, människor fick det bättre ekonomiskt, socialt och arbetstiderna reglerades. Tidigare var det otänkbart för arbetare att ha ledig tid, de var ständigt upptagna av arbete för att klara brödfödan. 

År 1938 kom rätten till två veckors semester. Det blev tid över att ta hand om sig själv. 

Fritiden användes av många ungdomar till att bygga muskler, göra gymnastiska övningar och övernatta i det fria. Omgivningen såg inte alltid detta med blida ögon. Lättklädda ungdomar anklagades för moraliskt förfall från borgerligt håll. Vänstermänniskor kritiserade träningen för att den tog tid och kraft från det politiska engagemanget.

Den nya trenden gick dock inte att stoppa.