Gästgiveriet i Västerplana
I Västerplana fanns ett gästgiveri i ca två hundra år. Det startade på mitten av 1700-talet. Gästgiveriet var knutet till Skattegården. Båda husen ligger intill varandra.
Gästgiveriet finns fortfarande kvar men inte i det skick som tidigare. Huset ligger nästan mittemot kyrkan och tillhör Skattegården. Gästgiveriet hade en central betydelse för livet i socknen och även för övriga Kinnekulle.
Under sommartiden var gästgivaregården en samlingsplats, under vintern var det längre mellan besöken. Den övre Kinnekullevägen var inte alltid farbar på grund av de rika snövintrarna, så de flesta besökare/resenärer föredrog då vägen över Enebacken och Kållängen.
I husförhörslängder nämns gästgivaregården som Skattegården, så är det i fallet jordeboken från 1685. Som gästgivaregård nämns den först 1756, detta var i samband med att Anders Tidström reste över Kinnekulle och skrev då att han bodde på gästgiveriet i Västerplana.
Ciceron till Tidström var gästgivaren, han visade honom runt på Kinnekulle. När Carl von Linné gjorde sin resa över Kinnekulle år 1746 och även Pehr Kahlm nämns inte gästgiveriet. Detta innebär inte att gästgiveriet inte fanns. De kunde till exempel ha övernattat på prästgården i Medelplana.
Gästgivaren skulle enligt stadgan hålla med häst och vagn för resande. I slutet av 1800-talet var taxan för skjuts 1:50 kr/mil
Gästgivare i Västerplana
1794-1794 Petter Andersson
1814 Anders Håkansson
1815 Jon Andersson (son till Anders Håkansson)
1820 Pehr Andersson
Lars Nilsson
1849 Petter Nilsson
1850-talet Andreas Jaensson
Slutet 1800-talet Johannes Pettersson
? - 1921 Viktor och Malkom Johansson, Malkolm var siste gästgivaren
Bröderna Malkom Johansson född 1871 och Viktor Johansson född 1869 bodde på Skattegården. Under deras tid upphörde gästgiveriet i Västerplana. Skattegården återtog sin karaktär som enbart bondgård.
Malkom gifte sig år 1905 med Ellen Gustafsson f 1879 d 1944, dotter till Viktor och Gerda i Storegården. Malkolm bodde med sin familj i gästgivarhuset.
Folke Johansson, son till Viktor övertog gården han dog 1963. Hans söner Gösta och Jan kom att överta skötsen av gården och 1969 förvärvade de den.