I Goebbels tal 18 augusti 1933[1] hänvisade han till Napoleon som hade utnämnt pressen till den sjunde stormakten. De stora historiska förändringar som hade skett under 1800-talet hade inte varit möjliga utan journalistikens stora inflytande. Radion skulle bli för 1900-talet vad pressen hade varit för 1800-talet. Radion var en modern metod för att påverka massorna.

En rad viktiga både organisatoriska och innehållsmässiga förändringar hade genomförts för att skapa långsiktighet och säkerställa den fortsatta utvecklingen av radiomediet, påpekade Goebbels. Förändringarna hade syftat till att transformera hela radions natur och få den att gå i takt med den moderna samhällsstrukturen. Den moderna nationalsocialistiska revolutionen hade behövt att ge den själlösa radion ett liv och en mening. Utan radion och flygplanet hade denna revolution inte varit möjlig. Det var i sanning en revolution som använt moderna metoder för att nå sina syften. En radio som inte behandlade dagens problem förtjänade inte att ha inflytande över de stora massorna. Den hade då istället blivit en innehållslös lekstuga för tekniker och intellektuella experiment.

Goebbels ville att radion nådde folket och arbetade för folket. Framför allt hade det varit viktigt att centralisera alla radioaktiviteter, att placera själen framför tekniken, att visa ledarskap och presentera en klar världsbild på ett flexibelt sätt. Radion var förmedlaren av den andliga rörelsen till nationen, mellan idén och folket.[2]

_______________________________________