Genom de livliga förbindelserna mellan Holland och Göteborg under 1600-talet togs tekniken att bygga holkkvarnar troligen direkt till Göteborg och spreds i Västsverige till de områden där den är känd. Holkkvarnar har förmodligen bara använts som husbehovskvarnar eftersom kapaciteten var låg. Holkkvarnens överdel har likheter med stolpkvarnens byggnad men också med hättkvarnen genom att inte hela kvarnen utan endast en del är rörlig – vridbar.

Holkkvarnar hade en fast, bredare undre byggnad av knuttimmer med kvarnverket och en rörlig mindre övre del av stolpverk, på vilken vingarna satt. Detta var antagligen en utveckling av stolpkvarnen. Ordet holk kommer av att axeln satt i en urholkad granstock inuti den övre vridbara delen av byggnaden. Holkkvarnen har funnits i två varianter i landskapen Bohuslän, Dalsland, Värmland, Västergötland och Småland. Den västsvenska typen hade det kvadratiska eller rektangulära kvarnhuset med tälttak och en hög, smal överdel. En lägre och bredare överdel kännetecknade den sydöstliga typen. Den fasta byggnaden var i ett våningsplan byggd på en låg stenfot. Vingarna var korta för att inte slå i taket på det breda fasta huset. Utförandet på dem kunde skifta men de var enkla och drev ett stenpar. Principen för själva malningen är densamma som vid vattenkvarnar.

Att det lär ha funnit otaliga holkkvarnar runt om i länet finns många intressanta vittnesmål om. Bland annat Carl von Linné konstaterar när han passerar Läckö på sin resa i Västergötland 1746 att det utmed vägen, ”mästadels vid hvarje gård”, står en kvarn. ”Deras fot var et litet trähus, på hvilket själfwa qwarnen war byggd”. ”Dessa holkkvarnar var tydligen vanligare föör, men några är lyckligtvis bevarade.” En intressant iakttagelse då holkkvarnen i Torp uppfördes drygt 100 år senare, 1850. En viss teknisk utveckling bör således ha skett även med holkkvarnarna trots kvarntypens ansenliga ålder. Även äldre kartmaterial är en viktig källa till kunskap om kvarnarnas historia och deras utbredning

Från sekelskiftet 1900 och några decennier framåt flyttades några kvarnar till hembygdsgårdar och fornbyar för att bevaras för framtiden. Ett antal holkkvarnar fortsatte att användas fram till mitten av 1900-talet och efter det fick bli bevarade på sin ursprungliga plats.

Idag finns tolv holkkvarnar kvar i Västra Götaland samt en holkkvarn på Skansen i Stockholm som ursprungligen kommer från Främmestad sydost om Trollhättan. Övriga fyra kvarvarande holkkvarnar som finns utanför Västra Götaland återfinns i Arvika, Karlstad, Växjö och ute på ön Runnö sydost om Oskarshamn.