Idrottsälskaren Jan Oscarsson
Jan Oscarsson växte upp i det gamla brukssamhället Munkedal. Han älskar sport och spelade mycket minigolf i sin ungdom. Han kallades för ”Lingon” – och han minns att det var i mopedåldern som han och kompisarna spelade på fyra, fem banor runt om i Bohuslän. En sommar hade han till och med banrekordet i Saltkällan vid Gullmarsfjorden. Han är fortfarande obesegrad minigolfmästare inom familjen Oscarsson.
Janne Oscarssons far var snickare och tillsammans med frivilliga krafter i hela Munkedal var de med och ”salade” ihop pengar till bygget av den första konstfrusna ishockeybanan i trakten. Till invigningen på tidigt 60-tal kom en norsk isprinsessa och ganska snart bjöd Munkedals Bandyklubb (som huvudsakligen ägnade sig åt ishockey) in motsvarigheten till dagens Trollhättans Hockeyklubb med stjärnbacken Claes Ahlström för träningsmatch.
Bandy på insjöis
Första gången Janne Oscarsson såg Gripens Bollklubb var redan på 60-talet då de spelade på insjöis strax utanför hans gamla hemort Munkedal. Trots att han gått i skolan i Trollhättan hade han aldrig hört talas om Gripen.
– Gripen? Vad är det för något?, hade han frågat.
– Men du har ju gått i skolan där! Vet du inte det?, hade något sagt till honom då.
Han hade gått sista året av Handelsgymnasiets distributionslinje på den gamla Hebeskolan i Trollhättan där han bland annat var skolkamrat med Sven-Erik ”Stinsen” Andersson som var ett år äldre och gick på redovisningslinjen. Den gamla skolan är numera riven och låg där Folkets Hus ligger idag.
Janne Oscarsson hade däremot följt fotbollsklubben Munkedals Idrottsförening (som även spelade bandy på vintern) under många år. Från senare tid kommer han ihåg den fantastiske skytten Bengt-Ove Andersson. Förutom det påpekar han att både förstemålvakten och andramålvakten kom från Vänersborg. Han nämner också att den store bandyprofilen Stenåke O. Walltin spelade en säsong i Munkedals IF på ålderns höst. Han minns framförallt hans ”goa” skridskoåkning och hur han var alldeles svart runt hans kolade ögon för att inte bländas av solen.
Kock på I17
Efter gymnasiet ryckte Janne Oscarsson in i lumpen. Han hade sökt till KA 4 i Göteborg men placerades istället som kock på I17 i Uddevalla. Där trivdes han dock jättebra och de hade fantastiskt trevligt ihop under de elva månaderna. Han är glad för det än idag och minns hur det var ett fint kompisgäng.
– Jag fick lära mig att stycka kött, baka och göra ”goa” såser och det var ju toppen! Många i min ålder kan ju inte ens steka ett ägg, säger han och skrattar.
Han minns även hur de fick tjock mjölk av bönderna som de gjorde varm choklad på.
– Det gällde ju att göra det bra för killarna, tillägger han.
Men han har aldrig varit så förtjust i att baka bröd för det fanns ju ändå så billigt i affären. Däremot har han bakat rulltårta och sockerkaka.
Efter lumpen fick han betyget ”10 9 9” som gruppchef och det var inte så lätt att få. Han minns även hur de bjöd kompanibefälen på både whisky och konjak och två timmar senare gav de sig iväg på muckarresa till Hamburg. De skulle vara borta under helgen och med på båtresan bland de elva lumparkompisarna fanns dessutom Monica. De hade just förlovat sig och hon kände killarna sedan tidigare. Förutom det minns han även den fantastiska repmånaden då han blev inkallad två veckor extra och denna gång fick betjäna hela två kompanier.
Bara två veckor efter lumpen fick Janne Oscarsson jobb på Länsstyrelsen i Vänersborg. Det var i maj 1968 under den så kallade akademikerstrejken. Han hade haft bra studentbetyg så det var bara att välja och vraka. Den första dagen på det nya jobbet blev de bjudna på kaffe och grön tårta på Konditori Princess i Vänersborg som finns kvar än idag. Tårtan hade en kungakrona och de fick berättat för sig att länsstyrelsen i Vänersborg hade en egen kunglig tårta. Men Janne Oscarsson visste att de bara ”ägglade” för i själva verket var det en vanlig prinsesstårta.
1969 började han därefter jobba i Göteborg där han passade på att gå på idrott två till tre gånger i veckan. Förutom att han var och kollade på ”de vita eleganterna” Redbergslids IK och IK Heim i Mässhallen såg han Börje Oskarsson vinna SM-guld med IFK Göteborg.
Putte Kock i extas
Han var även och kollade på ÖIS och minns dessutom en fullkomligt fantastisk match med Gais som han var och såg live på Nya Ullevi. Efteråt fick han höra att legendaren Rudolf ”Putte” Kock hade varit helt exalterad när han kommenterade matchen för Sveriges Television. Gais målvakt hade blivit utvisad varpå den resolute mittfältaren Hasse Samuelsson fått ställa sig mellan stolparna. När Gais sedan fick straff emot sig undrade Putte Kock hur det här skulle gå?
– Hur ska det här gå? undrade Putte Kock.
– Han räddade straffen!
– Han räddade straffen på mållinjen!!
Putte Kock var i fullkomlig extas och skrek rakt ut i sändningen.
– Utespelaren har räddat en straff!!!
– Hasse Samuelsson har räddat en straff!!!!
Enligt Putte Kock var det helt fantastiskt. Men det få kände till var att den reslige bohuslänningen på nästan två meter hade varit ungdomsmålvakt i Kungshamns IF. Matchen slutade sedan oavgjort eller om det nu var Gais som vann.
Från mitten av 70-talet tjänstgjorde sedan Janne Oscarsson, från och till, som tillförordnad chef på Skattemyndigheten i Trollhättan. 1982 fick han därefter ett långtidsvikariat i Mora med motsvarande befattning dit han pendlade under åtta månader. Dessförinnan hade han börjat följa både Gripen och Trollhättans IF. Tillsammans med den äldste sonen Andreas som låg i barnvagn hade han bland annat varit och sett den klassiska matchen på Edsborg mellan TIF och IFK Göteborg den 27 maj 1975 inför 10 951 åskådare som fortfarande är publikrekord i Trollhättan.
Kropps i Borgen
Förutom att Janne Oscarsson såg på bandy och fotboll gick han också med barnen på handboll och såg i princip varje match med Kroppskultur från Uddevalla. Under 80-talet spelade de sina hemmamatcher inför fulla hus i Älvhögsborg med närmare 3 000 åskådare på läktarna. Han minns hur ”Kropps” hade flera landslagsspelare och nämner målvakten Mats Fransson från Lysekil samt den väldige toppskytten Peter ”Olof” Olofsson på över två meter och den lille linjespelaren Lars-Erik ”Larsa” Hansson som båda kom från Uddevalla.
Janne Oscarsson jobbade kvar på Skatteverket i Trollhättan fram till 1989 då han började arbeta på Wasa Försäkringar. Tillsammans med kollegan Martin öppnade han sedan en egen firma som försäkringsmäklare med kontor i Uddevalla. Passande nog hette den just Prisma och de hade kvar den en bit in på 2000-talet. På senare år har han även börjat följa FC Trollhättan. Han var bland annat med på resan till Falkenberg 2002 då FCT förlorade den så kallade ”snömatchen” och missade kvalet till Superettan.
Numera är Janne Oscarsson en glad pensionär. Han har bland annat börjat spela ”riktig” golf med svärdottern Ingrid som är barndomskompis med den gamle NHL-målvakten Viktor Fasth. När han inte åker ut till sommarstugan i Hamburgsund som hans far byggt för hand brukar han träffa sin yngste son Christian som tillsammans med frun Ingrid har fått en dotter. Han har även köpt en till sommarstuga med strandtomt och brygga till dottern Josefine och sonen Christian. Ibland brukar han också hänga med till Spanien där den yngste sonen har köpt ett hus i Santiago de la Ribera.
Sponsrar matchbollen
De senaste tre åren har Janne Oscarsson sponsrat matchbollen när Gripen spelar seriepremiär på hemmaplan i Slättbergshallen. Det har blivit något av en liten tradition och han ska även sponsra matchbollen i hemmapremiären mot Åby/Tjureda fredagen den 9 november 2018 kl. 19.30. Förra säsongen ”splittade” han insatsen och satsade hälften i den sista matchen på Nysätra IP med Skoftebyns IF:s Damlag i fotboll som vann division 2 och gick upp i division 1. Den här säsongen har han däremot fyrdubblat insatsen och sponsrar ytterligare tre hemmamatcher med Gripen. Han påpekar dock att det egentligen inte handlar om pengarna utan mer om samhörigheten och att han känner för Gripen.
Text: Niclas Mossberg