Ett besök på Jonsereds fabriler

Det var två skottar, William Gibson och Alexander Keiller, med intresse för textil och mekanik som såg möjligheter att etablera fabrik i Jonsered. Marken vid Säveån består till största delen av blålera vilket krävde extra pålning för byggnaderna, men det var kraften som var själva grejen. Nivåskillnaden mellan sjön Aspen och Säveån hade en fallhöjd på hela nio meter. Det räckte att få snurr på flera stora vattenhjul som gav energi nog att driva de maskiner som sen skulle komma.

Linnespinneriet

Produktionen var från början inriktad på att spinna lin och hampa och väva segelduk. Genom industraliseringen expanderade sjöfarten och behovet av segel sågs som en framtidsbransch. Med dagens ögon borde projektet vara dömt att misslyckas eftersom det inte gick att få tag på maskiner. Det rådde sträng sekretess kring dåtidens utländska textilteknik och sådan mekanik fanns inte att köpa på marknaden.

Jonsereds skapelseberätelse är en berättelse om tilltro till den egna förmåga. Fabrikörerna startar i princip med att anlägga mekanisk verkstad, smedja, gjuteri och snickeri – allt för att kunna tillverka delar och bygga sina egna spinneri- och vävmaskiner. Sedan kopplas remmar till vattenhjulen och produktionen är igång.

På bara några decennier är Jonsered befolkat och industrin slukar arbetskraft. Barn, kvinnor och män överlämnar sina liv åt bruket med arbetsdagar som börjar klockan fem på morgonen och slutar klockan åtta på kvällen. Kalla vintrar med isläggning kunde vattenhjulen stå stilla liksom under regnfattiga somrar vilket innebar kortare arbetsdagar med mindre i lönekuvertet. Den nya sjukdomen heter textildammslunga.

Allt eftersom produktionen diversifierades kompletterades linet och hampan med bomullsfibrer och jute. Mer blålera fick grävas upp och brännas till tegel för att bygga nya fabrikshus. Andra produkter från Jonsered som vi känner igen är presenning, brandslang, drivremmar, takduk, mjölsäckar, kolsäckar, linoleummattor … Genom att fabriken ägde egen verkstad/gjuteri, som kunde tillverka maskiner, hakade Gibsönerna därefter på den växande skogsindustrin i Norrland på 1860-talet. Initiativet utvecklades till de produkter från Jonsered som vi i dag bäst känner till: motorsågar och träbearbetningsmaskiner. Jonsered lades ner 1979.

Linnespinneriet

Jonsereds hembygdsförening har utvecklat en intressant skyltpromenad runt fabriksområdet med 30 tavlor. Korta texter och QR-koder med fördjupningar målar fram bilden av ett komplett fabrikssamhälle. Genom att abonnera på Goggle Analytics för en rimlig kostnad får föreningen statisktik över antal visningar för varje skylt. För år 2022 är sammantaget 14.288 inskanningar rapporterade.