Andrées utgrävning på Kinnekulle

Kinnekulles utsiktstorn

Salomon August Andrée född den 18 oktober 1854 i Gränna och död i oktober 1897 på Vitön. Andrée var en svensk polarförskare, känd för polarexpeditionen som misslyckades 1897 då målet var att nå Nordpolen. Källa wikipedia.org

Kinnekulles utsiktstorn

Vägskylt till Andrées utgrävning på Kinnekulle

Många som sett skylten där det står "Andrées grävning", som finns vid sidan av stigen på väg upp mot Utsiktstornet på Kinnekulle, har säkert undrat vad Andrée gjorde på Kinnekulle. Många frågetecken har funnits kring denna utgrävning, men nu har det dessa frågor rätats ut. 

Hemligt möte på Kinnekulle

Andrée hade semester och skulle bege sig till Bergslagen, men dit åkte han aldrig, har man konstaterat, han har troligen rest till Kinnekulle, kanske skulle han träffa författarinnan Gurli Linder, som var gift med den betydligt äldre språkmannen Nils Linder. Hon var djupt förälskad i Andrée, och avgudade honom. Så det kanske inte var så konstigt att det lades ut diverse dimridåer och villospår inför detta hemliga möte. Det finns ett brev bevarat från Gurli Linder till Andrée där hon i ett speciellt sammanhang nämner hans "regerande på Kinnekulle", detta anses bekräfta att hon måste ha varit på plats när utgrävningen gjordes.

Nedskriven information

Det enda som finns nämnt i skrift om utgrävningen är ett par rader i ett geologiskt arbete om Kinnekulle från år 1901, där skriver geologen Gerhard Holm följande:

”Diabasbäddens kontakt med underliggande skiffern har kunnat iakttas endast på ett ställe, nämligen strax invid Kullatorp, där öfveringenjören S A André för några år sedan själf gjorde en inschaktning vid diabasväggens fot just i ändamål att blottlägga nämnda kontakt. Själfa kontaktytan hvilken ännu är synlig på en sträcka af 3 till 4 meter, är mycket jämn och bestämd samt sammanfaller med en skiktyta hos skiffern. Invid kontakten är denna något tunnskiffrigare och även något ljusare än vanligt, diabasen åter är dels något än eljest, dels ock något starkare förklyftad. Kontaktytan ligger 276,4 m ö h.”

Troligen var hans syfte att försöka ta reda på om Kinnekulle var en vulkan, men när han blottlagt kontakten mellan den vulkaniska diabasen och underliggande lerskiffer kunde man konstatera att så inte var fallet. Andrée själv var ingen geolog så vad hade han på Kinnekulle att göra? Han bör rimligen haft hjälp av någon expert på området med att tolka resultatet av sin sprängning/grävning - och man vet att det åtminstone sköts en salva med svartkrut vid det tillfället och att någon arbetare från bruket närvarade samt eventuellt någon från stenhuggeriet i Råbäck. Och denna dag, lördagen den 17 augusti 1895, så var sannolikt även geologen Gerard de Geer närvarande, det var i så fall han som stod för kunnandet och kunde anvisa på vilken plats man skulle göra utgrävningen.

Beställd av Klingspor?

Men vem som beställde och bekostade det hela är inte helt klarlagt, men det finns indikationer på att det kan ha varit den dåvarande ägaren av Råbäck, Carl Gustaf Klingspor. Han gjorde mycket för turismen på Kinnekulle på den tiden, byggde utsiktstorn, turisthotell m.m. För att göra ett besök i utsiktstornet på den tiden, i slutet av 1800-talet, tog man en entréavgift på 25 öre, det var en relativt stor summa pengar då, men detta var tydligen inget hinder, för åtskilliga tusen besökare kom årligen för att beskåda den vackra utsikten.

Då utgrävningen låg strax bredvid stigen som gick från Råbäck upp till Utsiktstornet och där dåtidens turister tog sig upp från sin inkvartering på Turisthotellet så var det kanske menat att Andrées utgrävning skulle vara ännu en turistattraktion, men då han förolyckades på sin polarexpedition och inte återvände i triumf så föll allt i glömska.