1932 startades Oscar Svenningssons Slip & Varv på Källö-Knippla. Detta är en av de nordliga öarna i Göteborgs norra skärgård och den minsta av öarna. De boende här försörjde sig i första hand på fiske och på 1900-talet var trålfiske i Nordsjön den viktigaste inkomsten. På detta varv byggdes en mängd fiskebåtar, inte minst från mitten av 1930-talet och till mitten av 1950-talet. Vid denna tid expanderade fiskerinäringen i Göteborgs norra skärgård och flera fiskelag bildades. Det fanns ett stort behov av både nybyggnationer av fiskebåtar och service till alla fiskelagen här.

Oscar Svenningsson kom från en båtbyggarsläkt och var uppväxt på Marstrand. När han var 10 år flyttade familjen till Bohus-Björkö, som är grannön till Källö-Knippla. I unga år fick Oscar själv erfarenheter av båtbyggeri från faderns och släktingars varv, och när han var 28 år så startade han ett eget varv.

På platsen där Oscar Svenningssons Slip & Varv anlades hade många år tidigare funnits en varvsverksamhet, men nu fick varvet byggas upp från grunden. En slipanläggning byggdes där fiskebåtar och fraktskutor på upp till 300 ton kunde halas upp. Samtidigt byggdes en smedja, en mekanisk verkstad och en snickeriverkstad - men alla båtar byggdes utomhus som var det gängse vid denna tid.

Oscar Svenningsson drev varvet som ett nybyggnads- och reparationsvarv. Varvsverksamheten utvecklades på 1930-talet till en relativt stor rörelse. Vid sidan av sliptagningar, som till antalet var cirka 150 per år av fiskebåtar och fraktskutor, så var det nybyggnationer som gav inkomster till företaget. De båtbyggare som rekryterades till varvet kom de allra flesta från Bohuslän och Göteborg.

Den första båten som levererades var en 35 fots fiskebåt till ett fiskelag på Källö-Knippla. Allt som allt byggdes 5 större fiskebåtar på varvet under Oscar Svenningssons ledning och varvet hade några år så många som 18 – 20 anställda.

 Knippla Skeppsvarv

När andra världskriget bröt ut 1939/1940 blev det svårigheter att driva varvet. Det var få beställningar på reparationer och nybyggnationer av fiskebåtar och nästan all verksamhet på varvet upphörde.

1942 får varvet nya ägare med Sigward Carlsson, Georg Jalming och Alvar Karlsson. De två senare hade 1941 flyttat till Källö-Knippla och var utbildade och skickliga båtbyggare från Bröderna Olssons båtvarv i Skredsvik, som låg uppe i mellersta Bohuslän. Sigward Carlsson var svåger till Oscar Svenningsson och hade arbetat vid varvet tidigare. Varvet byter namn till Knippla Skeppsvarv. Med dessa nya ägare började man nu mera målmedvetet att arbeta för att få fler beställningar på nybyggnationer av fiskebåtar.

”Det var ett ungt gäng som arbetade på Knippla Skeppsvarv” berättade kusinerna Knut och Sören Karlsson – två av de anställda i snickeriet och på maskinsidan på 1940-talet. Kamrern som bara arbetade vissa dagar i veckan, var äldst med sina 55 – 60 år. Annars var vi i tjugo till trettio års åldern, vi som arbetade på varvet. Och ägarna var unga. Alvar och Georg var inte mer än 25 och 29 år när de blev delägare, och Sigward var 30 år”.

Under de kommande tio åren hade Knippla Skeppsvarv en stor nybyggnadsverksamhet och hade runt tjugofem båtbyggare anställda för att klara produktionen. 1942 fick varvet beställning på leverans av flera fiskefartyg till bl a Bohus-Björkö och likaså var orderboken fulltecknad under åren 1944 - 1945. Året 1944 kom en beställning på tre isländska fiskefartyg. Med dessa stora utländska beställningar ökade personalstyrkan till upp till fyrtio man och varvet behövde rustas upp. En större skrovhall med fribärande takstolar uppfördes. 1947 byggs en ny mekanisk verkstad och 1948 anlades en ny slip för fartyg upp till 400 ton. Ett nytt och större slipspel införskaffades också. Varvet investerade också i nya maskiner, som smärglar, en kallsåg och en bänkfräsmaskin.

 1950-talet och åren därefter

En dramatisk händelse inträffade vid Knippla Skeppsvarv i december 1953, alldeles innan julhelgerna. Den stora skrovhallen som hade uppförts på 1940-talet brann ner till grunden och stora värden gick till spillo.

En ny skrovhall kom att uppföras 1959 och denna var betydligt större än den tidigare. Hallen var 30 meter lång och byggdes av en trästomme med takstolar av stålkonstruktion. Hallen kläddes med eternitplattor, även detta var fördelaktigt ur brandsynpunkt. Ett nytt slipspel införskaffades också. En ny smedja och en ny verkstadsbyggnad uppfördes samtidigt och redan 1954 hade en ny snickarverkstad med varvskontor och förråd byggts. Knippla Skepps varv var därmed en modern anläggning med en utbyggd maskinpark. En av de stora beställningarna vid denna tid var en minsvepare, M 44 Blacken, som varvet levererade till marinen.

1954 blev Sigward Carlsson ensam ägare till varvsbolaget. Under åren efter var det först och främst reparationer och större ombyggnader som gav sysselsättning i ett par decennier framöver. Efter 1959 minskade efterfrågan på nybyggnationer av träfiskebåtar, när ståltrålare introducerades. Utöver båtbyggeriet hade Sigward Carlsson en framgångsrik verksamhet som skeppsmäklare.    

I slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet valde fiskelagen på Knippla att sälja öns stora och moderna fiskeflotta efter att sillfisket i Nordsjön hade slagit fel. Därmed fanns ett mycket litet kundunderlag kvar för varvet och 1986 gick Knippla Skeppsvarv i konkurs. Någon ny verksamhet kom därefter inte igång och idag är hela varvsanläggningen borta.

Källa - Att läsa mera:                                                                                                                                                      

Skeppsbyggarna I. L. Bornmalm, K. Bång, C. Fredriksen, C.O. Ohlsson, Göteborg 2008

Skeppsbyggarna II. L. Bornmalm, K. Bång, C. Fredriksen, Göteborg 2016