Panncentralen Tratten, en tillfällighet som fastnade i landskapet

Panncentraler, med sin koppling till bostadshusen, berättar om stadens tidigare planeringsideal och infrastrukturlösningar. Panncentralerna användes för att värma upp bostäder innan fjärrvärmen kom. Det var en tillfällig lösning eftersom anläggningen av fjärrvärmenätet inte höll jämna steg med bostadsbehovet och bostadsbyggandet i Göteborg. Temporärt utplacerade panncentraler ställdes ut i såväl nya som äldre stadsdelar.

"Tratten", som den heter i folkmun, ritades för Bostadsbolaget under tidigt 1960-tal som en del av bostadsområdet vid Norra och Södra Dragspelsgatorna. Ett helt team med arkitekter och konstruktörer samarbetade vid utformningen av området som ritades 1961 av Sven Brolid, Nils Einar Eriksson, Stig Hansson och Walter Kiessling. De två sistnämndas signaturer finns på ritningarna för Tratten. Byggherre var Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag.

Värmecentralerna användes redan i gestaltningsskedet som landmärken och har en formgivning som berättar om tidsandan: stram och elegant men samtidigt lekfull. Det var här arkitekterna fick leka med formerna, men ingenjörerna hade huvudordet angående den funktionella anpassningen. Arkitekterna valde då att sätta transparanta väggar in mot maskineriet. Tekniken kunde beskådas öppet och anläggningen användas för att lysa upp i området när det blev mörkt. Så var det med panncentralerna i väster, exempelvis vid Marklandsgatan, Marconigatan och Tratten närmast Norra Dragspelsgatan. Värmecentralen vid Marconigatan revs 2018.