Kjell började arbeta år 1965 och det blev på Ecco i Skara, en stor trygg arbetsplats, perfekt för en kille med verkstadskunskap.

Som 17-åring diskuterade han och några arbetskamrater att Atlas Copco gick med bra vinst. De ansåg att vinsten inte bara skulle stanna i företaget och hos aktieägarna, löntagarna skulle också få sin beskärda del av kakan.  Diskussionerna spred sig i verkstaden, snart nåddes den av den fackliga ledningen och till att Kjell blev kallad till samtal. Facket tyckte inte om diskussionerna och förklarade att vinst måste alla företag ha för att kunna göra investeringar och utveckla verksamheten. Metallklubben erbjöd Kjell olika kurser bl. a i företagsekonomi för att få ökad förståelse och insikt i hur företag skulle drivas och hur det gagnade samhället och arbetarna på sikt. Det kom senare att bli en hel del kurser både från det fackliga arbetet och annat som skedde i livet, mycket lärorikt tid.

På Ecco var Kjell anställd mellan 1965 - 1985. Arbetsveckan var i början 45 timmar/vecka,  som ung hade han en övertro på sin förmåga och när arbetsdagen var slut han var rejält trött. Ofta la han sig på soffan för att vila, men det tog inte många minuter förrän han somnat. Mamma Britta brukade väcka honom kl. 22.00 så han kunde lägga sig i sängen för snart var det en ny arbetsdag.

Det var som reparatör, smed och med övriga verkstadsarbeten som Kjell arbetade med på Ecco. Som 19-årig var Kjell med i verkstadsstyrelsen på Ecco.