I slutet av 1800-talet och de första decennierna av 1900-talet stod rösträttsfrågan i centrum i många av de politiska debatter som fördes av riksdagspartierna i Sverige. Vissa perioder dominerade denna fråga helt det politiska klimatet, samtidigt som en kvinnlig rösträttsrörelse växte sig stark. Rösträtten blev en utdragen fråga, som faktiskt gjorde att Sverige blev sist i Norden att införa allmän rösträtt. Den 23 maj 1919 beslutade riksdagen om lika rösträtt för män och kvinnor. 1921 togs ytterligare ett beslut, eftersom detta var en grundlagsändring, och i september 1921 kunde kvinnor för första gången rösta i ett riksdagsval. I och med ändringen av lagen blev kvinnor också valbara till riksdagen och 1921 valdes fem kvinnor in i den svenska riksdagen.

I övriga Norden hade allmän och lika rösträtt införts tidigare. I hela Europa var Finland först, där rösträtt för kvinnor tillkom redan år 1906. Sedan följde Norge med införandet av kvinnlig rösträtt år 1913 och Danmark år 1915.