Lilla Edet är känt för pappersbruket som tillverkar köks- och toarullar, men det är relativt okänt att samhället under en period hade Sveriges främsta sågverksindustri.

Det timmer som förädlades vid Lilla Edets sågar togs till en början ur skogarna i Flundre härad. Men då förråden började sina började man utnyttja de värmländska skogarna. Befraktningen av timret ombesörjdes av Strömbåtsgillet som bildats i Göteborg år 1625.

Bruket att använda vattensågar, så kallade sågkvarnar, hade vid mitten av medeltiden blivit allmänt i Norden. I Sverige fanns sådana sågar redan vid 1400-talets mitt. Uppfinningen infördes förmodligen till Sverige av Vadstena-munkar.

Sågverksindustri i 300 år

För att ta det från början, så hade Lilla Edet under minst tre århundraden en omfattande sågverksindustri som senare omvandlades till pappersindustri. Det var naturligtvis vattenfallet i Göta Älv som gjorde det möjligt att driva så kallade sågkvarnar.

Det finns uppgifter om att den första sågkvarnen skulle varit anlagd redan i slutet på 1400-talet. Man vet med säkerhet att staten i början av 1600-talet ägde en såg vid Lilla Edet.

År 1607 blev slussen i Lilla Edet klar - den första i Sverige. Samma år fick affärsmannen och borgmästaren i Göteborg, Abraham Cabeliau, både slussen och sågverken i förläning av kungen Karl IX.

Hårda prövningar

De som drev sågverken vid Göta älv utsattes för hårda prövningar. Vid krigen med danskarna blev anläggningarna många gånger förstörda. Och ibland var det eldsvådor eller stark vårflod som raserade dem. På somrarna kunde det hända att sågverken periodvis stod stilla på grund av lågt vattenflöde.

Gång på gång byggdes dock sågverken upp igen och anläggningarna utvecklades. Handelsmannen i Göteborg, Petter Ekman, introducerade i mitten av 1700-talet det så kallade holländska sågningssättet med mångbladiga sågar vilket innebar en kraftigt ökad produktion.

På 1770-talet var cirka 200 personer sysselsatta vid eller i anslutning till sågverken vid Lilla Edet. Anläggningarna betraktades på 1700-talet som Sveriges främsta och på 1830-talet fanns totalt 12 sågverk vid älven.