Jobbet som gjutare kan innebära många olika ansvarsområden inom yrket, ex formare, kärnmakare, smältare och rensare. Det vanligaste är att gjuteriet är underleverantör till en mäng olika industrier som till exempel fordon, telekom, verkstad, energi, bygg och medicin. Motorblock, växellådor och bromsskivor är det vanligaste som gjuts till fordonsindustrin. 

Vissa gjutmetoder baseras på manuellt hantverk medan andra utvecklas mot en allt högre grad av automatisering, där arbetet övervakas av tekniken. 

I vårt liv kommer vi kontakt med många gjutna detaljer till exempel skalet till bärbara datorer, telefoner, kameror, motorsågar, symaskiner och mycket annat. 

Gjutningen innebär att smältmetall som järn, stål eller aluminium får stelna i en form. Det kan vara små detaljer som endast väger några gram till stora valsar för pappersbruk som kan väga upp mot 100 ton. 

Framställningen av gjutgods består av flera olika processer. Först tillverkas en modell och ev kärnlådor, antingen i trä, plast, eller metall. Därefter sker tillverkningen av form och kärnor. När formen är klar sker smältningen av metall, som oftast är återvunnet skrot. Sen sker själva gjutningen, den smälta metallen hälls i formen och får stelna. När metallen stelnat sker efterbehandlingen som kan innebära uppslagning, rensning, bearbetning, målning och montering. 

Gjutformen kan tillverkas som engångsformar av sand eller så kan de tillverkas av metall (kokiller) som används flera hundratusen gånger. 

För att forma de inre hålrummen i gjutgodset används så kallade kärnor. De som arbetar med att tillverka formar och kärnor kallas hand- eller maskinformare samt kärnmakare.