Socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik
Startåret var 1944
Forsviks socialdemokratiska kvinnoklubb bildades den 3 februari 1944, då det första mötet hölls. Vid bildandet av klubben anmälde sig 12 medlemmar,
samt beslutade om att döpa denna till just Forsviks socialdemokratiska kvinnoklubb.
Forsviks Bruk. Foto Fästningsmuseet, Karlsborg
Årsavgiften var 40 öre
Även en månatlig avgift på 40 öre
beslutas införas, samt att möten ska hållas första
tisdagen i varje månad kl 8 em.
Forsviks samhälle, Kilebovägen i tidigt 1900-tal. Foto Forsviks bruk
Protokollsbok för socialdemokratiska kvinnoklubben i Forsvik.
Protokoll fört vid bildandet av Forsviks socialdemokratiska kvinnodistrikt 3/2 1944. Vid bildandet beslutades att ansluta till Kvinnoförbundet och socialdemokratiska Arbetarekommunen från den 1 april 1944. Vid mötet beslöts också att som kontaktperson och huvudkommissionär för tidskriften Morgonbris valdes Dagmar Kjällström.
På mötet framfördes lyckönskningar från Kvinnoförbundet och från Skaraborgs kvinnodistrikt. Från Karlsborgs kvinnoklubb hade några medlemmar mött upp för att välkomna den nya klubben och med en önskan om ett samarbete i framtiden.
Mötet avslutades med att kaffeservering vidtogs under gemytlig stämning och några sånger sjöngs innan alla skildes åt med övertygelsen om "att ytterligare en liten gren i den svenska arbetarrörelsen har vuxit fram och ska så småningom bära frukt".
FORSVIK var under 1800-talet och långt in på 1900-talet en viktig industriort i den östra delen av Skaraborg, belägen alldeles invid Göta kanal.
Forsviks Bruk har en månghundraårig historia med smedja, sågverk och träsliperi, och detta var länets första verkstadsindustri med ett gjuteri och en mekanisk verkstad. Redan på 1860-talet startade en gjuteriverksamhet vid bruket och vid sekelskiftet bodde runt 900 personer i Forsvik. Av dem var de flesta av familjerna knutna till bruket för sin försörjning.
1909 anlades det nya, moderna och stora gjuteriet som hade en omfattande tillverkning av gjutgodsartiklar. Bruket hade långt in på 1900-talet stadigt ett hundratal anställda. På 1940-talet exporterades från gjuteriet och den mekaniska verkstaden en stor mängd gods till utlandet. På 1960-talet blev gjutgods till fartygsbyggen vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg en viktig produkt.
Med denna omfattande industriella verksamheten vid bruket var Forsvik i mitten av 1900-talet en livaktig landsbygdsort med både affärer och skola.
Verkstäderna vid Forsviks Bruk i början av 1900-talet. Foto Järnvägsmuseet.
Forsviks Bruk hade stadigt in på 1900-talet ett hundratal anställda. Vid bruket startades fackföreningar så sent som på slutet av 1920-talet.
1977 lades Forsviks Bruk ner.
Källa: Forsviks bruk och Skaraborgs Föreningsarkiv, Lidköping
Fler berättelser på samma tema
Vi håller fanorna högt - Folkets Hus i Lilla Edet
1906 bildades den första fackföreningen i Lilla Edet av 180 fabriksarbetare från Edet pappersbruk. Snart ingick fabriksarbetarna från Inlands pappersbruk och Göta pappersbruk som egna sektioner i avdelningen. Redan 1906 tecknade föreningen andelar för att bygga det första Folkets Hus på...
Vår röst - En film om Krokstrands kvinnor
Föredrag av Karin Askberger.
Film och klippning: Astrid Askberger
Elin Sundberg och Rösträttskvinnorna på Tjörn
Året är 1914. Ute i det bohuslänska kustbandet ligger ön Tjörn. Ett kargt och vindpinat landskap, där de odlingsbara markerna är små och inkilade mellan klipporna. Öns invånare är allkonstnärer, det måste de vara för att överleva. Entreprenörsådran har gått i arv i generationer...