Binäset, Tenggrenstorp, Gropbron och Tackjärnsbacken
Vid Binäset, strax intill stadens varv, låg ett annat varv som G. V. Plate började att använda 1856. Här byggde han bland annat en Vänerskuta, en brigg om 120 svåra läster (295 ton) och två skonerter.
Gamla hamnkanalen i Vänersborg med ångaren Gustafsfors liggande i hamn. Huset till höger inrymmer E.A. Wernboms ångbåtsexpedition. Fotografi ca 1874, fotograf Axel Lindahl. Tillhör Vänersborgs museum.
På Tenggrenstorp, dit C. J. Andersson hade flyttat sin verksamhet 1859, byggdes ett par fartyg per år. Under 1860-talet byggde han en serie fartyg på omkring 60 läster (255 ton) som fick namn efter kända män i Vänersborg. År 1876 sjösattes skonerten Emanuel som var 113 fot lång (33,5 m) och 24 fot och 8 tum bred (7,5 m) och 12 fot djup (3,6 m). C. J. Andersson byggde också en ångare Wenern. Denna var konstruerad för saltsjöfart och byggd av ek och furu på träspant och försågs med plåtbeslagning. Ångmaskinen monterades i Göteborg. 1883 byggdes de sista större fartygen vid Tenggrenstorp. Det var skonaren Elisabeth och galeasen Axel.
Vid Gropbron fanns också ett varv. Här byggde en annan Vänersborgsredare, Johannes Spaak, fartyg på upp till 110 läster (270 ton) under 1850-talet. De byggdes i ek och furu efter ritningar av N. C. Kierkegaard.
När stadens varv lagts ner 1866 började G. V. Plate att bygga båtar på ett varv vid Tackjärnsbacken på västra sidan av Vassbotten. Här byggde han ett till två fartyg om året. Till sin hjälp hade han skeppsbyggmästare A. Eliasson. 1870 byggdes skonerten Ellida. Den utrustades på Lindholmens mekaniska verkstad med en ångmaskin på 30 hk. Under våren 1879 sjösattes en ny skonert Ellida. Detta var troligen det sista fartyget som byggdes på Tackjärnsbacken.
Källa: Ur: Varvsstaden Vänersborg av Stig Bratt. Varvaren nr 1, 2002. Varfs- och Sjöfartshistoriska Föreningen i Göta älvdalen.
Se även: Gropbron med dess omgivningar av Micael Eriksson, Vänersborgs museum. Ur: Vänersborgs Söners Gille, Årsskrift 2019
