Konstnär Harry Thell, uppvuxen i Lilla Edet och med god kännedom om ortens historia, får i början av 1950-talet i uppdrag av Svenska Pappersindustriarbetarförbundet att färdigställa en målning om Lilla Edets historia och industrihistoria. Beställningen görs i samband med att fackföreningen i Lilla Edet, avdelning 150, bygger ett nytt Folkets Hus centralt i samhället. Föreningen har i många år sedan det äldsta Folkets Hus revs hyrt andra lokaler, men kan nu äntligen få byggt ett eget föreningshus. Målningen skänks vid invigningen 1952 till Folkets Hus av Svenska Pappersindustriarbetarförbundet.

Harry Thell skildrar Lilla Edet med en initierad blick. Ortens långa historia och betydelse vid industrialismens begynnelse poängteras i ett både realistiskt och symboliskt bildspråk. Med en färgrik palett så lyfter konstnären fram olika händelser och industrier som anlagts på orten. Genom hela målningen växer en kraftig ek, detta träd som symboliserar såväl styrka, varaktighet som lång historia. Trädet ger en form och livfullhet åt bilden och det går inte att ta miste på konstnärens känsla för orten.

Sjöfartens och industrins betydelse

Målningen tar sin utgångspunkt i ett äldre landskap kring älven med fornlämningar och ett jordbruk som bedrevs med oxar, och hästar, och årder. Snart framträder sjöfartens betydelse och som en parallell tidsaxel där Göta älv kröker ner mot Göta får betraktaren se fartygens utveckling till moderna fraktfartyg.  Här i Lilla Edet fanns också den första slussen som byggts i Göta älv, invigd 1607. Vid älven syns små kraftverk med vattenhjul och de sågverk som var så betydelsefulla under 1700- och 1800-talen. Ett centrum för sågverksindustrin, under en tid Sveriges främsta, fanns här vid Lilla Edet och Göta där vattenkraften i fallen kunde utnyttjas. Lödöse-Lilla Edet järnväg med sina ånglokomotiv, som öppnades för allmän trafik 1906, finns också avbildade i konstnärens målning. De största inkomsterna för denna järnväg kom att bli med de stora virkesleveranserna till Göta sulfitfabrik. En tändsticksfabrik drevs också i Lilla Edet från 1860 och flera decennier framöver; vid Elbo tändsticksfabrik tillverkades fosfortändstickor. Folk har även livnärt sig på ett rikt laxfiske i älven och fortfarande idag är det populärt att söka fiskelyckan i det forsande vattnet. Snart tronar mitt i bilden Svenska Vattenfalls mäktiga kraftverk, som började att byggas år 1918. Kraftverket fick stor betydelse för elförsörjningen i landet och fick också betydelse för industrins fortsatta utveckling i Lilla Edet. 

Här tar den rika historien om pappersindustrin sin början, även denna symboliskt placerad mitt i bilden. Inlands pappersbruk syns nere vid älven och längre upp vid strandbrinken och på den östra sidan tecknas Edet pappersbruk. Dessa pappersbruk fick båda sin start under 1800-talets senare del. Edet pappersbruk kom att byggas upp tre gånger inom loppet av 12 år, på grund av förödande bränder i fabriksbyggnaderna. Den tredje anläggningen uppfördes därför enbart i byggnadsmaterial av sten och järn. Strax före 1900 uppförs en sulfitfabrik i anslutning till Edet pappersbruk, som producerade massa som användes i papperstillverkningen. Vid Inlands tillverkades s k högklassiskt maskinpapper, det första av sitt slag i Sverige. Vid Edet pappersbruk tillverkades s k karduspapper, grovt omslagspapper, innan bruket på 1940-talet gick över till en produktion av kräppat papper till sanitet. Fabrikerna hade stor nytta av älven för sina transporter av råvaror till tillverkningen och för utskeppning av de färdiga produkterna. I Lilla Edet fanns också en påsfabrik med tillverkning av påsar, som bland annat användes till specerier i livsmedelsbutiker, och kuvert.

Lilla Edet växer och nya bostäder byggs

Många i Lilla Edet är anställda vid pappersbruken och samhället växer. Vid sekelskiftet 1900 har Edet pappersbruk ca 800 anställda. Nya bostadshus byggs och nya affärer startar sin verksamhet. En sparbank finns på orten redan 1854 och 1875 ombildas denna till Lilla Edet sparbank. Det första varmbadhuset uppförs 1905. Genom samhället sträcker sig Storgatan och 1909 flyttar den första kooperativa affären hit. I övre delen till höger i konstnärens målning, alldeles ovanför 1900-talets industribyggnader, har ett egnahemsområde avbildats. På 1930-talet och inte minst på 1940-talet uppförs radhus och villor till anställda på pappersbruken. Edet pappersbruk bekostar en del nybyggnationer, men framför allt är det de anställda som kan få huslån från bruket och lån från staten, som bygger eget.

Agitationsmöte i tidigt 1900-tal

Strax intill har konstnär Harry Thell förflyttat oss tillbaka till början av 1900-talet. Det är ett agitationsmöte som hålls. Kan det vara den kvinnliga agitatorn Kata Dahlström som ska tala, hon som besökte Lilla Edet flera gånger i samband med att den första fackföreningen på Edet pappersbruk bildades? Längre upp till vänster i bild syns ett 1:a maj tåg som vandrar förbi det äldre Folkets Hus som låg i Hogstorp och upp mot nya moderna Folkets Hus, som dagen till ära flaggar vid ingången. Det är invigning av Folkets Hus, detta efterlängtade hus som planerats i många år allt sedan fackföreningen blivit utan egna lokaler 1923 då det äldre Folkets Hus revs. Längst upp i målningen har så konstnären placerat några av de nöjen som fanns i Lilla Edet på 1950-talet. Till vänster i bild populära Folkets park med sina festliga ljuslyktor på portalerna in till parken, och med sin friluftsteater och dansbana. Fackföreningen Pappers avd. 150 hade 1929 köpt mark till ett Folkets Park uppe vid Pressebergen i östra delen av samhället. Folkets Park stod färdigt redan samma år och 1934 byggdes dessutom en serveringsdel och 1936 en friluftsteater. Folkets Park var i många år en omtyckt nöjesarena för Lilla Edet-bor. Längst upp till höger syns fotbollen och fotbollsstadium, också detta ett populärt nöje i Lilla Edet på 1950-talet.