Innan Wendelsberg blev en folkhögskola så var huset bostad till ägaren av dåvarande Mölnlycke Väfveriaktiebolag, Bruno Wendel och hans hustru. Från början var huset tänkt att byggas i sten men det kom slutligen att byggas i trä.

Huvudbyggnaden på Wendelsberg tillkom 1883 och var avsedd till att tjäna som privatbostad åt Bruno Wendel, som drev Mölnlycke bomullsväveri, där man bland annat tillverkade mollskinn. Wendel var vid tiden kring sekelskiftet en av de rikaste männen i Sverige. Vid två tillfällen brann fabriken ner. Då lät Wendel anlägga parken bredvid huset. Arbetarna på fabriken fick även arbeta där under perioder av lågkonjunktur.

Wendelsberg ritades av Adrian Crispin Peterson, som upprättade två ritningar för Wendelsberg. Av okända skäl så valde man bort det första förslaget som upprättades 1878. Det andra förslaget, som hade omarbetats ganska betydande, upprättades 1881 och byggdes 1883. Mer om denne arkitekt kan du läsa längre fram i utställningen. 

Folkhögskola blev Wendelsberg den 3 november 1908 då nykterhetsorganisationen Nationalgodtemplarorden officiellt invigde skolan. NGTO hade börjat med att hyra huset under ett år för 2000 kronor. 1907 köper NGTO Wendelsberg för 45000 kronor, det var mindre än vad takmålningen i huvudbyggnaden hade kostat att måla på 1880-talet.

Stora delar av byggnaden byggdes om på 30-talet och senare lades det till två byggnader. År 1965 byggdes Mellangården för att ge plats till ytterligare elever samt inrättande av gymnastiksal och teater. 1985 byggdes byggnaden Hildinggården med ytterligare elevbostäder, samt hotell och vandrarhem.

Text av: 

Nichlas Andersen, Robin Nordström, Farid Sultani och Josephine Öst