Berättelser (471 st)

Sortering
Hällekis Säteri_Foto via Dig museum.jpg

Kinnekullebanan: Hällekis egendom

Det som numera heter Hellekis Säteri har anor från medeltiden. Hållplatsen som fanns vid egendomen lades ner 1961
RISA_H~1.JPG

Kinnekullebanan: Hållplats Risa

Risa hållplats med kombinerad banvaktsstuga låg vid korsningen mellan järnvägen och nuvarande Riksväg 44 väster om Lidköping. Hållplatsen lades ner p g a lågt antal trafikanter år 1941. Stugan, som låg precis söder om plankorsningen, är tyvärr riven.
Hassle-Säby_Foto via vonknorring.com.jpg

Kinnekullebanan: Hassle-Säby

Hassle-Säby är en av de större egendomarna i Mariestads Kommun, trots att egendomen styckades upp och bl a de stora skogarna köptes upp av Katrinefors Bruk i samband med ett arvsskifte 1907.
HASSLE~3.JPG

Kinnekullebanan: Hasslerör

Centralt i Hasslerör byggdes också en järnvägsstation när järnvägen Gårdsjö-Mariestad byggdes 1910. Idag är stationen nedlagd huset är privatbostad. En hållplats på Kinnekullebanan är dock i drift fortfarande.
Hasslerör station_40-tal_Public Domain_Sveriges Järnvägsmuseum.jpg

Kinnekullebanan: Hasslerörs station

Hasslerörs station på Kinnekullebanan.
Hjälmsäter_Foto Thomas Ohlsson.JPG

Kinnekullebanan: Hjälmsäter

Järnvägsstationen uppfördes 1897 efter samma ritningar som många andra stationshus efter nuvarande Kinnekullebanan mellan Lidköping och Hällekis. Huset är idag privatbostad och tågen stannar inte längre i Trolmen.

Kinnekullebanan: Källby

Det ursprungliga Källbys centrala del, var kyrkbyn som idag ligger ett par kilometer väster om centrala Källby. Samhället byggdes ut efter Mariedalsån (kallad Råmeån i Källby) där några stora kvarnar byggdes. När järnvägen kom till orten 1897 förlades banan och stationshuset ett par kilometer väster om kyrkbyn och Källby centrum byggdes upp kring stationen. Stationshuset är rivet, men Kinnekulletåget har en hållplats i Källby. Den stora och dominerande industrin i Källby är Dafgårds, som grundades av Gunnar Dafgård 1937.
Hållplatsen i Kvarntorp_Foto Thomas Ohlsson.jpg

Kinnekullebanan: Kvarntorp

Kvarntorp (nerlagd hållplats) Kvarntorp fanns som hållplats några få decennier i början av smalspårstiden. Platsen har fått sitt namn efter kvarnen som sedan mycket länge är nedlagd, men vars ruin finns kvar.

Kinnekullebanan: Leksberg

Leksberg är en liten ort precis söder om Mariestad.
Lidköpings station nutid_Foto Thomas Ohlsson.JPG

Kinnekullebanan: Lidköping

Lidköping är från början två olika städer och har också haft två stycken järnvägsstationer. Lidan rinner mitt igenom nuvarande Lidköping och delar staden i den ursprungliga gamla staden på östra sidan och den nya staden på västra sidan. Under de två första hundra åren i stadens historia fanns alltså bara den gamla staden. Den västra stranden av Lidan var i stort sett obebyggd. Magnus Gabriel de la Gardie på Läckö bytte dock till sig mark vid Lidan och 1672 började nya staden att byggas väster om Lidan. Städerna hade under några decennier två var sin borgmästare, var sitt rådhus etc.

Kinnekullebanan: Lovene

Samhället ligger i Kållands-Åsaka socken en knapp mil sydväst om Lidköping. Den lilla byn byggdes kring järnvägen och stationen som uppfördes 1877. Orten har börjat öka sin folkmängd igen efter en nedgång i många år. Den i särklass största arbetsgivaren på orten är Moelven List AB med ett 60-tal anställda.
Lugnås station ca 1900_Bild via Sv Jvg-museum.jpg

Kinnekullebanan: Lugnås

Lugnås är en mindre ort några kilometer sydväst om Mariestad. Tidigare var orten en egen administrativ och kyrklig enhet, men ingår numera i Mariestads kommun.
Lyrestad-foto via Sveriges järnvägsmuseum.jpg

Kinnekullebanan: Lyrestad

Lyrestad är en liten tätort i norra delen av Mariestads Kommun.
Mariestad, Residenset 1950,Västergötlands Museum DM.jpg

Kinnekullebanan: Mariestad

1583 ordnade Hertig Karl så att en ny stad vid Tidans utlopp i Vänern fick stads­privilegier, Mariestad. privilegier, Mariestad. Han uppkallade staden efter sin ge­mål Maria och eftersom han ärvt den sedan tidigare etable­rade sätesgården Tunaholm som på den tiden låg lite väster om Tidan, kunde han även bosätta sig där tidvis. Tunaholm döpte han om till Marieholm och byggde en ny sätesgård på holmen i ån, där det nuvarande Residenset ligger. Staden bildades rent administrativt som en utbrytning från Leksbergs Socken och övertog efterhand Ullervads roll som lokal tätort.
Österäng station ca 1950_Foto via Sv Jvg-museum.jpg

Kinnekullebanan: Österäng

Österäng är ytterligare ett litet samhälle efter den gamla landsvägen mellan Stockholm och Göteborg. Österäng ligger i östra delen av Forshems socken. I Österäng ansluter också vägen från Årnäs till landsvägen och en järnvägsstation anlades 1889 som gjorde samhället till en knutpunkt i liten skala.
Prästkvarn2- bild via Sveriges Järnvägsmuseum.jpg

Kinnekullebanan: Prästkvarn

Prästkvarn är en liten by sydväst om Mariestad.
Råbäcks säteri_Bild via Digitalt museum.jpg

Kinnekullebanan: Råbäck

Råbäcks Säteri har över 1000 år gamla anor. Den nuvarande gården med dessa byggnader är dock i huvudsak från senare delen 1600-talet. År 1879 kom godset i släkten Klingspors ägo, då Carl Klingspor gift med Louise Silfverschiöld ärvde egendomen. Carl Klingspor var en driftig man, som ville ha en järnväg på ”sin” sida av Kinnekulle, då man på östra sidan byggde Skara – Kinnekulle – Vänerns järnväg 1887.  
SVANEB~1.JPG

Kinnekullebanan: Svaneberg

Svaneberg blev stationsplats när Mariestad – Kinnekulle Järnväg byggdes, sannolikt beroende på att på gården Svaneberg bodde släkten Wallenius som var intimt sammankopplade med järnvägsbyggandet i Västergötland och banan förbi Svaneberg i synnerhet.