Berättelser (471 st)

Sortering
Munthers båtbyggeri 2006

Munters båtbyggeri

”Muntersbåtarna som de kallas i folkmun var utmärkta att åka i älven med. Men båtbyggeriet blev också känt i sjöfarts-kretsar för sina livbåtar. När större båtar byggdes kunde det stå i kontraktet att livbåtarna skulle komma från Munthers båtbyggeri”. I huvudsak tillverkade man fritidsbåtar (Petterson-båtar), livbåtar, ekor och strömbåtar och totalt kom man att tillverka över 1000 båtar på varvet innan man 1965 formellt lade ner verksamheten. Berättelse skriven av Lars Molinder
Surte glasbruksmuseum

Surte glasbruk

Surte glasbruk är Surtes äldsta byggnad. Den uppfördes 1862 och var samhällets största arbetsplats mellan 1862   -  1978.  I Surtes glasbruk arbetade såväl kvinnor som män. Även barnarbetet var utbrett...  Berättelse skriven av Hjalmar Gren och Niklas Lundh
Lagarn.jpg

Redskap på Bastöna hembygdsgård

Ljud från och berättelser om redskap från lagårn på Bastöna hembygdsgård i Norra Vånga. Berättat av Rune Karlsson från Excelsiorföreningen Norra Vånga.
Robothand

Robotdrömmar

Den optimism som rådde på 1950-talet om teknikens möjligheter bromsades upp på 1970-talet efter energikris och miljöhot. Idag verkar åter robotsamhället ses som en snar verklighet.
Skärbrännare

Automationen av varvsindustrin

Bristen på arbetskraft ledde till ökad automation av industrin. Tidigt tog varvsindustrin hjälp av datorer för att effektivisera produktionen. Eriksberg, Kockums, Götaverken, Lindholmen, Uddevallavarvet och Öresundsvarvet. Här berättas om hur toppmodernt det gick till på 1960-talet...
munkedal.jpg

Munkedal

Munkedal är en bruksort grundat på pappersbruket vilket har hjälpt till att finansiera och bygga upp samhället under årtiondena. Den sågverksamhet som bedrevs utmed Örekilsälven och Munkedalsälven kom tidigt att få stor betydelse och älvarna tjänade som flottningsleder. Under 1700-talet hade sågverksamheten en stor omfattning med hela 32 grovbladiga sågar.  För Munkedals del inleddes den egentliga industriepoken under 1800-talets början och pappersbruket anlades år 1871 vid Munkedalsälven. Åren 1894-95 byggdes en smalspårig järnväg mellan bruket och Munkedals hamn, belägen vid Saltkällefjorden.  Källa: Wikipedia
IMG_1123.JPG

Munkedals Jernväg

Munkedals Jernväg är Bohusläns äldsta järnväg som redan 1995 firade 100års-jubileum. Idag drivs den smalspåriga järnvägen av Museiföreningen Munkedals Jernväg i Munkedal. Man kör ånglok på sträckan Munkedals nedre - Åtorp - Munkedals hamn. Här erbjuds förutom en inblick i föreningens verksamhet också på möjligheten att ta del av en serie filmer som utarbetats av A\\tio Production i samverkan med Munkedals Jernväg och Innovatum i ett kompetensväxlingsprojekt med stöd av Västra Götalandsregionen.
Vid Lee bruk i Dals-Ed.

Sågarna vid Lees stränder

Redan i början av 1700-talet uppfördes den första sågen vid Stora Lees strand. Sågverket vid Lee var en pålitlig och trygg arbetsplats för många människor genom en lång tid ända tills sågverket ödelades av brand och en hundraårig epok av sågverksindustri vid stranden av Stora Lee tog slut.
TB-014-0501.jpg

Stridsberg & Biörck – ett stycke svensk industrihistoria

Stridsberg & Biörck var en av Trollhättans stora industrier. Det var kraften i fallen som lockade ingenjören Ernst Stridsberg att etablera sig här. Från 1879 till 1991 tillverkade man bland annat sågblad och maskinknivar i Trollhättan.
aarhus1.jpg

Aarhuskranen - från början till slutet

Aarhuskranen uppfördes i Vänersborgs hamn 1948 och var då verkligen "high tech". Länge har den varit en av ytterst få bevarade hamnkranar av sitt slag, men hösten 2016 är även Aarhuskranens saga all. 
Sjukrummet K 3, Skövde 1906

Livet och döden i städerna

Livet i de tidiga industristäderna var hårt. Den allmänna dödligheten var betydligt högre i städerna än på landsbygden. Allra värst var situationen för de unga.
bilismen1.jpg

Bilsamhället i Västra Götaland

Bilism betyder bilens roll som transportmedel i vårt samhälle. Bilen har förändrat hela vårt samhälle och vårt sätt att leva. Det är inget överdrivet påstående. För de flesta är bilen en självklar del av vardagen och det upplevs som svårt att vara utan den. Genom bilen har både människor och platser knutits samman på helt nya sätt än som tidigare var möjligt. Den har påverkat hur vi förflyttar oss och var vi arbetar. Den har förändrat vår fritid, med allt från bilsemestrar till camping. Och med alla varor som rullar på vägarna har helt nya förutsättningar för handel och transporter skapats.
http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showFoto.raa

Sveriges enda vattendrivna grynkvarn

Hilleforsgrynkvarn, Sveriges enda vattendrivna grynkvarn, är belägen i Säveåns naturreservat i Stenkullen. Kvarnen ägs numera av Lerums kommun och arrenderas av Hillefors grynkvarns Museiförening. Vi i föreningen arbetar med att återställa kvarnen i sådant skick att tillverkning av havregryn åter blir möjlig.
bendixx.jpg

Klädeshandlare J.P Bendix går i konkurs

Berättelsen om klädeshandlaren Johan Peter Bendix konkurs 1894
Kungstorgsvimmel Uddevalla

Urbaniseringen - så blev de flesta stadsbor

Staden är den hållbara lösningen menar vissa. Andra oroas för att samhället dras isär om landsbygden avfolkas. I ett historiskt perspektiv är det en dramatisk folkomflyttning som har skett från 1850 fram till idag.
http://mm.dimu.org/image/012s8Z6sbFmw

Berättelsen om Bohus Stickning - Så gick det till när stenhuggarkrisen vändes till textil internationell succé

Allt startade med att Emma Jacobsson i Göteborg fick besök av två kvinnor, Augusta Teng och Helga Karlsson från Fågelviken på Härnäset i Bohuslän. De kom till Emma Jacobsson, landshövdingens fru, för att höra om hon kunde ordna med något avlönat hemarbete för stenhuggarhustrurna i länet.  Och Emma ville hjälpa dem. Läs om hur föreningen Bohus Stickning, som startade 1939, blev en världsomspännande succé! 
http://mm.dimu.org/image/012wWWWqraTi

Tjuvkoppling av ekosystemen - Energiproduktionen under industrialismen

Ökad energianvändning är nog det som mest kännetecknar industrialismen. Aldrig förr i historien har vi lyckats nyttja så stora energimängder som när energin i vattendrag, vind och ånga, och senare kol, olja och kärnkraft blev tillgängliga i stor skala. Energin har använts i industrin men framför allt förändrat hela vårt samhälle och vårt sätt att tänka.