Idrott genom tiderna

Hos allmogen förr i tiden var det vanligt att bevisa sin mandom och styrka genom att lyfta saker med sina tänder.  Trösklogen var en plats där man lyfte säckar med tänderna så högt man orkade. Genom detta kraftprov kunde man visa sin styrka både i tänder och nacke.  Man kan också lyfta en säck med ärter, eller salt, en tunna strömming, en halv tunna mjöl eller havre. De som vill visa sig riktigt starka, brukar lyfta en halv tunna råg, vilket är tyngre än en halv tunna korn. Det motsvarar ungefär 60 kg. I Skara stad utmärkte sig en man som hade många järn i elden, David Bergman. I denna berättelse finns bl.a David presenterad som tandatlet. När idrotten försvann från arenan är oklart, men att tyngdlyftning fortsatt som idrott både bland kvinnor och män vet ju alla. Källa: Ur Maximilian Stejskals doktorsavhandling "Folklig idrott" från 1954. https://idrottonline.se/MariestadsAIF/Maifsbildarkiv/Bilder, www.digitalmuseum.se samt Skara Gille.

En berättelse om Trollhättans skid- och orienteringsklubbs klubbstuga.

Nääs slöjdlärarseminarium ägs och förvaltas av August Abrahamsons stiftelse. Efter att August Abrahamson dog år 1898 är det en stiftelse i hans namn som driver Nääs. Om du är på plats på Nääs så kan du klicka HÄR och komma till vår mobilguide! I den kan du läsa om byggnaderna på seminarieområdet. Tänk på att låta webbläsaren veta din plats, annars fungerar inte guiden. Nääs Slöjdlärarseminarium startade på 1870-talet av August Abrahamson och Otto Salomon. Skolan höll på fram till 1966. Årtiondena runt sekelskiftet 1900 fanns intresse för Nääspedagogiken från stora delar av världen och folk kunde resa i veckor för att göra ett studiebesök eller gå en kurs på Nääs. Nääs blev vida känt och det sägs att efter Stockholm var Nääs den mest kända platsen utomlands. På Nääs utvecklade Otto Salomon idéer för skolslöjd som spreds långt utanför Sveriges gränser. Nääs kallades för Sveriges fönster mot världen. Idag är det bortglömt hur enormt viktigt och framgångsrikt Nääs Slöjdlärarseminarium var. Verksamheten på Nääs skall ses i ljuset av industrialismen. Tekniska, sociala  och ekonomiska förändringar skapade goda förutsättningar för skolan och påverkade inriktningen och verksamheten. Nääs blev en viktig arena för kvinnor att etablera sig och befästa sin plats inom pedagogiken. Otto Salomon tog ställning för kvinnor som ville vara verksamma inom det pedagogiska området.  Nääs blev en stiftelse efter år 1898 när August Abrahamson dog. Stiftelsen förvaltar än idag hela området och minnet av tidigare verksamheter. I samarbete med andra är det aktiviteter på Nääs året runt. August Abrahamsons stiftelses arkiv finns på Landsarkivet i Göteborg. Det är August Abrahamsons stiftelse som ägar och förvaltar Nääs slöjdseminarium. Vill du veta mer om Nääs historia klicka HÄR. Vill du komma i kontakt med någon angående Nääs Slöjdläraseminarium mejla till Agust Abrahamons stiftelse info@naas.se.

I början av 1900-talet bildades i Medelplana en kyrklig ungdomskrets. När några ungdomar ville utöva idrott och lekar motsatte sig kyrkoherde David Sandén sig detta. Så kom det sig att föreningen Medelplana-Ungdomen startade. Föreningens motto: ”Allt för varandra!” och ”En sund själ i en sund kropp”. Föreningens syfte var att arbeta för ungdomens utveckling både kroppsligt och andligt. Föreningen var verksam under relativt kort tid, men för de omkring 150 ungdomarna var det säkert inte förgäves. År 1921 upphörde föreningen. Det friska och fria kamratskapet som utvecklades bland föreningens medlemmar var något nytt för denna tid. Källa: Boken "Min hemsocken Medelplana och Västerplana" av John E Andersson

Upptäck skidornas historia i Mörlanda utanför Sollebrunn!

Läs om John-Axel som har slipat över 70000 par skridskor.

Ta del av idrottälskaren Jan Oscarssons minnen från Trollhättan, Göteborg och Bohuslän.

Berättelsen om Claes Edvin Johanson, drängen från Hyssna som kom att bli olympisk guldmedaljör i brottning.

Is och ishantering hör vintern till, med isläggning på sjöar, vattendrag och havet. De stränga vintrarna kunde skapa besvärligheter för sjötransporter, men isen gav också arbete i ishanteringens branscher som ishus och isfabriker. Men väntan på vinter och isläggning var också en väntan på att få utöva några av de populäraste sporterna som vi har - skridskoåkning, skidor eller varför inte travtävlingar på isen! Travtävlingar vintertid på sjöarna var populärt i förra seklet både på Vänerns frusna vatten och på Dalslands sjöar.

Skridskoåkning har varit ett nöje sedan lång tid tillbaka. Redan vid sekelskiftet 1900 utövades konståkning, hastighetsåkning och bandy på isar runt om i Sverige. Vid fina vinterdagar gav sig både vuxna och barn ut på de frusna sjöarna. För ABC-Fabrikerna i Kungälv, som tidigare var Nordens största tillverkare av fritidsartiklar, var skridskor en av de mest efterfrågade produkterna på 1930- 1940- och 1950-talen.

Ordet frisksport lär ha använts första gången 1924. Då fanns en svensk tidning med namnet Swing som framför allt handlade om boxning och kraftsport. Det var bröderna Marcus och Roland Hentzel som drev tidnigen, men de ville komma bort tävlingsfixeringen och rekordjakten inom idrotten. Hälsa och välmående var målet för bröderna.  I Skara bildades Frisksportklubben Tor år 1933 tillsammans med Skoftebyns FK i Trollhättan, i denna berättelse beskrivs klubben och ett stort antal finns publicerade i en bifoga pdf-fil. Pdf-filen finns på Skara idrottshistoriska hemsida. Idag är hälsa och välmående en viktig del i människornas vardag, men så har det inte alltid varit. En omoralisk trend tyckte många när man ägnade tid åt att sköta kroppen. Källa: https://www.land.se/retro/da-svenskarna-blev-frisksportare. Artikel i Skara Gilles årsbok 1994-1995 skriven av Gunnar Berggren. Bilder från www.digitalmuseum.se 

En berättelse om Edsborgs idrottsplats i Trollhättan.