Efter det att vi nu under sommaren 1995 har kunnat genomföra återstående renoveringsarbeten, så skall jag här försöka ge en bild av de metoder och äldre byggnadsteknik som tilllämpats. Den del av fastigheten som här kommer att omnämnas, omfattar den övre våningen som inrymmer trapphus och vid ömse sidor därom det södra och norra rummet. Samtliga arbeten som utförts avseende såväl rent byggnadstekniska som isolering och målningsarbeten etc har genomförts i fulls samförstånd och medverkan med Länsmuseet.

De grundläggande arbeten som utförts beträffande återställande av tak och väggkonstruktioner har skett genom tillämpning av s k ”lerkliningsteknik”, och här har Gillets särskilda arbetsgrupp utför de primära arbeten som omfattar framställning/tillverkning av s k klibbstakar som ingår i takets uppbyggnads- och isoleringskonstruktion. För framtagning av lämpligt material som i detta fall utgöres av långhalm, har arbetsgruppen haft ett stort stöd genom en av gruppans medarbetare Sven Carlqvist som från sin gård Åkedal kostnadsfritt har levererat erforderliga mängder av den numera  svåråtkomliga varan. De klibbstakar som tidigare omnämnts, består av bräder ca tre till fyra tum breda som lindats med ”halmrep” som åstadkommits genom det att långhalmen tvinnats för att därmed komma till användning. Klibbstakarna som sedan belägges första gången med en tunnfl ytande lerblandning, monteras så upp mellan befintliga takbjälkar där de sedan efter ytterligare påläggning med en tjockare blandning kommer att utgöra en vacker takkonstruktion. Lerkliningstekniken, en mycket gammal metod som idag inte längre kommer till användning vi nybyggnationer, innebär att det material som här utgör murningsmaterial består av ren lera uppblandad med en grövre typ av sågspån och halmboss som uppsamlats från en gårdslada. Leran som har kommit till användning har hämtats från Vittinge tegelbruk i Uppland, ett bruk som i dag anses vara det sista i sitt slag som fortfarande framställer taktegel med lera som basmaterial.

Till hjälp att utföra monterings- och murningsarbetet som i detta fall kräver stor yrkesskicklighet, har Gillet haft muraremästaren Åke Wilhelmsson från Anderssons Byggnadsfi ma i Lerdala. Wihlemsson som samarbetat med Länsmuseets representanter beträffande blandnings- och appliceringsteknik, har nedlagt ett stort intresse i sitt arbete, och det goda resultatet som nu kan ses, hoppas vi skall stå sig för lång tid och därmed visa kommande generationer av Skarabor hur man med tillämning av 1800-talets byggnadsmetoder kunde utföra både långlivade och välisolerande tak- och väggkonstruktioner. Så till ytbehandlingen som i detta fall syftat till att ge rummens interiör karaktären av hur det kunnat se ut i sitt skick motsvarande den förra delen av 1800-talet.

För arbetsgruppens möjligheter att i detta fall kunna genomföra arbetet, erfordrades speciell utbildning och efter det att gruppen fått genomgå en tredagars kurs i ämnet så kan vi nu presentera den färdiga vara i form av skönt målade tak, och väggar som försetts med schablonmålningar, ett sätt att försköna interiören vi tiden före det att den numera vanliga papptapeten kom till allmän användning. Utbildningen som förmedlats, har genomförts i Båtsmanshuset och därmed har även resultatet från de första övningarna kommit huset till del.

Genom Länsmuseets kontakter med erfarna och godkända lärare i detta ämne, har kunskaperna förmedlats av företaget Flärings Måleri AB i Skövde med bröderna Björn och Leif Fläring som förträffl iga lärare och handledare. Från helt obehandlade till färdiga väggar och tak, har vi i detta fall fått gå en avsevärt längre väg än om vi skulle använt oss av de färdigställda färgkvaliteer och kombinationer som i dag finns på den allmänna marknaden. För värdet i att kunna bevara och återgå till den äldre målningsteknik som kommit till användning, så vill jag här ge en kortfattad information  om färgernas sammansättning och utförande. I det rum som tidigare benämnts trapphuset, där har vi använt oss av en färgkvalité på väggarna som består av en limfärg (= krita och pärllim) som brutits med umbra och svart järnoxid.

Denna färg, återfinnes för övrigt även i de båda rummens nedre väggsektioner men där med något mer inblandning av pigment för att få en mörkare framtoning. Den förekommande skorstenskontruktionens nedre del som kan ses i trapphuset, har behandlats fem gånger med traditionell kalkfärg, s k Gotlandskalk. Samtliga snickerier varmed förstås fönsterkarmar, lister och ledräcke etc har övermålats med traditionell linoljefärg bruten med grön umbra och gulockra. För den del av målningen som kanske blir mest iögonfallande vid besök i de båda rummen, torde väl vara de s k schablonmålningarna.

Som de inte på något vis är att hänföra till ett tillfälligt påhitt i försök att försköna interiören, så kan man i respektiver rum se lämningar på väggarna varifrån vi med hjälp av byggnadsantikvarierna Elisabet Krantz Orebäck och Vicki Wenander lyckats framställa repliker av tidigare mönster genom att avbilda och tillverka nya schabloner som kommit till användning på gammalt sätt där vi använt stöpplingsmetoden för att återge de tidigare mönsterkombinationerna. Bottenfärgerna på de övre väggsektionerna i de båda rummen utgöres av limfärg som sammansatts av krita och pärllim lika tidigare utförande, dock har de ytor som bekläder befi ntliga garderobsutrymmen bestrukits med en cellulosabaserad limfärg, detta för att dessa delar har försetts med underlag av spännpapp. För värdet att veta i framtiden, återfi nnes en hel del av tidigare förekommande tapetlager just på dessa ytor. Schablonmönstren som numera återfi nnes i de båda rummen, är baserade på limfärg, d v s krita och pärllim som i detta fall avseende det södra rummet med det blå mönstret, brutit med blå ultramarin och gulockra. Det röda mönstret utgöres lika ovanstående med limfärg, men här brutet med engelskt rött. Bottenfärgen bruten med ultramarin och gulockra. Återstår så det norra rummet, och där har i enligt med ovanstående deklaration, väggarnas övre sektion en bottenfärg som här till skillnad från det södra rummet brutits med färgpigment bestående av enbart gulockra.

Schablonmönstren här består liksom tidigare av limfärg som brutits med caput mortum vilket ger den färgton som kan ses i den större delen av detta mönster. Det blå inslaget består av samma färgtyp som använts till det blå mönstret i det södra rummet. Hur jag har lyckats återge de olika faserna i vår ivar att färdigställa våra arbeten i det gamla Båtsmanshuset tillkommer inte mig att bedöma, men vill jag avslutningsvis rikta ett varmt tack till alla dem som på ett eller annat sätt medverkat till det fi na resultatet, och särkilt vill vi från Skara Gilles sida minna den arbetsgrupp som under ledning av vår nämndledamot Per-Erik Petré har gett så många timmar fyllda med helt ideellt arbete för möjligheten att nå vårt gemensamma syfte att kunna återställa den gamla byggnaden till en värdigt skick.
Arbetsgruppen har utgjorts av följande Gillesmedlemmar. Per-Erik Petré (sammankallande) Sigvard Öttenius Lennart Olsson Sven Carlqvist Per-Erik Nystedt Bengt Palm