Båtsmanshuset

Gå ut en dag när kastanjerna blommar i Krabbelund. Hälsa på djäknen med sin lärka , som står vid södra sidan av parken . Gå tvärs över gatan och in på gården mellan Skolgatan 1 och 3.  Där finns en kullerstenslagd gård och på den ligger längst mot öster en röd stuga. Norr om stugan kanske det stora körsbärsträdet blommar.  I norr ligger gamla bodar. Och du har funnit en oas i Skara.

Går du in i stugan får du kröka på nacken för det är lågt till tak.  Här finns ett rum med kök eller kök med rum till höger och till vänster ligger ett rum med kakelugn. Upp till andra våningen leder en smal trappa. Där uppe finns också två rum. Slå dig ned i soffan i ett av rummen där nere. Det ligger ett lapptäcke på soffan.  Du får en känsla av att vara hemma hos farmor eller hos någon som levde på 1850-talet.

Det här huset, som ligger på tomt nr 21 enl. 1750 års karta och på tomt nr. 18 enl. 1850 års karta, är förmodligen byggt på 1700-talet. Det visar detaljer som lås och dörrar t.ex. När man skulle göra en dendrokronologisk undersökning visade det sig dock att virket var för illa vuxet för att det skulle kunna dateras.

27 mars 1827 brann delar av huset. Tack vare det har man genom brandförsäkringshandlingar fått reda på om hur det då såg ut. 1829 är det reparerat. Huset är då byggt i en våning av trä med näver-och torvtak. Det är 7 och ¾ alnar högt och med skorsten av täljsten. Huset värderas till 200 Riksdaler.

1839 står huset som 1/8 av tomt 18. Då är det så gott som helt och hållet ombyggt. Nu är det 10 alnar högt och har en övervåning med två gavelrum, nytt tegel på taket och två skorstenar av täljsten på taket. Huset värderas då till 400 Riksdaler. De mest intressanta inredningsdetaljerna är schablonmålningar på andra våningens gavelrum. Huset är alltså mer påkostat än ett vanligt gårdshus. Isoleringen i taket med halm virad runt trästakar, s.k. klibbstakar, är också intressant.

Vem har då ägt det här huset?

1759-1784 kallades tomten  Mäster Callmans gård .

1784-1809 Lektor Jullenius gård.

1809 - 1826 Bagare Säfströms gård.

1826 -1831 Bagare Adam Jakobsson

1831-1862 Mamsell Anna Berggren

1863- 1864 Johanna Kjell

1864-1872 Ulrika Berggren

1872-1903 Brännvinsbolaget

!903- 1922 Johannes Flod

1922- 1929 Elin Flod

1929-1930 Alma Höglund (Elins syster)

1930-1959 J.B.Blad

1959-1970 Lars Erik Eriksson

1970-  Skara stad

I huset har många hyresgäster bott.  Den siste var förmodligen en tapetsör.Inpå 50-talet bodde där också andra hyresgäster.

Så stod huset till slut obebott och förföll alltmer. Någon gång på 80-talet beslöts att huset skulle rivas. Dåvarande Länsmuséet liksom några kommunfullmäktigeledamöter med Ewa Åsbrink i spetsen reagerade och lyckades riva upp beslutet. Amspengar beviljades för att lyfta det gamla huset.  På dåvarande museichefen Ulf Erik Hagbergs förfrågan om Skara Gille var villiga att på ideell basis ta på sig det omfattande restaureringsarbetet svarade de tack och lov ja. Ingenting av inredningen fanns kvar utom dörrarna. Gillet började tigga material och transporttjänster av enskilda personer och firmor. Riksantikvariatet släppte dock till de största pengarna. Så påbörjades ett stort, tungt och smutsigt arbete och bakom stod muséet med sitt pekfinger och talade om hur det skulle gå till. Hur övervåningen restaurerades har beskrivits av åldermannen Per-Eric Söderlindh i Gillesboken 1994-95. Så lagom till medeltidsdagarna 24-28 maj 1994 kunde man visa upp resultatet för allmänheten. Nu är vår stuga inredd på första våningen efter etnolog Inger Widhjas anvisningar som på Anna Berggrens tid(runt1850) och används flitigt för sammankomster i Gillets och kulturens anda.

Båtsmanshuset? Har det bott någon båtsman där? Det har det inte. Men kanske Båtsman Falk , som var båtsman på 1700-talet för Scholegatans rote tittade in någon gång.  Han bodde på andra sidan gatan. Historien har många hemligheter och någon gång kanske dessa avslöjas.

Källor: Länsmuséets dokumentation vid restaureringen.  Husförhörslängder