Barn från Hällekisskola i möte med gångna tider på Kinnekulle

Det går en gammal väg där mången människa trampat, där hästar dragit kalksten och lastbilar rullat med tunga laster ner mot hamn. Nu ses den som smal och snirklig och inga fina bilar vågar åka där och inga stora bussar. Så barnen som kommer från Hällekis skola, barnen som tjoar och ropar de kommer till fots uppför backen i värmen 3 juni 2021. De är på väg tillbaka i tiden en stund, upp för backen dit vägen tar slut. Vi börjar med ett besök hos familjen Andersson 1940.

Ett rum och kök för mor och far och 10 barn, kan ni tänka er? Vilket stoj och larm. Inget eget rum, men en natur att vara i, en natur att vila i när dagen blir för tung. Barnen fick hjälpa till, mycket både i jobb i och utanför hemmet. Några tog tjänster som piga och drängar på gårdar och herresäten, de andra små fick bidra hemma. Bland annat genom att plocka fallved till den lilla lilla braskaminen till värme och matlagning. Familjen hade ingen egen skog, därmed ingen ved att hugga. Små pinnar i naturen fick samlas in.

Vill ni hjälpa till?

Och barnen 2021 sprang ut i skogen och samlade en fin stor hög utanför stugan.

Skolbarnen samlar ved som förr.

Fin vedhög som skolbarnen samlat.

Så bra! Tack ska ni ha. Vad hjälper ni till med hemma?

Barnen berättar hur de hjälper till hemma, passar småsyskon, diskar, tvättar, klipper gräset, viker tvätt och städar sitt rum. Ja har man ett eget rum är det ju viktigt att hjälpa till och gör det fint, hålla ordning.

Det fanns en uppfinning som slog igenom i Sverige på 1950-talet, något som kallades för husmoderns bästa vän. Kan ni gissa vad?

Förslagen haglar, men lite hjälp på traven behövs. Vad ser ni på strecket där borta?

Just det tvättmaskinen.

1950 var det 8% av den Svenska befolkningen som hade tillgång till tvättmaskin och 1965, 15 år senare, vart det hela 90% som hade den möjligheten.

I detta lilla torp har det aldrig funnits en tvättmaskin, här fanns ingen el och inget vatten. Fru Andersson med hjälp av barnen fick tvätta för hand i Vänern eller i stor tvättgryta på gården. Men så tvättade vi inte så ofta heller, vi var lite skitigare, men också miljövänligare. Ibland kanske det skulle räcka att vädra och skrubba bort en fläck även idag.

Kan ni hjälpa till att ta ner tvätten?