Brandkårens organisation var avsedd för fredstid men under slutet av 1930-talete ökade fruktan för ett nytt världskrig. En luftskyddsförening bildades och år 1938 hölls den första övningen. Brandkåren och en avdelning från Röda korset i Skövde medverkade, detta kom att bli upptakten till en nyordning av brandväsendets krigsbredskap. 
Vattenförsörjningen måste säkras, antal brandsprutor och brandbilar utökas, även slangförrådet måste bli större. Stadsfullmäktige beslöt år 1944 att anlägga tre branddammar på 200 kvm, att anlägga vattentag med uppställningsplatser för motorsprutor vid flera platser längs Dofsan och Munkån, att anlägga en ledning från tegelbrukshålan till södra sidan av bangården.

Under slutet av 40-talet beslut brandkårens materiella krigsberedskap av :

Bil 1: Stegbil av märket Ford V8 med 85 hk motor och avbröstbar 18 meters stege av stål
Bil 2: Redskapsbil av märket Ford V8 med 8hk motor och tolv meters utskjutsstege
Bil 3: Redskapsbil av märket Reo med 35 hk motor och 15 meters utskjutsstege
Bil 4: Tankbil av märket Ford V8 med 95 häk motor och frontmonterad pumpt (Albin special) om 1 800 liter/minut samt vattentank som rymmer 1 435 liter
En motorspruta typ Albin 2000 om 2 100 liter/minut, vid nio kilos tryck
En motorspruta typ Api 100 om 1 000 liter/minut, vid nio kilos tryck
En motorspruta typ Albin 25 om 700 liter/minut, vid nio kilos tryck
En motorspruta typ Api 70 om 500 liter/minut, vid nio kilos tryck
En brandbilspump, Albin, 1 800 liter/miut, vid nio kilos tryck
Summa 6 800 liter/minut vid nio kilos tryck.
Slangförrådet uppgick till 5 000 meter
Förutom material måste även kårens personal säkras. Det gällde att skaffa ersättare för de brandmän som inkallats till militärtjänst och dels att förstrka personalstyrkan i så stor omffattning som möjligt. 

Luftskyddskåren organiseras
Till luftskyddskåren togs 45 personer ut från alla samhällsklasser som var fria p.g.a ålder, dessutom bildades en pojkbrandkår med 15 grabbar i ålder 15-18 år. De tränades intensivt och hårt och de äldre blev senare dugliga bredskapsmän. Resultatet gick över förväntan. Skara hade snart en slagkraftig luftskyddsbrandkår. Kåren svarade även för stora insatser vid eldsvådor i staden. 

Civilförsvarsutbildningen och brandkåren
Brandkårens personal fick även delta i civilförsvarets utbildningsarbete. Stadens hemskyddspersonal fick sin mesta utbildning av brandbefälen vid brandstationen. Samma sak gällde för industrierna, hemvrnet, lottakåren och stadens skolungdomar. Brandkårens krigsberedskap behövde aldrig användas för annat än fredliga ändamål. 

Överenskommelse om eldsläckningshjälp
Brandlagen från 1944 sa att alla kommuner hade skyldighet att ordna ett eget brandväsen eller ha avtal om eldsläckningshjälp med annan kommun. Skara kommun slöt avtal år 1947 med Sk. Åsaka, Stenum, Hamgelösa, Hände, Synnerby, Västra Gerum, Skallmeja, Härlunda och Bjärka. Även Vinköls och Marums kommuner hänvisades att sluta avtal med Skara. Axvalls samhälle behövde inte ha ett eget eldsläckningsdistrik, därför blev det aktuellt att N:a Ving, Skärv, Eggy, Ögunda och Instrum att ansluta sig till Skara eldsläckningsdistrikt. 

Ny brandordning och ny brandkårsorganisation
Den 31 maj 1948 faställdes den nya brandordningen enligt denna skulle Skaras brandstyrka bestå av följande:
Borgarbrandkår: Brandchef, v. brandchef, brandmästare, fem brandförmän och 25 brandmän.
Reservbrandstyrka: Brandmästare och v. brandchef skulle vara heltidsanställda, 40 brandmän samt uppbådare för skogseldsläckning mm. 

1953 fick kåren två heltidsanställda brandmän för ambulanstjänst.
1976 inträdde en ny brandordning som innebar att det fanns en brandmästare och två brandmän med 1,5 minuters inställningstid, därutöver fanns på deltid ett brandbefl och fyra brandmän med fem minuters inställningstid samt ett befäl och fyra brandmän med sju minuters inställningstid. 
1987 infördes en ny räddningstjänstplan som bemannades med två heltidstjänster dagtid och två deltidstjänster nattetid för ambulansverksamheten. Nästa räddningstjänst ändrades 1993 då tecknades även det första samarbetsavtalet med Götene kommun. Senare kom fler förändringar av räddningstjänstplanen.