Liksom många andra kommuner var även Skara i behov av bostäder. I staden fanns järnvägen som var en stor knutpunkt och många arbetade vid denna arbetsplats. Bland de första egnahemsområdena i Skara var Organistjorden som ligger i söder, i detta område bodde många av järnvägens anställda. På Västermalm i norr kv. Kajan kom det första egnahemsområdet att ligga, i utkanten av staden. Flera småhus uppfördes efter typritningar från HSB: Egnahemsavdelning.

Industrierna expanderade, de tre största vara Andelsslakteriet/Scan, Eccoverken och Skaraplast för att kunna rekrytera arbetare behövdes bostäder. Bostadsbristen var enorm i Skara och i övriga landet.  Eccoverken hade år 1940 150 anställda och behovet av bostäder för de anställda  började uppmärksammas. Under 1940-talet byggde Eccoverken därför ett antal bostadshus för sin personal, såväl småhus som flerfamiljshus. Ett av de tidigaste husen hör två flerfamiljshus i kv. Plymen och Svärdet strax väster om industriområdet, husen ritade 1942 av byggmästare Sven Jansson. Husen uppfördes i två våningar och i dem fanns åtta lägenheter om två rum och kök. Det var vanligt att endast gifta par fick en lägenhet och naturligtvis skulle maken arbeta vid företaget, upphörde anställningen så hade man inte längre tillgång till bostaden. Detta var ett sätt att knyta till  sig personal och behålla dem.

Redan 1917 bildades Skara Bostads Aktiebolag som med stöd från kommunen uppförde tre flerbostadshus med små lägenheter om ett rum och kök och låg i kv. Gräshoppan mellan Vinkölsgatan och Skaraborgsgatan. Grundare av bolaget var bl.a AB Skara Gjuterier och Skara Nya Skofabriks AB samt flera personer ur stadens övre samhällsskikt, som häradshövning G Kronlund, bankdirektör BW Jacobsson, disponent E Petré och byggmästare John Hellstrand.