Verksamheten centraliserades runt Skara år 1944. Då övertogs Söderskogens förenings distribution. Senare blev det samma sak med bland annat Noltorp och Brunsbo. Det var historiska händelser. Tidigare hade eldistributionen endast omfattat tätorten. Landsorten sköttes av lokala distributionsföreningar. 1974 överlät Händene Elektriska distributionsförening upa, sin verksamhet till Skara.

1981-83 genomfördes spänningshöjningen från 6 000 till 10 000 volt. Allt var väl förberett och kapaciteten på högspänningsnätet höjdes avsevärt. Samtidigt slopades en del äldre och klenare 3 k-V-kablar.

I början av 1940-talet anställdes ingenjör PW Schannong som elingenjör. Han kom närmast från Göteborgs elverk och började undersöka om inte staden borde skaffa sig förutsättningar att producera egen energi. Åtminstone så att det räckte för att minska råkraftskostnaderna och kapa effekttopparna. Schannong köpte två dieselmotorer, som suttit i utrangerade ubåtar. Genom att koppla motorerna till en 1 000 kW-generator skulle effekttillskottet bli bra. Staden var tveksam till idéerna och lät civilingenjör Harry Wennerberg göra en opartisk granskning av förslaget. Wennerberg kom fram till att projektet inte var ekonomiskt försvarbart. De inköpta ubåtsmotorerna såldes som skrot. 1947 slutade Schannong vid Skara elverk för en tjänst som elverkschef i Falköping.

1952 upphörde gasdistributionen i staden. Det privatägda Novoliska Gas AB, som ägde och skötte distributionen, lades ned. Med en måttlig investering på 130 000 kronor klarade elverket den ökade belastningen på 30 procent som övergång från gas- till elspisar innebar. 1954 ökades spänningen i högspänningsnätet från 3 000 till 6 000 V.

1958-59 hände mycket viktigt i elverkets tekniska uppbyggnad. Staden köpte stadsäga 456 med byggnad av Vattenfall. Dessutom uppfördes en ny byggnad mottagnings- och fördelningsstation med två 8 MVA-transformationer 40/6 kV. Transformatorerna – av fabrikat Eletro Mekano – var förberedda för omläggning till 10 kV. Anläggningen uppfördes på entreprenad av ASEA.

1981-83 genomfördes spänningshöjningen från 6 000 till 10 000 volt. Allt var väl förberett och kapaciteten på högspänningsnätet höjdes avsevärt. Samtidigt slopades en del äldre och klenare 3 k-V-kablar.