Nedre slussområdet

Turisterna

Något som är unikt är att tre generationer slussar finns på en så liten yta. Det vill säga 1800-talets, 1844-års, och 1916-års slussar. Något liknande finns inte någon annanstans.

Från 1890-talet och fram till 1915 passerade stora mängder fartyg här. Det kunde vara köer på upp emot hundratalet fartyg som väntade på att få slussa. Till området flockades turister, och också många Trollhättebor som bland annat ville titta på turisterna.

Området blev ofta en vanlig start för de som kom för att besöka Trollhättan. Många berömda människor har besökt fall- och slussområdet genom åren, och alla svenska kungar från kung Gustav IV och framåt har varit här.

Danmarks berömda författare HC Andersen skildrar 1849 i sin berömda reseskildring från Sverige ett besök i området som att "det är som att befinna sig i en engelsk trädgårdsanläggning med breda grusgångar som terassformigt stiger in mellan solbelyst grönska".

Schweizeriet

1886 kom ett ärende upp i drätselkammare (stadsstyrelsen) i Trollhättan. I detta pekade man på att fall- och slussområdet var ett berömt utflyktsmål, och att det därför behövdes ett så kallat schweizeri. Detta var en servering med alkoholtillstånd. Fartygen var många, turisterna likaså, och man beslutade att ett schweizeri skulle finnas.

Placeringen av schweizeriet, som fanns på plats mellan 1889 och 1957, innebar en mycket vacker utsikt, och besökarna blev många.

Tegeltransporten

Johan Jacobsson bodde i Skoftebyn i Trollhättan och hade en älvbåt med namn "Hagen" som han bland annat transporterade tegel med. Båttypen, som var mycket lastduglig, var av en typ som funnits sedan vikingatiden och kallades älvbåt eller "pece".

Det var dock ett hårt arbete att frakta tegel såsom Jacobsson gjorde. Ingen motor fanns heller förren på 1930-talet i Jacobssons båt, och inte heller någon styrhytt som kunde skydda mot väder och vind.

En tur nedåt med tegel till Göteborg gick ofta utan problem, men hemresan till Trollhättan kunde ta hela fjorton dagar.