Familjelivet

Folkskollärare och folkbibliotekarie

Bröllop den 1903

Folkskollärare och folkbibliotekarie

Johannes och Wilma Lindström med de
fem första barnen av totalt sju.

I Norra Härene utanför Lidköping fick Johannes sin första tjänst som folkskollärare, organist och klockare. Nu var han tillbaka i Skaraborgs län och skulle praktisera de kunskaper som han förvärvat under sina 4 år vid seminariet. 

Den 9 juli 1903 gifter sig folkskolläraren Johannes Lindström med Wilma Ericsson, född 1881 från Anstensgården i Hofby utanför Lidköping. De bor då i Otterstad där Johannes tillträdde enahanda tjänster som lärare och organist. I Otterstad socken kom Johannes att verka fram till år 1917, därefter går flytten till Skara. Vid Skara Folkskola tillträdde Johannes en tjänst som folkskollärare (skolan har idag namnet Källeskolan och ligger på Bommagatan). Vid flytten till Skara erbjöds familjen ett boende i en lärarbostad i skolan. 

Familjen kom att växa och blev större och fick behov av en större bostad. De flyttade in på Bommagatan mittemot folkskolan. Idag finns inte huset kvar, hela detta kvarter kom att rivas i början av 1970-talet och det byggdes radhus på tomtmarken.

År 1926 hade familjen ökat till nio familjemedlemmar. Barnen växte upp och det började åter bli trångbott. På en granntomt inte långt från den dåvarande bostaden blev en större fastighet till salu på Bommagatan 11, året var 1935. I det stora huset fanns nu utrymme för den stora familjen. 

Folkskollärare och folkbibliotekarie

Bommagatan 11 Skara år 2022, foto Freddie Wendin

Familjen Lindström köpte fastigheten på Bommagatan 11 i Skara för 35 000 kronor, köparen var ingen mindre än hustrun Wilma. Att en kvinna köpte en fastighet på denna tid var ganska ovanligt. Det sägs att Johannes inte vill äga så mycket, så kanske var det därför som Wilma stod som ägare. 
Köpesumman var stor redan på den tiden. Wilma hade fått ett arv efter en kusin och dessa pengar placerade hon i familjens nya hus som låg strax intill folkskolan.

Fastigheten på Bommagatan 11 var stor och rymling och den innehöll två lägenheter. Biskop Gustaf Ljunggren bodde på övervåningen i fastigheten mellan åren 1935 – 37 i väntan på att flytta med sin familj till den nya biskopsgården på Malmgatan 14. Den tidigare biskop Hjalmar Danell, som tjänstgjorde innan Ljunggren var med och fattade beslutet om att en ny biskopsgård skulle byggas i Skara. Danell saknade körkort och det innebar svårigheter för honom att ta sig mellan bostaden och sitt ämbete i Skara. En period bodde han även i ett rum på Bommagatan 11. Beslutet om den nya biskopsgården i Skara togs 1935 och år 1937 stod biskopsgården klar för inflyttning.  

Folkskollärare och folkbibliotekarie

Familjen Lindtröm, bilden från okt. 1941 strax 
innan Johannes avled

I familjen Lindström föddes sju barn, Martin född 1904 (pappa till Sven Lindström), Torborg "Tobben" född 1905, Valter 1907, Ingegerd "Didde" född 1909, Lennart "Dende" född 1911, Margit “Buttan” född 1916 och Göran 1926 (pappa till Margareta och Lars Lindström).

Av de fyra sönerna blev två teologer, en ingenjör, en gymnasist och lantbrukare, de tre döttrarna utbildades sig till lärare och alla döttrar förblev ogifta. Föreställningen om den ogifta lärarinnan har sina rötter i 1800-talet.  De tidigaste kvinnliga lärarna förblev nästan alltid ogifta och barnlösa – dessutom hade de ofta mycket långa yrkeskarriärer. 
Att många kvinnliga lärarinnor ofta var ensamstående på denna tiden (1930-40-talet)  är en myt enligt en avhandling som gjorts av Emil Marklund vid Umeå Universitet. Att den ogifta lärarinna levde för sitt kall är inte bara känt från litteraturen utan också en bild hos allmänheten. I avhandlingen av Emil visar det sig att många lärarinnor gifte sig och bildade familj och återgick till läraryrket. Från tidigt  1900-tal var det betydligt vanligare att lärarinnorna gifte sig och fick barn än att de inte gjorde det.