Området runt Göta älvs mynning har haft bosättningar sedan stenåldern daterade till 6000 före vår tideräkning. Men även det nuvarande Göteborg har haft fyra föregångare vid Göta älv, alla skövlades under de nordiska krigen.

Göteborgs tidigaste stadsplan kombinerar en ovalformad stadsbefästning med en rätvinklig rutnätsplan. Men Göteborgs planstruktur blev inte helt regelbunden eftersom den fick anpassas till flera berg innanför befästningarna. I början växte staden genom ”årsringar”, från den befästa kärnan ut till de äldre förorterna, men under nittonhundratalet växte en mer oregelbunden form fram på stadsytan.

Under sjuttonhundratalet var Ostindiska kompaniet en stark aktör som förutom upplysningen kan vara representativ för århundradet. De äldsta synliga byggnaderna i staden från denna period är länsresidenset, Kronhuset, Rådhusets grund, några av landerierna. Rester av den tidiga byggnadstiden kan även påträffas under mark eller i enskilda privata eller offentliga stenbyggnader. Gatunätet för staden Inom Vallgraven återspeglar den ursprungliga stadsplanen och genom gatunamnen kan man ibland ana en äldre infrastruktur, verksamhet eller anläggning, till exempel Landsvägsgatan, Allmäna vägen, Bangatan och så vidare.