Efter man tittat på olika tjurar som var till salu, bestämde styrelsen en från Sjuntorp, Sjuntorps Hero, som hade bra stamtavla som syns på bilden, modern mjölkade runt 5000 kg mjölk på ett år och en fetthalt på 4%, vilket var bra vid den tiden.

Tjuren blev placerad på Backa hos Carl Natanaelsson, som blev den första tjurhållaren i föreningen. Ersättningen per år blev 300 kr, och då skulle man hålla med foder, samt hjälpa till när medlemmarna kom med sina kor. Inte helt lätt alla gånger, för tjuren var inte alltid på gott humör, och hade stora horn på den tiden. Om koägaren inte varit noga
med att se när kon var brunstig, utan kom när det var på övergående, så var tjuren inte alls intresserad. Då var det bara att vända hemåt igen och komma igen nästa gång det begav sig, om ca.3 veckor. En del bönder bodde ett par km. bort, så det blev en bit att gå.

Tjuren hade en ring i näsan, där man kopplade repet när man skulle leda ut tjuren från båset, annars hade man aldrig klarat hantera de stora och starka djuren. Även på  sommaren när den stod tjudrad ute på bete, så var repet fäst i ringen. Tjurarna fick aldrig fri tillgång på vatten, varför kan man undra, men man gav dem 20 liter på förmiddagen och 20 på eftermiddagen, och det tog inte lång stund att tömma en hink.