Allt eftersom tiden gick så kom fler bönder med i föreningen, och därmed blev det för många kor till en tjur, och då fick man utöka med ytterligare 2 tjurar. De blev placerade hos Mattsson i Kolbengtseröd, och hos Herman Lundkvist i Liveröd. Nu blev det kortare väg för en del bönder att leda sina kor till betäckning, och man fick ytterligare ett
val att byta tjur med tanke på inavel. Varför det blev en tjur på Kolbengtseröd, så nära Backa, kan ha sin förklaring, om det kom några kor inom en kort tid, så fick de dela på sig. Nu har ersättningen för tjurhållaren ökat till 365 kr per år, en liten ersättning med tanke på allt arbete, förutom att passa upp när bönderna kom med sina kor, så skulle tjuren på sommaren flyttas när den stod tjudrad till nytt bete, och var det stark sol fick det ordnas så tjuren fick skugga. Någon tjur tog till vana att sparka upp gropar för att rulla sig i, om det var varmt och flugorna var besvärliga.

Längre ner finns en bild på betäckningsjournal, där namnet på kon skrevs in, och ägaren av kon eller dennes vid betäckning närvarande ombuds namnteckning. Roligt med de olika namnen på korna, idag med EU-bestämmelse så är det i de flesta fall bara ett nummer. Man kan också se att det inte alltid lyckades med den första betäckningen. Kon som heter 12 Sigrid var första gången hos tjuren den 16-1, och kommer igen den 8-2, men de flesta gångerna lyckades det nog. I ladugården, ovanför kornas bås satt det ofta en tavla med kons namn och födelsedatum, namn på modern och fadern, och vilken datum kon var betäckt och när kalvningen väntas ske. Det var nog bra många gånger när minnet svek.

Bilden här intill är första sidan på bokföringen, där det finns utgifter både smått och stort, som till ex inköp av första tjuren. I papperna framgår att 1949 var antalet medlemmar 46. Där fanns även uppgifter om hur många kor varje tjur hade betäckt under året.
Munkedals Hero hade betäckt 104, Skafteröds Hero 92, samt Trankärrs Hero 94.

När tjuren inte kunde tjänstgöra längre gick den till slakt eller till försäljning efter 3-4år, för hade man tjuren för länge blev det lätt inavel. Arbete med avel fortsatte hela tiden, och på det viset blev tjurarna bättre, så det gällde vara med om mjölkproduktionen skulle
öka. Bilden nedan är en bit ur kassaboken 1943, där det går att se en försäljning och ett inköp av tjur. Nu är priset på en ny tjur över 2000 kr.

Nedan är en bild på revisionsberättelsen 1943, och revisorerna var Ivar Magnusson och Gösta Cedergren, som hade det jobbet hela tiden föreningen varade.