Märta föddes 1936 i Herrljunga och växte upp på en bondgård i Barne Åsaka. Familjen bestod av pappa och mamma samt en 3 år äldre syster och en 8 år yngre bror. Det var Märta som hjälpte sin far på gården, den stora åldersskillnaden mellan henne och brodern gjorde att arbetet föll på hennes lott. Då Märta tillbringade mycket tid med sin pappa ute i ladugården kom hon alltid att förbli pappas flicka. På gården fanns ca 10 kor som skulle mjölkas flera gånger om dagen, det skulle hållas rent i ladugården och djuren skulle utfodras och allt annat som hör till en bondgård och Märta växte med uppgifterna.

Under åren 1939–1945 rådde det andra världskriget. Mellan de vuxna pratades det mycket om den ”hemske Hitler”. Som barn var det svårt att relatera till Hitler och de hemskheter som skedde, men klart var att Märta förstod att han inte var godheten själv. Även Sverige och svenskarna påverkades av kriget, när det var mörkt ute täckte man för fönstren för att inte visa för fienden var bebyggelse fanns. En gång ställde Märta en grep vid ladugårdsdörren, hennes far upptäckte grepen och frågade varför den stod där. Märta svarade då att den skulle hon ta till när Hitler kom och då skulle han få känna på motstånd. Även små grytor har öron, sägs det i ordspråket. 

Det blev en 7.-årig skolgång, Märta tillhörde dem som fick ett sjunde skolår. Den sexåriga skolplikten fastställdes i Sverige 1882 och den sjuåriga infördes 1936. Märta minns att det sjunde skolåret var lite kaotiskt för skollärarinnan, hon fick helt plötsligt en klass till att undervisa och det var redan trångt i skolan.

Att växa upp på en bondgård lade grunden till att göra rätt för sig, arbeta och rycka in var det än behövdes var självklart. Under hela Märtas uppväxt och vuxna liv har alltid arbetsmoralen varit hög. När Märta var 20 år avled hennes pappa och han kom att lämna en stor lucka och saknad hos henne.